{"id":120227,"date":"2025-12-29T20:47:43","date_gmt":"2025-12-29T20:47:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/120227\/"},"modified":"2025-12-29T20:47:43","modified_gmt":"2025-12-29T20:47:43","slug":"de-mest-kostsamma-klimatkatastroferna-under-2025","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/120227\/","title":{"rendered":"De mest kostsamma klimatkatastroferna under 2025"},"content":{"rendered":"<p>\n                    Cyklonerna som drabbade Syd- och Sydostasien i november blev b\u00e5de en av de mest kostsamma och mest d\u00f6dliga naturkatastroferna under 2025. P\u00e5 bilden syns en teplantage-arbetare p\u00e5 Sri lanka som ser p\u00e5 f\u00f6rst\u00f6relsen efter ett jordskred. Foto: Eranga Jayawardena\/AP\/TT\n            <\/p>\n<p class=\"article__sublead\">Mer \u00e4n 60 miljarder dollar ber\u00e4knas br\u00e4nderna i s\u00f6dra Kalifornien i b\u00f6rjan av \u00e5ret ha kostat samh\u00e4llet. D\u00e4rmed hamnar de h\u00f6gst upp p\u00e5 organisationen Christian aids lista \u00f6ver de dyraste klimatrelaterade naturkatastroferna under 2025. Men f\u00f6rlusterna vid m\u00e5nga katastrofer \u00e4r sv\u00e5ra att m\u00e4ta, konstaterar organisationen och listar \u00e4ven flera andra allvarliga katastrofer.<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">Skogsbr\u00e4nderna som h\u00e4rjade i s\u00f6dra Kalifornien under januari blev de mest kostsamma i ekonomiska termer av alla naturkatastrofer som registrerats under 2025. Kostnaderna uppskattas till \u00f6ver 60 miljarder dollar (cirka 550 miljarder svenska kronor) och bygger p\u00e5 uppskattade uppgifter fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4rkringsbolag, skriver Christian Aid i sin <a href=\"https:\/\/www.christianaid.org.uk\/resources\/our-work\/counting-cost-2025\" data-type=\"link\" data-id=\"https:\/\/www.christianaid.org.uk\/resources\/our-work\/counting-cost-2025\" target=\"_blank\" rel=\"noopener nofollow\">rapport<\/a>, som de publicerar \u00e5rligen.\u00a0<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">P\u00e5 plats tv\u00e5 hamnar cyklonerna som h\u00e4rjade \u00f6ver flera l\u00e4nder i Syd- och Sydostasien i november. I Thailand ber\u00e4knas kostnaderna hamna p\u00e5 omkring 15,7 miljjarder dollar, men \u00e4ven Malaysia, Sri Lanka, Indonesien och Vietnam har drabbats h\u00e5rt. Tillsammans blev stormarna ocks\u00e5 en av de d\u00f6dligaste extremv\u00e4dren under \u00e5ret, med \u00f6ver 1750 d\u00f6dsfall.\u00a0<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">\u2013\u00a0Dessa h\u00e4ndelser orsakar omfattande f\u00f6rst\u00f6relse och f\u00f6rlust av m\u00e4nniskoliv, med st\u00f6rst p\u00e5verkan p\u00e5 de samh\u00e4llen som har orsakat krisen minst, s\u00e4ger Patrick Watt, vd p\u00e5 Christian Aid, i f\u00f6rordet till rapporten.\u00a0<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">Han forts\u00e4tter:<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">\u2013\u00a0Dessa klimatkatastrofer \u00e4r en varning om vad som v\u00e4ntar oss om vi inte \u00f6kar takten i omst\u00e4llningen bort fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen. De understryker ocks\u00e5 det akuta behovet av anpassning, s\u00e4rskilt i det globala Syd, d\u00e4r resurserna \u00e4r anstr\u00e4ngda och m\u00e4nniskor \u00e4r s\u00e4rskilt s\u00e5rbara f\u00f6r klimatchocker.<\/p>\n<p>De mest kostsamma naturkatastroferna 2025:<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\"><strong>Br\u00e4nderna i Kalifornien (jan):<\/strong> \u00d6ver 60 miljarder dollar<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\"><strong>Cykloner i Syd- och Sydostasien (nov):<\/strong> 25 miljarder dollar<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\"><strong>\u00d6versv\u00e4mningar i Kina (jun-aug):<\/strong> 11,7 miljarder dollar<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\"><strong>Orkanen Melissa, Jamaica\/Cuba\/Bahamas, (okt-nov):<\/strong> 8 miljarder dollar<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\"><strong>\u00d6versv\u00e4mningar i Indien och Pakistan, monsuns\u00e4songen (jun-sept):<\/strong> 5,6 miljarder dollar<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\"><strong>Tyfoner\/tropiska stormar i Filippinerna (mitten av \u00e5ret-nov):<\/strong> Mer \u00e4n 5 miljarder dollar<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\"><strong>Torkan i Brasilien (jan-jun):<\/strong> 4,75 miljarder<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\"><strong>Tropiska cyklonen Alfred, Australien (feb):<\/strong> 1,2 miljarder dollar<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\"><strong>Cyklonen Garance, \u00f6arna R\u00e9union\/Mauritius (feb):<\/strong> 1,05 miljarder dollar<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\"><strong>\u00d6versv\u00e4mningarna i Texas (jul):<\/strong> 1 miljard dollar<\/p>\n<p>Christian aid<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">Men rapporten lyfter inte bara de mest kostsamma naturkatastroferna. Eftersom m\u00e5nga f\u00f6rluster och skador kan vara sv\u00e5ra att kvantifiera, s\u00e5som f\u00f6rlorade f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter, f\u00f6rlorad inkomst, l\u00e5ngsiktiga skador p\u00e5 milj\u00f6n eller permanent f\u00f6rdrivning av m\u00e4nniskor, s\u00e5 l\u00e4r de verkliga kostnaderna vara betydligt h\u00f6gre \u00e4n vad f\u00f6rs\u00e4kringsbolagen kan ber\u00e4kna, skriver rapportf\u00f6rfattarna. De har d\u00e4rf\u00f6r valt att lyfta upp ytterligare tio extremv\u00e4der eller naturkatastrofer som de ser som mycket allvarliga, p\u00e5 grund av flera orsaker.