\nSkolledaren.se sammanfattar skolledar\u00e5ret som gick. Foto: Adobe Stock<\/p>\n
\n Aktuellt<\/p>\n
M\u00e4ngder med nya utredningsf\u00f6rslag som ber\u00f6r skolan, Sveriges genom tidernas v\u00e4rsta masskjutning p\u00e5 Campus Risbergska i \u00d6rebro och ett digitalt provhaveri. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra av \u00e5rets mest uppm\u00e4rksammade nyhetsh\u00e4ndelser fr\u00e5n skolans v\u00e4rld.\n <\/p>\n
L\u00c4S \u00c4VEN: <\/strong>Skolledar\u00e5ret som gick 2024<\/a><\/p>\n Januari<\/p>\n Rektorers ansvar f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla trygghet och studiero sk\u00e4rps och skrivs in i skollagen. Och elever ska l\u00e4ttare kunna omplaceras och st\u00e4ngas av under l\u00e4ngre tid. Det f\u00f6reslog Happy Hilmarsdottirs utredning om st\u00e4rkt trygghet och studiero<\/a> i januari 2025. Den f\u00f6rsta av m\u00e5nga utredningar p\u00e5 skolomr\u00e5det att presenteras under \u00e5ret som l\u00f6pte.<\/p>\n \u201dBra att rektors auktoritet st\u00e4rks\u201d,<\/a> sa Sveriges Skolledares f\u00f6rbundsordf\u00f6rande Ann-Charlotte Gavelin Rydman efter\u00e5t.<\/p>\n Februari<\/p>\n Den v\u00e4rsta masskjutningen i svensk historia<\/strong><\/p>\n Februari inleddes nattsvart med Sveriges v\u00e4rsta masskjutning i historien p\u00e5 Campus Risbergska i \u00d6rebro<\/a>. Tio personer d\u00f6dades av g\u00e4rningsmannen, som tog sitt eget liv.<\/p>\n H\u00e4r hittar du delar av det Skolledaren rapporterat om d\u00e5det:<\/p>\n Skolledaren efter \u00d6rebrod\u00e5det: \u201dSorg och f\u00f6rtvivlan\u201d<\/a><\/p>\n Sveriges Skolledare: \u201dOerh\u00f6rd sorg och best\u00f6rtning\u201d<\/a><\/p>\n \u00d6rebrorektorn om dagarna efter d\u00e5det p\u00e5 Campus Risbergska<\/a><\/p>\n Rektorn: \u201dJag vill vara en del i att \u00e5terta Campus Risbergska\u201d<\/a><\/p>\n Tillbaka p\u00e5 Risbergska efter d\u00e5det: Handlar om att komma in i vardagen igen<\/a><\/p>\n Nytt betygssystem f\u00f6resl\u00e5s<\/strong><\/p>\n Under februari presenterades ytterligare utredningsf\u00f6rslag p\u00e5 skolomr\u00e5det.<\/p>\n En av de mest uppm\u00e4rksammade var betygsutredningen, och Magnus Henreksons f\u00f6rslag om en helt ny betygsskala utan skarp F-gr\u00e4ns, nya nationella slutprov och ett kalibreringssystem av betygen efter att eleven gjort klart sin utbildning. Fr\u00e5n 2027 b\u00f6rjar systemet rulla ig\u00e5ng.<\/p>\n Fredrik Lindmark, rektor i Ume\u00e5, satt med som expert i utredningen och varnade f\u00f6r att det \u00e4r f\u00f6r kort om tid att implementera ett helt nytt system.<\/p>\n L\u00e4s intervjun med honom h\u00e4r.<\/a><\/p>\n L\u00e4roplansutredningen<\/strong><\/p>\n N\u00e5gra dagar senare presenterades ocks\u00e5 l\u00e4roplansutredningen. H\u00e4r kan du l\u00e4sa mer om de f\u00f6rslagen.