Europa vill, och \u00e4r,\u00a0v\u00e4rldsledande i klimat- och h\u00e5llbarhetsambitioner. Men h\u00f6ga m\u00e5l har inte automatiskt lett till h\u00f6gre klimat- eller milj\u00f6nytta. I st\u00e4llet har byr\u00e5kratin vuxit snabbare \u00e4n resultaten.\u00a0Moderaterna och svenska regeringen driver d\u00e4rf\u00f6r fr\u00e5gan om att f\u00f6renkla\u00a0EU- regelverk\u00a0f\u00f6r att spara tid och pengar f\u00f6r v\u00e5ra f\u00f6retag. Och vi har redan visat att vi kan leverera. \u00a0<\/p>\n
Problemet \u00e4r inte ambitionerna\u00a0i sig, utan hur regelverken utformats. \u00d6verlappande rapporteringskrav, skiftande definitioner mellan olika regelverk och \u00f6kade dokumentationskrav\u00a0har\u00a0skapat fler problem \u00e4n det l\u00f6st.<\/p>\n
F\u00f6retagen har f\u00e5tt t<\/strong>a konsekvenserna, och i praktiken har resurser styrts om fr\u00e5n investeringar, till regelefterlevnad. Som i ett ekosystem d\u00e4r fel balans sl\u00e5r ut de mest k\u00e4nsliga arterna: utan m\u00f6jlighet att v\u00e4xa drabbas hela systemet. I slut\u00e4ndan vinner varken klimatet eller ekonomin p\u00e5 det.<\/p>\n Denna effekt har varit s\u00e4rskilt tydlig f\u00f6r sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag. St\u00f6rre bolag kan absorbera kostnader genom interna\u00a0compliance-avdelningar eller extern r\u00e5dgivning, medan mindre f\u00f6retag drabbas oproportionerligt. Ibland med direkt h\u00e4mmande effekt p\u00e5 tillv\u00e4xten. Vi b\u00f6r samtidigt komma ih\u00e5g att de allra flesta f\u00f6retag vill g\u00f6ra r\u00e4tt f\u00f6r sig. Svenska f\u00f6retag ligger l\u00e5ngt fram n\u00e4r det g\u00e4ller milj\u00f6arbete och regelefterlevnad, inte minst eftersom kostnaden f\u00f6r att g\u00f6ra fel \u00e4r h\u00f6g. Men n\u00e4r kraven blivit s\u00e5 omfattande och sv\u00e5rtolkade att de tr\u00e4ngt undan k\u00e4rnverksamheten har styrmedlen tappat sin funktion. I st\u00e4llet f\u00f6r att investera i effektivisering och utveckling har f\u00f6retag tvingats prioritera juridisk tolkning och administrativ hantering.<\/p>\n Mot denna bakgrund blev en ompr\u00f6vning\u00a0inte bara p\u00e5kallad, utan ocks\u00e5 helt\u00a0n\u00f6dv\u00e4ndig. Under det svenska ordf\u00f6randeskapet lyftes konkurrenskraft och regelf\u00f6renkling \u00e5ter till EU:s k\u00e4rnagenda. I Europaparlamentet tog Moderaterna en aktiv roll i arbetet med Omnibus I \u2013 ett f\u00f6rsta samlat steg f\u00f6r lagstiftningarna CSRD och CSDDD, f\u00f6r att g\u00f6ra h\u00e5llbarhetslagstiftning mer proportionerlig och genomf\u00f6rbar.<\/p>\n Konkret inneb\u00e4r detta<\/strong> bland annat att ett s\u00e5 kallat SME-shield\u00a0inf\u00f6rs, vilket begr\u00e4nsar m\u00f6jligheten f\u00f6r st\u00f6rre f\u00f6retag att f\u00f6ra \u00f6ver omfattande lagkrav p\u00e5 sm\u00e5 akt\u00f6rer i v\u00e4rdekedjan.<\/p>\n Dubbelrapportering och \u00f6verlappande krav reduceras genom b\u00e4ttre harmonisering. En riskbaserad metod inf\u00f6rs n\u00e4r f\u00f6retag g\u00f6r sin tillb\u00f6rliga aktsamhet i CSDDD, d\u00e4r fokus ligger p\u00e5 risker och inte att kartl\u00e4gga\u00a0varenda leverant\u00f6r i v\u00e4rdekedjan. Tr\u00f6skelv\u00e4rdena justeras dessutom kraftigt, s\u00e5 att endast de st\u00f6rsta f\u00f6retagen omfattas av lagstiftningarna.