\u00a0<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">Bland annat lyfter de en fem \u00e5rs utdragen torka \u00f6ver delar av v\u00e4stra Asien, s\u00e5som Iran, Syrien och Irak. I Iran har den lett till en exempell\u00f6s vattenkris som p\u00e5verkar s\u00e5v\u00e4l m\u00e4nniskor och jordbruk. Myndigheterna har varnat att om torkan forts\u00e4tter s\u00e5 kan huvudstaden Teheran, med 10 miljoner inv\u00e5nare, beh\u00f6va evakueras.\u00a0<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">Den l\u00e5ngvariga torkan har kopplats till klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, och tv\u00e5 studier fr\u00e5n World Weather Attribution har visat att den inte skulle ha kunnat intr\u00e4ffa i en v\u00e4rld utan m\u00e4nskligt orsakad klimatf\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n<p>Extremv\u00e4rme \u00f6ver Antarktis<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">\u00c4ven ett exceptionellt v\u00e4derfenomen \u00f6ver Antarktis oroar rapportf\u00f6rfattarna. I slutet av september s\u00e5 uppm\u00e4ttes en extrem v\u00e4rmepik i stratosf\u00e4ren \u00f6ver Antarktis. V\u00e4derfenomenet kallas Sudden Stratospheric Warming (SSW) och gjorde att temperaturerna p\u00e5 30 kilometers h\u00f6jd pl\u00f6tsligt l\u00e5g runt minus 20 grader, vilket \u00e4r 35 grader varmare \u00e4n den mer normala temperaturen, som brukar ligga kring minus 55. Meteorologer har kunnat konstatera att tidigare liknande v\u00e4derfenomen har lett till f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e4dret \u00f6ver syd\u00f6stra Australien.\u00a0<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">Stora \u00f6versv\u00e4mningar i bland annat Nigeria och Demokratiska republiken Kongo under \u00e5ret visar p\u00e5 det som forskarna varnat om, att kraftiga regnfall kommer bli mer frekventa och kraftiga i takt med den globala uppv\u00e4rmningen. I maj drabbades den nigerianska staden Mokwa av ett kraftigt skyfall under en natt som d\u00f6dade minst 200 personer. Men fortfarande saknas hundratals personer och d\u00f6dssiffran kan vara s\u00e5 h\u00f6g som 700.\u00a0<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">\u00c4ven Japan fick uppleva ett extremt v\u00e4der\u00e5r. Under februari och mars drabbades landet av flera kraftiga sn\u00f6stormar, som d\u00f6dade 12 personer och skapade stor f\u00f6rst\u00f6relse. Bara n\u00e5gra m\u00e5nader senare s\u00e5 upplevde landet den varmaste sommaren n\u00e5gonsin, med en genomsnittlig temperatur som l\u00e5g 2,36 grader \u00f6ver de senaste 30 \u00e5rens genomsnitt. Den 5 augusti slogs ocks\u00e5 landets v\u00e4rmerekord: 41,8 grader uppm\u00e4ttes i staden Isesaki. Enligt tv\u00e5 analyser fr\u00e5n Weather Attribution Center Japan s\u00e5 skulle de extrema temperaturerna under juni och juli inte ha kunnat intr\u00e4ffa utan p\u00e5verkan fr\u00e5n de m\u00e4nskligt orsakade klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.\u00a0<\/p>\n<p>Andra anm\u00e4rkningsv\u00e4rda klimatkatastrofer som lyfts i rapporten:<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">Skogsbr\u00e4nderna i Storbritannien<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">Skogsbr\u00e4nderna p\u00e5 Iberiska halv\u00f6n<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">\u00d6versv\u00e4mningar i Bolivia, Peru, Colombia och Ecuador<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">Torka i Kanada<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">\u00d6versv\u00e4mningar i Demokratiska republiken Kongo (apr \u2013 maj)<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">\u00d6versv\u00e4mningar i Nigeria<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">Torka i Iran och v\u00e4stra Asien<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">Japans extremv\u00e4der\u00e5r<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">Extrem v\u00e4rmeb\u00f6lja i Antarktis<\/p>\n<p class=\"article__paragraph\">Rekordvarma havstemperaturer<\/p>\n<p>Christian aid<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Cyklonerna som drabbade Syd- och Sydostasien i november blev b\u00e5de en av de mest kostsamma och mest d\u00f6dliga&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":120228,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":{"0":"post-120227","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlden","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories","28":"tag-varlden","29":"tag-world","30":"tag-world-news","31":"tag-worldnews"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115804821422829942","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/120227","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=120227"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/120227\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/120228"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=120227"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=120227"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=120227"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}