<\/a><\/p>\n Beslutat: Rektorer blir skyldiga att dela uppgifter med polis<\/strong><\/p>\n Under h\u00f6sten och vintern 2024 dominerade fr\u00e5gan om uppgiftsskyldighet, allts\u00e5 att skolledare blir skyldiga att l\u00e4mna uppgifter till polis om elever, personal och andra utan f\u00f6reg\u00e5ende beg\u00e4ran.<\/p>\n I februari klubbade riksdagen igenom lagf\u00f6rslaget<\/a> \u201d\u00d6kat informationsfl\u00f6de till brottsbek\u00e4mpningen\u201d.<\/p>\n 1 april tr\u00e4dde \u00e4ndringen i kraft.<\/a><\/p>\n AI-f\u00f6rordningen tr\u00e4dde i kraft<\/strong><\/p>\n I februari tr\u00e4dde den nya AI-f\u00f6rordningen i kraft. Men i regeringens tillsatta utredning F\u00e4rdplan f\u00f6r Sverige (presenterad h\u00f6sten 2024) var direktiven att inte l\u00e4mna n\u00e5gra f\u00f6rslag p\u00e5 skolomr\u00e5det, vilket f\u00e5tt kritik fr\u00e5n skolledarh\u00e5ll.<\/p>\n H\u00e4r kan du l\u00e4sa en intervju<\/a> med Johanna Karl\u00e9n p\u00e5 Swedish edtech industry om hur skolledare kan hantera f\u00f6rordningens nya krav.<\/p>\n Tema i Skolledaren nr 1 2025: <\/strong>L\u00f6n \u2013 s\u00e5 s\u00e5g l\u00f6neutvecklingen ut f\u00f6r skolledare. L\u00e4s hela paketet h\u00e4r.<\/a><\/p>\n Mars<\/p>\n L\u00e4rares arbetstid \u2013 och rektorers arbetsb\u00f6rda<\/strong><\/p>\n Bo Janssons utredning om reglering av l\u00e4rarnas arbetstid<\/a>, \u201dTid f\u00f6r undervisningsuppdraget\u201d, f\u00f6reslog bland annat minskade krav p\u00e5 dokumentation och ramar f\u00f6r l\u00e4rare och f\u00f6rskoll\u00e4rares arbetstid.<\/p>\n Efter\u00e5t v\u00e4cktes en oro kring hur f\u00f6rslagen kommer att p\u00e5verka rektorernas arbetsb\u00f6rda. Kritiken kom fr\u00e5n flera h\u00e5ll<\/a>, bland annat uppmanade Sveriges Skolledare regeringen att se till helheten n\u00e4r regleringarna inf\u00f6rs f\u00f6r att inte \u201driskera att problematiken flyttar runt i organisationen\u201d.\u00a0<\/p>\n I ett debattinl\u00e4gg under h\u00f6sten<\/a> ville ocks\u00e5 rektor Fredrik Hammarstr\u00f6m se att de kommunala f\u00f6rvaltningarna tog ett st\u00f6rre ansvar f\u00f6r att st\u00f6tta rektorer i f\u00f6r\u00e4ndringarna \u2013 och menade att risken \u00e4r att den kollegiala utvecklingen f\u00f6rsvinner i och med reformerna.<\/p>\n Digitalt provhaveri<\/strong><\/p>\n Mars och april dominerades senare av de havererade digitala nationella proven, miljardsatsningen som skulle ha genomf\u00f6rts v\u00e5ren-25. N\u00e4r samtliga prov st\u00e4lldes in efter tekniska problem och en s\u00e4kerhetsl\u00e4cka var frustrationen stor bland rektorer och l\u00e4rare.<\/a><\/p>\n Sk\u00e4rmfri f\u00f6rskola<\/strong><\/p>\n Regeringen beslutade under mars om f\u00f6r\u00e4ndringar i f\u00f6rskolans l\u00e4roplan som inneb\u00e4r att f\u00f6rskolan i huvudsak ska bli sk\u00e4rmfri.<\/a> \u00c4ndringarna i l\u00e4roplanen tr\u00e4dde i kraft i juli.