![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/1767014356_990_bilder.tn.se.jpeg\")
<\/p>\n\t\t\t\t<\/p>\n
\t\t\t\t\t\t\t\t\tH\u00f6gskoleprovet \u00f6ppnar d\u00f6rrar, fr\u00e4mst f\u00f6r m\u00e4n. Bilden fr\u00e5n ett tidigare provtillf\u00e4lle p\u00e5 Stockholms universitet.
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tBild:
\n\t\t\t\t\tAnders Wiklund\/TT<\/p>\n
\n\t\tPublicerad:
\n\t\t29 dec 2025, 09:30\n\t<\/p>\n
Utbildning (TT)<\/p>\n
Vad skulle h\u00e4nda om h\u00f6gskoleprovet slopades och urvalet till popul\u00e4ra utbildningar enbart gjordes p\u00e5 betyg?<\/p>\n
En simulerad antagning visar att n\u00e4ra 2\u00a0300 av de m\u00e4n som kom in f\u00f6rra h\u00f6sten skulle ha utest\u00e4ngts.<\/p>\n
H\u00f6gskoleprovet \u00e4r t\u00e4nkt som en andra chans f\u00f6r dem som inte har toppbetyg fr\u00e5n gymnasiet. Det har fr\u00e4mst blivit m\u00e4nnens v\u00e4g in, d\u00e5 de generellt har l\u00e4gre betyg \u00e4n kvinnorna men presterar b\u00e4ttre p\u00e5 provet.<\/p>\n
Men hur stor skillnad g\u00f6r h\u00f6gskoleprovet? Universitets- och h\u00f6gskoler\u00e5det (UHR) simulerade en antagning f\u00f6r h\u00f6sten 2024, d\u00e4r urvalsgruppen h\u00f6gskoleprov togs bort. P\u00e5 ett antal efters\u00f6kta utbildningar blev effekterna dramatiska:<\/p>\n
Psykologprogrammet hade tappat 40 procent av de manliga studenterna och juristprogrammet 30 procent. Socionomutbildningen hade f\u00e5tt 27 procent f\u00e4rre m\u00e4n, l\u00e4kar- och tandl\u00e4karprogrammen 23 procent f\u00e4rre.<\/p>\n
P\u00e5 dessa fem utbildningar antogs betydligt fler kvinnor \u00e4n m\u00e4n. Utan h\u00f6gskoleprovet hade den dominansen allts\u00e5 blivit \u00e4nnu st\u00f6rre.<\/p>\n
Fler \u00e4ldre studenter<\/p>\n
Skillnaden f\u00f6r totalen p\u00e5 mer \u00e4n 300\u00a0000 antagna blev dock liten. Det beror p\u00e5 att flertalet kurser och program saknar konkurrens.<\/p>\n
UHR:s slutsats \u00e4r att h\u00f6gskoleprovet bidrar till att bredda rekryteringen vad g\u00e4ller k\u00f6n men ocks\u00e5 \u00e5lder, d\u00e5 fler i 30-\u00e5rs\u00e5ldern antas den v\u00e4gen.<\/p>\n
Det finns ett f\u00e4rskt exempel som g\u00e5r i linje med slutsatsen, men med motsatt utfall. Handelsh\u00f6gskolan i Stockholm har en majoritet av manliga studenter p\u00e5 sina program p\u00e5 grundniv\u00e5. N\u00e4r l\u00e4ros\u00e4tet i h\u00f6stas inf\u00f6rde ett krav p\u00e5 minst 1,25 po\u00e4ng p\u00e5 h\u00f6gskoleprovet f\u00f6r att ens bli beh\u00f6rig, sj\u00f6nk andelen antagna kvinnor fr\u00e5n 39 till 29 procent. Handels valde d\u00e5 att slopa kravet.<\/p>\n
\u2013 Vi blev genuint \u00f6verraskade av magnituden av f\u00f6r\u00e4ndringen, sade rektor Lars Stranneg\u00e5rd till TT.<\/p>\n
Vad Handels inte hade r\u00e4knat med var att kvinnorna, trots goda chanser, avstod fr\u00e5n att skriva provet.<\/p>\n
Kvinnorna dominerar<\/p>\n
Inget annat l\u00e4ros\u00e4te har haft h\u00f6gskoleprovet som ett krav. Men det har visat sig tidigare att provet har st\u00f6rre dragningskraft p\u00e5 m\u00e4n som kan g\u00f6ra bra ifr\u00e5n sig \u00e4n p\u00e5 kvinnor med samma potential.<\/p>\n
