{"id":120770,"date":"2025-12-30T11:10:25","date_gmt":"2025-12-30T11:10:25","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/120770\/"},"modified":"2025-12-30T11:10:25","modified_gmt":"2025-12-30T11:10:25","slug":"varden-ar-bra-pa-sjukdom-men-samre-pa-halsa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/120770\/","title":{"rendered":"\u201dV\u00e5rden \u00e4r bra p\u00e5 sjukdom \u2013 men s\u00e4mre p\u00e5 h\u00e4lsa\u201d"},"content":{"rendered":"

H\u00e4lsa \u00e4r ett av <\/strong>v\u00e5rdens mest anv\u00e4nda ord, men ocks\u00e5 ett av de mest otydliga. Patienter s\u00f6ker v\u00e5rd f\u00f6r att de upplever nedsatt h\u00e4lsa, medan v\u00e5rden ofta bed\u00f6mer h\u00e4lsa utifr\u00e5n sjukdom och strukturella fynd.<\/p>\n

N\u00e4r dessa perspektiv inte sammanfaller drar v\u00e5rden ibland slutsatsen att h\u00e4lsan i huvudsak \u00e4r god, medan patienten upplever motsatsen. Trots att vi anv\u00e4nder samma ord menar vi olika saker och pratar f\u00f6rbi varandra.<\/p>\n

L\u00e4s mer: <\/strong>Fysioterapeut bel\u00f6nas f\u00f6r insatser f\u00f6r barns h\u00e4lsa<\/a><\/strong><\/p>\n

Men vad \u00e4r det <\/strong>egentligen vi menar n\u00e4r vi s\u00e4ger att en patient \u00e4r frisk eller har god h\u00e4lsa?<\/p>\n

Konsekvenserna av denna begreppsf\u00f6rvirring blir tydliga i klinisk vardag. M\u00e4nniskor s\u00f6ker till akuten f\u00f6r ryggsm\u00e4rta, br\u00f6stsm\u00e4rta eller diffus v\u00e4rk. Unders\u00f6kning och provtagning visar inga allvarliga strukturella avvikelser. Patienten f\u00e5r ett medicinskt rimligt r\u00e5d, till exempel att vara aktiv inom sm\u00e4rtgr\u00e4ns.<\/p>\n

\u00c4nd\u00e5 l\u00e4mnar m\u00e5nga v\u00e5rden otrygga, os\u00e4kra p\u00e5 hur r\u00e5det ska tolkas och utan verktyg f\u00f6r att hantera sin situation. Samma r\u00e5d leder till helt olika utfall, inte p\u00e5 grund av sjukdomens sv\u00e5righetsgrad, utan p\u00e5 grund av hur h\u00e4lsa f\u00f6rst\u00e5s och hanteras.<\/p>\n

F\u00f6r att undvika detta<\/strong> beh\u00f6ver h\u00e4lsa f\u00f6rst\u00e5s genom tre facetter:<\/p>\n

1. <\/strong>Funktionsneds\u00e4ttning och sjukdom.<\/p>\n

2. <\/strong>F\u00e4rdigheter.<\/p>\n

3. <\/strong>Upplevd h\u00e4lsa.<\/p>\n

V\u00e5rden \u00e4r skicklig<\/strong> p\u00e5 att bed\u00f6ma den f\u00f6rsta. Patienter utg\u00e5r ofta fr\u00e5n den tredje. Den andra, f\u00e4rdigheter, hamnar ofta i skymundan, trots att just denna dimension avg\u00f6r om v\u00e5rdens r\u00e5d f\u00e5r verklig effekt.<\/p>\n

Med f\u00e4rdigheter avser jag f\u00f6rm\u00e5gan att tolka kroppens signaler, skilja mellan farlig och ofarlig sm\u00e4rta, anpassa aktivitet och belastning i vardagen och att kunna forts\u00e4tta med aktiviteter som hj\u00e4lper \u00e4ven n\u00e4r symtom finns kvar. Det handlar om att kunna reglera sitt agerande, snarare \u00e4n att styras av sm\u00e4rta, oro eller undvikande. Det \u00e4r s\u00e4llan informationen som saknas, utan f\u00f6rm\u00e5gan att oms\u00e4tta den i vardagen.<\/p>\n