<\/p>\n S\u00e5 h\u00e4r reagerade<\/a> tre f\u00f6rskolerektorer p\u00e5 beslutet.<\/p>\n Helt mobilfri skola<\/strong><\/p>\n I mars f\u00f6reslog ocks\u00e5 regeringens utredare Bj\u00f6rn Hansson att g\u00f6ra skolan helt mobilfri.<\/a> Ansvarig f\u00f6r in- och utl\u00e4mnandet av telefonerna blir rektor.<\/p>\n Ny uppm\u00e4rksammad forskning <\/strong><\/p>\n Stora emotionella krav fr\u00e5n personal, elever och v\u00e5rdnadshavare och kvantitativa krav som g\u00f6r att arbetsuppgifter l\u00e4gger sig p\u00e5 h\u00f6g. Det \u00e4r arbetsmilj\u00f6faktorer och organisation som fr\u00e4mst f\u00e5r rektorer att l\u00e4mna yrket. Det visade en studie fr\u00e5n Ume\u00e5 universitet<\/a> som publicerades i mars.<\/p>\n Nytt s\u00e4kerhetskapitel i skollagen<\/strong><\/p>\n 2024 presenterades Skols\u00e4kerhetsutredningen som mynnade ut i lagr\u00e5dsremissen Skolor mot brott. I efterspelet av masskjutningen p\u00e5 Campus Risbergska gick regeringen vidare med lagr\u00e5dsremissen som inneb\u00e4r ett nytt s\u00e4kerhetskapitel i skollagen<\/a>, som bland annat anger att skolans personal ges r\u00e4tt att s\u00f6ka igenom v\u00e4skor, att inga obeh\u00f6riga ska ha tilltr\u00e4de till skolan n\u00e4r verksamheten \u00e4r ig\u00e5ng (genom till exempel l\u00e5s, taggar och passerkort) och s\u00e4kerst\u00e4lld beredskap inf\u00f6r allvarliga v\u00e5ldsd\u00e5d. 300 miljoner kronor sk\u00f6ts ocks\u00e5 till skols\u00e4kerhet.<\/p>\n Sveriges Skolledare v\u00e4nde sig mot flera delar av f\u00f6rslaget i ett yttrande.<\/a><\/p>\n Tema i Skolledaren nr 2 2025:<\/strong> Arbetsmarknad<\/a><\/p>\n April\u00a0<\/strong><\/p>\n F\u00f6rslaget: Vinstf\u00f6rbud i fem \u00e5r f\u00f6r friskolor <\/strong><\/p>\n Joakim Stymne, utredaren bakom utredningen om vinster i friskolesektorn, l\u00e4mnade ett delbet\u00e4nkande till regeringen om sk\u00e4rpta villkor f\u00f6r friskolesektorn.<\/a><\/p>\n Han f\u00f6reslog vinstf\u00f6rbud de f\u00f6rsta fem \u00e5ren, att skolpengen ska \u201dl\u00e5sas\u201d\u00a0till den egna skolan och k\u00e4nnbara sanktionsavgifter om man bryter mot reglerna.<\/p>\n F\u00f6rslagen fick h\u00e5rd kritik fr\u00e5n branschorganisationen Almega utbildning.<\/p>\n Nytt avtal f\u00f6r skolledare inom stat och kommun<\/strong><\/p>\n I april blev ett nytt avtal klart mellan Akademikeralliansen, en sammanslutning av 16 Sacof\u00f6rbund \u2013 bland annat Sveriges Skolledare, och SKR. Det h\u00e4r inneb\u00e4r avtalet f\u00f6r kommunalt och statligt anst\u00e4llda skolledare. <\/a>\u00a0<\/p>\n Delbet\u00e4nkande: Avskaffa extra anpassningar<\/strong><\/p>\n Avskaffa extra anpassningar<\/a>, inf\u00f6r kunskapsscreeningar och s\u00e4tt in skyndsam och intensiv st\u00f6dundervisning. De f\u00f6rslagen l\u00e4mnade regeringens utredare \u00c5sa Lundkvist \u00f6ver till skolministern i ett delbet\u00e4nkande ur elevh\u00e4lsoutredningen.