![](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/Namnlos-design-2025-12-22T153551.348.jpg\")
Juba, Sydsudans huvudstad. Landets regering st\u00e4ngde alla skolor i tv\u00e5 veckor i samband med en v\u00e4rmeb\u00f6lja i februari. Samma sak skedde under 2023. Foto: Gregorio Borgia\/TT<\/p>\n\n Inv\u00e5nare g\u00e5r genom Lacovia Tombstone, Jamaica, efter orkanen Melissa, onsdagen den 29 oktober 2025. Foto: Matias Delacroix\/TT\n <\/p>\n
N\u00e4r extrem hetta slog till i Sydsudan b\u00f6rjade barn att svimma och i Los Angeles slukades stadens fashionabla kvarter av l\u00e5gor orsakade av en \u201dv\u00e4derwhiplash\u201d. Klimatkrisen har redan pressat miljontals m\u00e4nniskor till gr\u00e4nsen f\u00f6r sin anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga, konstaterar forskarn\u00e4tverket World Weather Attribution i en summering av extremh\u00e4ndelserna 2025.
\u2013\u00a0Vi befinner oss nu i en ny era av farligt extremv\u00e4der, s\u00e4ger Theodore Keeping, forskare vid Imperial College, London.<\/p>\n
Efter att ett dussintal barn kollapsade av v\u00e4rmeslag i Sydsudans huvudstad Juba i februari tog myndigheterna det drastiska beslutet att st\u00e4nga skolorna. Befolkningen r\u00e5ddes att h\u00e5lla sig inomhus och att f\u00e5 i sig tillr\u00e4ckligt med v\u00e4tska. Samtidigt fann forskarna i World weather attribution (WWA) att r\u00e5den var sv\u00e5r att f\u00f6lja. Merparten av befolkningen lever i skjul med pl\u00e5ttak. De saknar luftkonditionering, elektricitet och tillg\u00e5ng till rent vatten. Endast en procent av huvudstaden Juba \u00e4r t\u00e4ckt av tr\u00e4dkronor som kan sk\u00e4nka svalka. Samtidigt arbetar n\u00e4stan alla kvinnor utomhus i den informella sektorn.<\/p>\n
\u2013 Detta g\u00e4ller \u00e4ven globalt, d\u00e4r kvinnor drabbas oj\u00e4mlikt av extrem hetta. Ansvaret f\u00f6r omv\u00e5rdnad inneb\u00e4r att kvinnor har mindre m\u00f6jlighet att kunna ta pauser fr\u00e5n fysiska arbetsuppgifter eller undkomma extrem hetta, s\u00e4ger Theodore Keeping.<\/p>\n
Fler dagar med extremhetta<\/p>\n
V\u00e4rmeb\u00f6ljan i Sydsudan h\u00f6r till de 22 extrema h\u00e4ndelser som WWA analyserat i \u00e5r i syfte att f\u00f6rst\u00e5 kopplingen till klimatkrisen. Utan den globala uppv\u00e4rmningen hade v\u00e4rmeb\u00f6ljan varit upp till fyra grader svalare. Tidigare var sannolikheten f\u00f6r en s\u00e5dan v\u00e4rmeb\u00f6lja i genomsnitt en g\u00e5ng p\u00e5 1 600 \u00e5r. Nu sker den ungef\u00e4r vartannat \u00e5r. Om alla l\u00e4nder uppfyller sina nuvarande klimatl\u00f6ften (och uppv\u00e4rmningen stannar vid 2,6 grader) kan befolkningen i Sydsudan v\u00e4nta sig en s\u00e5dan h\u00e4ndelse varje \u00e5r. Sydsudan \u00e4r inte unikt. Antalet dagar med extrem hetta \u00f6kar i hela v\u00e4rlden, konstaterar WWA.<\/p>\n
\u2013\u00a0Sedan 2015 har den globala medeltemperaturen \u00f6kat med cirka 0,3 grader. Denna till synes lilla \u00f6kningen har redan gjort extrem v\u00e4rme betydligt vanligare, vilket har lett till i genomsnitt elva extra varma dagar per \u00e5r, och f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka dramatiskt med den framtida uppv\u00e4rmningen, s\u00e4ger Theodore Keeping.<\/p>\n
Juba, Sydsudans huvudstad. Landets regering st\u00e4ngde alla skolor i tv\u00e5 veckor i samband med en v\u00e4rmeb\u00f6lja i februari. Samma sak skedde under 2023. Foto: Gregorio Borgia\/TT<\/p>\n