N\u00e4r f\u00e4rdigheter inte uppm\u00e4rksammas riskerar v\u00e5rden att f\u00f6rdela resurser fel. Patienter med goda f\u00e4rdigheter f\u00e5r ofta omfattande v\u00e5rd eftersom de kan formulera sina behov och f\u00f6ra en tydlig dialog. Samtidigt upplevs patienter med l\u00e5ga f\u00e4rdigheter som \u201dsv\u00e5ra\u201d, diffusa eller \u201dutan fynd\u201d och f\u00e5r mindre st\u00f6d, trots att de i praktiken har st\u00f6rre behov. Resultatet blir \u00e5terkommande v\u00e5rdkontakter, frustration hos b\u00e5de patient och profession samt en v\u00e5rd som varken \u00e4r j\u00e4mlik eller effektiv.<\/p>\n

Men n\u00e4r f\u00e4rdigheter<\/strong> st\u00e4rks h\u00e4nder n\u00e5got annat. Patienter blir tryggare i att tolka sina symtom, b\u00e4ttre p\u00e5 att anpassa sin aktivitetsniv\u00e5 och mer kapabla att agera sj\u00e4lvst\u00e4ndigt utan att beh\u00f6va s\u00f6ka v\u00e5rd f\u00f6r varje os\u00e4kerhet. Det handlar inte om att l\u00e4gga ansvaret p\u00e5 patienten, utan om att ge m\u00e4nniskor f\u00f6rm\u00e5gan att hj\u00e4lpa sig sj\u00e4lva p\u00e5 ett tryggt s\u00e4tt. Konsekvensen \u00e4r f\u00e4rre on\u00f6diga v\u00e5rdbes\u00f6k och mer tid f\u00f6r patienter med st\u00f6rre medicinska behov.<\/p>\n

Personcentrerad v\u00e5rd i praktiken handlar d\u00e4rf\u00f6r inte om att g\u00f6ra mer, utan om att b\u00f6rja i patientens f\u00f6rst\u00e5else av h\u00e4lsa och tydligg\u00f6ra vilken del som \u00e4r mest s\u00e5rbar: struktur, f\u00e4rdigheter eller upplevelse. F\u00f6r vissa r\u00e4cker betryggande besked. F\u00f6r andra beh\u00f6ver v\u00e5rdens insatser handla om att utveckla de f\u00e4rdigheter som kr\u00e4vs f\u00f6r att oms\u00e4tta r\u00e5d i vardagen, snarare \u00e4n att forts\u00e4tta leta efter sjukdom.<\/p>\n

Kanske b\u00f6r en patient <\/strong>betraktas som f\u00e4rdigrehabiliterad f\u00f6rst n\u00e4r hen har de f\u00e4rdigheter som kr\u00e4vs f\u00f6r att hantera sin h\u00e4lsa i vardagen, inte n\u00e4r alla symtom \u00e4r borta. S\u00e5 l\u00e4nge v\u00e5rdens organisation fr\u00e4mst \u00e4r uppbyggd f\u00f6r att utreda struktur snarare \u00e4n att utveckla f\u00e4rdigheter riskerar vi att vara mycket bra p\u00e5 att utesluta sjukdom, men betydligt s\u00e4mre p\u00e5 att faktiskt f\u00f6rb\u00e4ttra h\u00e4lsa.<\/p>\n

Att f\u00f6rb\u00e4ttra h\u00e4lsa kr\u00e4ver mer \u00e4n att utesluta sjukdom. Det kr\u00e4ver att vi st\u00e4rker m\u00e4nniskors f\u00f6rm\u00e5ga att agera, inte bara letar efter n\u00e5got att behandla.<\/p>\n

Johan S\u00f6derberg<\/strong>, doktorand i fysioterapi, Center f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6r\u00e4ndring, M\u00e4lardalens universitet<\/p>\n

Kommentarer<\/p>\n

Arbetar du i sjukv\u00e5rden och vill kommentera texten utifr\u00e5n din yrkesroll?
Klicka h\u00e4r! \u00a0\u00a0<\/a>
Kommentarer publiceras efter granskning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"H\u00e4lsa \u00e4r ett av v\u00e5rdens mest anv\u00e4nda ord, men ocks\u00e5 ett av de mest otydliga. Patienter s\u00f6ker v\u00e5rd…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":120771,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-120770","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115808214975791347","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/120770","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=120770"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/120770\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/120771"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=120770"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=120770"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=120770"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}