<\/p>\n Ann-Charlotte Gavelin Rydman menade p\u00e5 att f\u00f6rslagen skapar en del fr\u00e5gor kring hur rektor ska kunna planera resurserna.<\/p>\n Regeringen klubbar nya professionsprogrammet<\/strong><\/p>\n Regeringen fattade beslut om professionsprogrammet f\u00f6r rektorer, l\u00e4rare och f\u00f6rskoll\u00e4rare. Det ska b\u00f6rja g\u00e4lla i h\u00f6st \u2013 men \u00e4nnu saknas en meriteringstrappa f\u00f6r skolledare. L\u00e4s mer om vad professionsprogrammet inneb\u00e4r h\u00e4r.<\/a><\/p>\n Tema i Skolledaren nr 3 2025:<\/strong> Betygsracet<\/a><\/p>\n Maj<\/p>\n Rektorsutredningen skjuts upp<\/strong><\/p>\n 2024 kom beskedet att en utredning om rektorers f\u00f6ruts\u00e4ttningar tills\u00e4tts. Den skulle ha presenterats i juni 2025 men i maj stod det klart att utredningen skjuts p\u00e5 framtiden och en ny utredare, Marie-H\u00e9l\u00e8ne Ahnborg, utsetts.<\/a><\/p>\n Nu ska den i st\u00e4llet presenteras i januari n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n Ny yrkesetik <\/strong><\/p>\n Sveriges Skolledare klubbade igenom nya yrkesetiska riktlinjer f\u00f6r k\u00e5ren<\/a>. Bland annat inneh\u00e5ller de att s\u00e4tta barn, elever och folkh\u00f6gskoledeltagare i fr\u00e4msta rummet, att verka f\u00f6r demokrati och alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde och att upptr\u00e4da p\u00e5 ett s\u00e4tt som uppr\u00e4tth\u00e5ller respekten f\u00f6r yrkesk\u00e5ren.<\/p>\n Ett nytt yrkesetiskt r\u00e5d aviserades ocks\u00e5, d\u00e4r ledam\u00f6terna stod klara under h\u00f6sten.<\/a><\/p>\n Siffror visade hur nedsk\u00e4rningarna sl\u00e5r mot elever<\/strong><\/p>\n Majoriteten av landets kommuner fortsatte st\u00e5 inf\u00f6r nedsk\u00e4rningar under 2025. Nya siffror visade att 6 av 10 skolledare i den kommunala grundskolan<\/a> tvingats till budgetm\u00e4ssiga inskr\u00e4nkningar \u2013 som p\u00e5 ett uppenbart s\u00e4tt p\u00e5verkat elevernas m\u00f6jligheter att n\u00e5 m\u00e5len f\u00f6r sin utbildning.<\/p>\n \u201dVi borde ha ett skolchefsuppror\u201d<\/strong><\/p>\n D\u00e5varande skolchefen i Flens kommun, Henrik Ljungqvist, v\u00e4ckte medial uppm\u00e4rksamhet n\u00e4r han sa upp sin anst\u00e4llning.<\/a> Anledningen var att han inte anser att eleverna l\u00e4ngre kan f\u00e5 vad de har r\u00e4tt till. Tema i Skolledaren nr 4 2025: <\/strong>Etisk stress<\/a>\u00a0<\/strong><\/p>\n Juni\/juli<\/p>\n Utredare: Ge friskolorna mindre i skolpeng<\/strong><\/p>\n Ett delbet\u00e4nkande ur Lena Holmdahls utredning om en nationell skolpengsnorm presenterades. F\u00f6rslaget fr\u00e5n utredaren var att ge friskolor mindre i skolpeng, genom ett frivilligt avdrag p\u00e5 sex procent f\u00f6r kommuner.