V\u00e4derwiplash i LA<\/p>\n
Extrem hetta \u00e4r ocks\u00e5 den d\u00f6dligaste av klimatextremerna. Enbart de v\u00e4rmeb\u00f6ljor som slog mot flera Europeiska l\u00e4nder i somras uppskattas ha bidragit till att 24 400 m\u00e4nniskor f\u00f6rlorade livet, enligt en studie<\/a> som WWA lyfter i sin \u00e5rsrapport. Men om v\u00e4rmeb\u00f6ljor \u00e4r den d\u00f6dligaste klimatextremen, s\u00e5 \u00e4r orkaner och br\u00e4nder desto mer f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r infrastruktur. Ocks\u00e5 s\u00e5dana pr\u00e4glade 2025.<\/p>\n I b\u00f6rjan av \u00e5ret b\u00f6rjade det brinna i bergen runt Los Angeles och eldsl\u00e5gorna b\u00f6rjade snart slicka p\u00e5 fasaderna i de fashionabla omr\u00e5dena Pacific palisades, Malibu och Altadena. S\u00f6dra Kalifornien hade d\u00e5 g\u00e5tt fr\u00e5n fjol\u00e5rets extrema skyfall \u2013 som gett bergens v\u00e4xtlighet extra br\u00e4nsle \u2013 till en ovanligt l\u00e5ng torrperiod. Den stora m\u00e4ngden torr v\u00e4xtligheten fick br\u00e4nderna att utvecklas i en explosiv hastighet, samtidigt som de piskades p\u00e5 av de \u00e5terkommande Santa Ana-vindarna som drar ner \u00f6ver bergen mot Los Angeles p\u00e5 vintrarna. Forskare beskrev det som en \u201dv\u00e4derwiplash\u201d, f\u00f6rst\u00e4rkt av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Enligt WWA:s efterf\u00f6ljande analys \u00f6kade ocks\u00e5 sannolikheten f\u00f6r det extrema brandv\u00e4dret med 35 procent p\u00e5 grund av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n \u201dBr\u00e4nderna har kopplats till cirka 400 d\u00f6dsfall, 30 miljarder dollar i f\u00f6rs\u00e4kringsskador \u2013 de st\u00f6rsta f\u00f6rs\u00e4kringsskadorna fr\u00e5n skogsbr\u00e4nder som n\u00e5gonsin registrerats, och sannolikt mycket h\u00f6gre of\u00f6rs\u00e4krade skador\u201d, skriver forskarna i rapporten.<\/p>\n Fler kategori-5 orkaner<\/p>\n Den 28 oktober drog kategori 5 orkanen Melissa in \u00f6ver Jamaica, den starkaste p\u00e5 skalan. Myndigheterna hade d\u00e5 haft ett par dagar p\u00e5 sig att f\u00f6rbereda landet inf\u00f6r ov\u00e4dret. Men Theodore Keeping vid WWA konstaterar att \u00e4ven en h\u00f6g niv\u00e5 av f\u00f6rberedelse inte kan f\u00f6rhindra extrema f\u00f6rluster och skador n\u00e4r en orkan av den magnituden drabbar.<\/p>\n \u2013 Anpassning ensamt r\u00e4cker allts\u00e5 inte. Snabba utsl\u00e4ppsminskningar \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att undvika de v\u00e4rsta effekterna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n Enligt en studie fr\u00e5n WWA har en orkan av samma magnitud som Melissa blivit fem g\u00e5nger vanligare och deras h\u00f6gsta vindhastigheter sju procent starkare, p\u00e5 grund av att vi \u00f6kat den globala genomsnittstemperaturen med 1,3 grader. Sju procent kan l\u00e5ta lite. Men \u00e4ven sm\u00e5 \u00f6kningar i vindhastighet kan leda till betydligt st\u00f6rre skador, enligt WWA. Liknande resultat fick ocks\u00e5 Climameter, ett annat forskarn\u00e4tverk som unders\u00f6ker kopplingen mellan extremv\u00e4der och klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. N\u00e4r Syre intervjuade<\/a> Gabriele Messori som \u00e4r professor i meteorologi vid Uppsala universitet konstaterade han att vi kan v\u00e4nta oss fler orkaner i de h\u00f6gsta kategorierna fram\u00f6ver, medan det \u00e4nnu \u00e4r oklart hur klimatkrisen kommer att p\u00e5verka den totala m\u00e4ngden.