\u2013 F\u00f6rmodligen g\u00f6r en del av de h\u00e4r toppresterande kvinnorna bed\u00f6mningen att de har ett s\u00e5 bra betyg att de inte beh\u00f6ver skriva h\u00f6gskoleprovet. De har \u00e4nd\u00e5 stora m\u00f6jligheter att komma in p\u00e5 m\u00e5nga utbildningar, s\u00e4ger Anders Ljungberg, analyschef p\u00e5 UHR.<\/p>\n
Det \u00e4r ocks\u00e5 kvinnorna som dominerar: av alla studerande \u00e4r sex av tio kvinnor. Samtidigt har h\u00f6gskolan i uppdrag att fr\u00e4mja j\u00e4mst\u00e4lldhet och m\u00e5ngfald. Det l\u00e4ros\u00e4te som v\u00e4ljer att f\u00f6rdela fler platser till dem med h\u00f6gskoleprovsresultat skulle \u2013 \u00e5tminstone teoretiskt \u2013 kunna \u00f6ka andelen m\u00e4n och n\u00e5got \u00e4ldre, summerar UHR.<\/p>\n
Anna Lena Wallstr\u00f6m\/TT<\/p>\n
\t\t\t\t\t\t\t\t\t Av dem som antogs h\u00f6sten 2024 var drygt 63 procent kvinnor och knappt 37 procent m\u00e4n. Utan h\u00f6gskoleprov hade m\u00e4nnens andel varit knappt 36 procent, eller 2\u00a0257 f\u00e4rre individer.<\/p>\n P\u00e5 enskilda program, med konkurrens om platserna, hade f\u00f6r\u00e4ndringen blivit mycket st\u00f6rre.<\/p>\n Kvinnor l\u00e4mnar gymnasieskolan med b\u00e4ttre betyg \u00e4n m\u00e4n. Av dem som tog gymnasieexamen v\u00e5ren 2024 hade tjejerna 15,4 i genomsnittlig betygspo\u00e4ng, killarna 14,4. Tjejerna hade h\u00f6gre betygssnitt \u00e4n killarna p\u00e5 samtliga gymnasieprogram.<\/p>\n P\u00e5 h\u00f6gskoleprovet presterar m\u00e4n generellt b\u00e4ttre, b\u00e5de p\u00e5 den kvantitativa och den verbala delen.<\/p>\n V\u00e5ren 2023 var m\u00e4nnens medelv\u00e4rde 94,0 po\u00e4ng (av 160), eller 0,95 normerat (av 2,0).<\/p>\n Kvinnornas medelv\u00e4rde var 83,2 po\u00e4ng, eller 0,80 normerat.<\/p>\n H\u00f6gskoleprovet har funnits sedan 1977 och har skrivits av 1,8 miljoner personer.<\/p>\n K\u00e4lla: UHR, Skolverket och Ume\u00e5 universitet<\/p>\n \n\t\tPublicerad:
\n\t\t\t\t\t\t\tFakta<\/p>\n
\n\t\t29 dec 2025, 09:30\n\t<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"H\u00f6gskoleprovet \u00f6ppnar d\u00f6rrar, fr\u00e4mst f\u00f6r m\u00e4n. Bilden fr\u00e5n ett tidigare provtillf\u00e4lle p\u00e5 Stockholms universitet. Bild: Anders Wiklund\/TT Publicerad:…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":119786,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-119785","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115803059873051253","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119785","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=119785"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119785\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/119786"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=119785"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=119785"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=119785"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}