<\/a><\/p>\n Sk\u00e4rpt skydd mot hot och v\u00e5ld f\u00f6r skolledare<\/strong><\/p>\n I juli tr\u00e4dde m\u00e5nga nya lagar i<\/a> kraft som ber\u00f6r skolomr\u00e5det. En av dem var att skyddet st\u00e4rks f\u00f6r offentligt anst\u00e4llda, d\u00e4ribland skolpersonal, n\u00e4r det g\u00e4ller hot, trakasserier och v\u00e5ld. Almedalen<\/strong><\/p>\n Under \u00e5rets Almedalen var en av skolledarfr\u00e5gorna i fokus AI. Sveriges Skolledare presenterade nya siffror<\/a> som visade p\u00e5 hur f\u00e5 skolledare som f\u00e5tt utbildning om AI, och fr\u00e5n flera h\u00e5ll lyftes skarp kritik mot regeringens brist p\u00e5 AI-strategi f\u00f6r skolan.\u00a0<\/a><\/p>\n Augusti<\/p>\n Simona Mohamsson tilltr\u00e4dde under sommaren som ny partiledare f\u00f6r Liberalerna, och som utbildnings- och integrationsminister med ansvar f\u00f6r f\u00f6rskola och grundskola. Lotta Edholm (L), tidigare skolminister, blev gymnasie-, h\u00f6gskole- och forskningsminister. Ett av den nya ministerns besked var att\u00a0utreda elevers ogiltiga skolfr\u00e5nvaro.<\/a><\/p>\n Tema Skolledaren nr 5 2025:<\/strong> D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste skolan f\u00e5 ett stabilt ledarskap<\/a><\/p>\n September<\/p>\n Regeringen lovade att satsa 4,3 miljarder<\/a> p\u00e5 skolan n\u00e4sta \u00e5r, och sammanlagt 14 miljarder de n\u00e4rmaste tre \u00e5ren.\u00a0<\/p>\n De st\u00f6rsta posterna var 1,8 miljarder kronor till en h\u00f6jning av kunskapsbidraget till kommunerna, som syftar till att h\u00f6ja kvaliteten i undervisningen i utsatta omr\u00e5den, och 1 miljard f\u00f6r att bekosta s\u00e4nkt maxtaxa f\u00f6r f\u00f6rskolan. 500 miljoner kronor ska g\u00e5 till kvalitetsh\u00f6jande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r f\u00f6rskolan och en rad mindre budgetposter som till exempel 50 miljoner kronor till skolsociala team.<\/p>\n Tema i Skolledaren nr 6 2025: <\/strong>Elevh\u00e4lsan \u2013 s\u00e5 m\u00e5nga skolledare saknar resurser till elevh\u00e4lsan<\/a><\/p>\n Oktober<\/p>\n Rektorer mer stressade \u00f6ver s\u00e4rskilt st\u00f6d<\/strong><\/p>\n Stressen \u00e4r h\u00f6g bland rektorer men trots det trivs de i yrket. Det som stressar Sveriges rektorer mest \u00e4r f\u00f6r mycket administration och att f\u00f6rs\u00f6ka hj\u00e4lpa elever i behov av s\u00e4rskilt st\u00f6d. Det visar den internationella unders\u00f6kningen Talis 2024, som presenterades i oktober.<\/a><\/p>\n I december presenterades ocks\u00e5 Talis F\u00f6rskola 2024<\/a>, som \u00e4ven den visade p\u00e5 h\u00f6g trivsel bland f\u00f6rskolerektorer. Men den visade ocks\u00e5 att brist p\u00e5 personal<\/a> \u00e4r det som stressar svenska f\u00f6rskolerektorer mest, och att svenska rektorer i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning ansvarar f\u00f6r fler \u00e4n en f\u00f6rskola i j\u00e4mf\u00f6relse med nordiska kollegor.