<\/p>\n Omnibus I inneb\u00e4r inte l\u00e4gre klimatambitioner, utan b\u00e4ttre styrning. Mindre f\u00f6retag undantas fr\u00e5n \u00f6verdriven rapportering, medan st\u00f6rre f\u00f6retag ges mer realistiska tidsramar f\u00f6r inf\u00f6randet av komplexa krav. EU-kommissionens egna analyser ber\u00e4knar att f\u00f6renklingsarbetet i Omnibus I kommer reducera f\u00f6retagens administrativa kostnader med omkring 4,5\u202fmiljarder euro per \u00e5r. Det lagf\u00f6rslag som nu antagits mellan r\u00e5det och parlamentet, g\u00e5r \u00e4nnu l\u00e4ngre.\u00a0<\/p>\n Det \u00e4r historiska kostnadsbesparingar f\u00f6r Europas f\u00f6retag. Och det \u00e4r l\u00e5ngt mer \u00e4n symboliska justeringar \u2013 det \u00e4r riktiga resurser som kan frig\u00f6ras f\u00f6r tillv\u00e4xt i Europa.\u00a0\u00a0 F\u00f6renklingspaketen \u00e4r inte en teknisk parentes, utan ett v\u00e4gval f\u00f6r EU:s ekonomiska styrning.<\/p>\n Om klimatomst\u00e4llningen ska<\/strong> lyckas kr\u00e4vs privata investeringar, innovationskraft och l\u00e5ngsiktigt f\u00f6rtroende f\u00f6r regelverken. Det f\u00f6ruts\u00e4tter regler som \u00e4r kostnadseffektiva, tydliga och m\u00f6jliga att f\u00f6lja.<\/p>\n Ett perspektiv som ofta saknas i debatten om regelf\u00f6renklingar\u00a0i allm\u00e4nhet, och i debatten om\u00a0europeisk\u00a0konkurrenskraft\u00a0i synnerhet, \u00e4r den grundl\u00e4ggande sanningen att\u00a0europeisk\u00a0tillv\u00e4xt i sig sj\u00e4lv \u00e4r en klimat- och milj\u00f6vinst.\u00a0Eftersom\u00a0varje andel av v\u00e4rldsekonomin som er\u00f6vras av Europa\u00a0ocks\u00e5\u00a0inneb\u00e4r att produkter och tj\u00e4nster som hade kunnat tillverkas i Indien, Kina eller Brasilien\u00a0ist\u00e4llet blir underkastade\u00a0EU:s klimat- och milj\u00f6lagar.\u00a0<\/p>\n Omnibus\u202fI \u00e4r ett f\u00f6rsta steg\u00a0i en politik som p\u00e5 allvar bottnar i en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r detta. Det st\u00e4rker svenska\u00a0och\u00a0europeiska\u00a0f\u00f6retags f\u00f6ruts\u00e4ttningar att v\u00e4xa, skapa jobb och samtidigt bidra till omst\u00e4llningen. Klimatansvar och konkurrenskraft st\u00e5r inte i motsats till varandra. De \u00e4r \u00f6msesidigt beroende i ett Europa som ska fungera.<\/p>\n Benjamin Dousa, <\/strong>riksdagskandidat (M)
J\u00f6rgen\u00a0Warborn,\u00a0<\/strong>Europaparlamentariker\u00a0(M)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Europa vill, och \u00e4r,\u00a0v\u00e4rldsledande i klimat- och h\u00e5llbarhetsambitioner. Men h\u00f6ga m\u00e5l har inte automatiskt lett till h\u00f6gre klimat-…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":120589,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":{"0":"post-120588","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlden","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories","28":"tag-varlden","29":"tag-world","30":"tag-world-news","31":"tag-worldnews"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115807538586714059","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/120588","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=120588"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/120588\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/120589"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=120588"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=120588"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=120588"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}