<\/p>\n \u2013\u00a0De senaste simuleringarna kring framtidens klimat pekar p\u00e5 att de allra kraftigaste blir fler. Men n\u00e4r det kommer till om alla kategorier sammanlagt \u00f6kar eller minskar r\u00e5der det stor os\u00e4kerhet.<\/p>\n Vilar p\u00e5 oj\u00e4mlik grund<\/p>\n I slutet av \u00e5ret drabbades delar av Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Thailand av stormarna Ditwah och Senya. H\u00e4r var det m\u00e4ngden regn, snarare \u00e4n vindhastigheten som orsakade den st\u00f6rsta f\u00f6r\u00f6delsen. N\u00e4r \u00f6versv\u00e4mningarna dragit sig tillbaka syntes krossade bilar och djurkadaver l\u00e4ngs v\u00e4gkanterna, som om de hade fallit fr\u00e5n himlen. Runt en miljon m\u00e4nniskor p\u00e5verkades och \u00f6ver tusen personer dog. H\u00f6gre temperaturer vid vattenytan inneb\u00e4r st\u00f6rre avdunstning samtidigt som en varmare atmosf\u00e4r kan h\u00e5lla mer vatten, vilket laddar stormarna med mer energi.\u00a0Utan den globala uppv\u00e4rmningen skulle havsytan i omr\u00e5det ha varit ungef\u00e4r en grad kallare, enligt WWA:s analys. Men forskarna kunde inte kvantifiera exakt hur mycket starkare klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna gjorde cyklonerna p\u00e5 grund av begr\u00e4nsningar i data. Det, s\u00e4ger Theodore Keeping, understryker den oj\u00e4mlika grund som klimatvetenskapen vilar p\u00e5.<\/p>\n \u2013 Det inneb\u00e4r att m\u00e5nga l\u00e4nder inte kan kvantifiera hur klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna p\u00e5verkar extrem nederb\u00f6rd och hur de sannolikt kommer att f\u00f6r\u00e4ndras i framtiden, vilket \u00e4r av avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r anpassnings\u00e5tg\u00e4rder, beredskap och klimatfinansiering.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Inv\u00e5nare g\u00e5r genom Lacovia Tombstone, Jamaica, efter orkanen Melissa, onsdagen den 29 oktober 2025. Foto: Matias Delacroix\/TT N\u00e4r…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":121090,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-121089","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115809669833738954","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/121089","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=121089"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/121089\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/121090"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=121089"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=121089"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=121089"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/Namnlos-design-2025-12-22T154933.098.jpg\")
Brandm\u00e4n arbetar fr\u00e5n ett d\u00e4ck medan Palisades-branden \u00f6del\u00e4gger en fastighet vid stranden i Malibu, Kalifornien, den 8 januari 2025. Foto: TT\/AP\/Etienne Laurent.<\/p>\n![](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/Namnlos-design-2025-12-22T154321.434.jpg\")
En \u00f6verlevande b\u00e4r p\u00e5 r\u00e4ddade gasflaskor i ett omr\u00e5de som drabbats av en pl\u00f6tslig \u00f6versv\u00e4mning i Aceh Tamiang p\u00e5 \u00f6n Sumatra i Indonesien, torsdagen den 4 december 2025. Foto: Binsar Bakkara\/TT<\/p>\n