<\/p>\n Kritiserat utspel om elevinflytande<\/strong><\/p>\n Stopp f\u00f6r elevinflytande<\/a> och m\u00f6jlighet att bestraffa elever som inte sk\u00f6ter sig. Det var ett f\u00f6rslag i oktober fr\u00e5n Liberalernas partistyrelse med utbildningsminister Simona Mohamsson i spetsen. Utspelet v\u00e4ckte skarp kritik, och rektor Emil Kils\u00e4ter kallade det f\u00f6r \u201dkomiskt att Liberalerna som brukar kalla sig f\u00f6r skolparti \u00e4r de som framf\u00f6r detta\u201d.<\/p>\n Pappa d\u00f6ms f\u00f6r grova hot mot rektor<\/strong><\/p>\n En pappa skickade flera brev till en rektor i G\u00f6teborg, b\u00e5de till hennes arbetsplats och hem, d\u00e4r han bland annat riktade hot i form av ett d\u00f6dsdatum och rektorns namn. Tingsr\u00e4tten till\u00e4mpade det st\u00e4rkta straffr\u00e4ttsliga skyddet f\u00f6r tj\u00e4nstem\u00e4n<\/a> n\u00e4r det g\u00e4ller hot och f\u00f6rol\u00e4mpning.<\/p>\n Tema i Skolledaren nr 7 2025: <\/strong>Rektorn i hetluften \u2013 fler rektorer anm\u00e4ler mediepubliceringar<\/a><\/p>\n November<\/p>\n Bor\u00e5s recept \u2013 en rektor per f\u00f6rskola<\/strong><\/p>\n Skolledaren ber\u00e4ttade i ett reportage om Bor\u00e5s modell med en rektor per f\u00f6rskola<\/a>.<\/p>\n \u2013 Jag tror inte p\u00e5 id\u00e9n att rektorer ska g\u00f6ras om till stor\u00adrektorer, sa f\u00f6rvaltnings\u00adchefen Ina Furtenbach.<\/p>\n Digitala nationella n\u00f6dstoppas helt<\/strong><\/p>\n H\u00f6sten 2025 meddelade Skolverket att provplattformen f\u00f6r de digitala nationella proven var \u00f6ppen igen.<\/a><\/p>\n Men vid ett \u00f6vningsprov i b\u00f6rjan p\u00e5 november uppt\u00e4cktes problem igen<\/a> \u2013 och de prov som skulle ha skrivits under h\u00f6stterminen st\u00e4lldes in.<\/p>\n \u2013 Det h\u00e4r \u00e4r en pinsam cirkus, sa Philip Landstr\u00f6m, tf rektor p\u00e5\u00a0Soltorgsgymnasiet i Borl\u00e4nge efter beskedet.<\/a><\/p>\n 1 december kom beskedet fr\u00e5n regeringen att hela inf\u00f6randet skjuts upp<\/a> \u2013 och det blir inga digitala nationella prov de n\u00e4rmaste \u00e5ren.<\/p>\n Riksrevisionens dom: S\u00e5 brister skolmyndigheterna<\/strong><\/p>\n Skolmyndigheternas st\u00f6d till skolan vilar inte p\u00e5 vetenskaplig grund.<\/a> Det konstaterade Riksrevisionen i en granskningsrapport av Skolinspektionen, Skolverket, Skolforskningsinstitutet och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Hur l\u00e5ng kan en rektor tvingas g\u00e5 f\u00f6r att \u201dr\u00e4dda\u201d en mindre skola?<\/strong><\/p>\n Hur l\u00e5ngt kan en rektor tvingas g\u00e5 f\u00f6r att \u201dr\u00e4dda\u201d en mindre skola? Marie Hansen \u00e4r rektor f\u00f6r tre skolor i Falkenbergs kommun. Under h\u00f6sten hamnade hon mitt i korselden mellan politiker, f\u00f6r\u00e4ldrar och barnens lagenliga r\u00e4tt till utbildning och en trygg skolmilj\u00f6. L\u00e4s intervjun med henne h\u00e4r. <\/a>\u00a0<\/p>\n Elevh\u00e4lsoutredningen presenteras<\/strong><\/p>\n Under h\u00f6sten publicerade Skolledaren v\u00e5rt tema om elevh\u00e4lsan<\/a> och unders\u00f6kningen som visar att skolledare saknar resurser till den. Vi skrev ocks\u00e5 om den debatt som p\u00e5g\u00e5tt kring elevh\u00e4lsoutredningens direktiv att elevh\u00e4lsan ska fokusera mer p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rdande, medicinska insatser snarare \u00e4n fr\u00e4mjande och f\u00f6rebyggande arbete.<\/p>\n N\u00e4r utredningen presenterades i november<\/a> f\u00f6reslog utredaren \u00c5sa Lundkvist, trots direktiven, att elevh\u00e4lsoteamen \u00e4ven fortsatt ska best\u00e5 av rektorer, skoll\u00e4kare, psykolog, kurator, specialpedagog\/speciall\u00e4rare och l\u00e4rare.<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r positivt att man har lyssnat p\u00e5 kritiken, sa Ann-Charlotte Gavelin Rydman.<\/p>\n December<\/p>\n Sj\u00f6parksskolan i G\u00e4llivare<\/strong><\/p>\n I nio m\u00e5nader hade Skolinspektionen, genom sin kraftfullaste \u00e5tg\u00e4rd, kontroll \u00f6ver den kommunala Sj\u00f6parksskolan i G\u00e4lli\u00advare. I slutet av november l\u00e4mnade inspektionens tv\u00e5 konsulter skolan. Men grundproblemet kvarst\u00e5r \u2013 bristen p\u00e5 utbildade l\u00e4rare. L\u00e4s Skolledarens reportage fr\u00e5n G\u00e4llivare h\u00e4r.<\/a><\/p>\n Efter det har Sveriges Skolledare st\u00e4llt krav p\u00e5 stat och gruvbolag<\/a> att kompensera gruvkommunerna \u2013 och i december fick Sj\u00f6parksskolan till sist gr\u00f6nt ljus av Skolinspektionen.<\/a><\/p>\n Oenighet om nationell skolpengsnorm<\/strong><\/p>\n Det r\u00e5der oenighet bland regeringspartierna<\/a> kring en ny modell f\u00f6r en nationell skolpengsnorm. Mycket tydde i december enligt medierapporteringen p\u00e5 att inga skarpa f\u00f6rslag kommer l\u00e4ggas innan valet.<\/p>\n Nytt kollektivavtal f\u00f6r skolledare i friskolesektorn<\/strong><\/p>\n
\u2013 En bra start, nu g\u00e4ller det att huvudm\u00e4nnen ocks\u00e5 prioriterar skolledarnas fortbildning, sa Ann-Charlotte Gavelin Rydman.<\/p>\n
\u2013 Vi borde kanske ha ett skolchefsuppror tillsammans med rektorerna. Det \u00e4r ett mycket starkt n\u00e4tverk, sa han.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r bra att skyddet st\u00e4rks \u00e4ven om vi hade velat se att v\u00e5ra medlemmar hade omfattades i \u00e4nnu h\u00f6gre grad, sa Niklas Bolin Djanaieff, bitr\u00e4dande kanslichef och f\u00f6rbundsjurist p\u00e5 Sveriges Skolledare.<\/p>\n
I oktober d\u00f6mdes han till f\u00e4ngelse<\/a> f\u00f6r hot mot tj\u00e4nsteman.<\/p>\n
Samtidigt fick regeringens styrning skarp kritik av Riksrevisionen.<\/p>\n