{"id":121936,"date":"2025-12-31T17:33:19","date_gmt":"2025-12-31T17:33:19","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/121936\/"},"modified":"2025-12-31T17:33:19","modified_gmt":"2025-12-31T17:33:19","slug":"manadens-dramatiker-elfreide-jelinek","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/121936\/","title":{"rendered":"M\u00e5nadens dramatiker: Elfreide Jelinek"},"content":{"rendered":"

\u201dVarf\u00f6r finns det inga stora kvinnliga dramatiker?\u201d fr\u00e5gar Kristina Lugn <\/strong>i inledningen till sin pj\u00e4s Nattorienterna (1999). I november i \u00e5r var Lugn m\u00e5nadens dramatiker p\u00e5 KULT, den f\u00f6rsta i serien var Jon Fosse<\/strong>. Att det finns tv\u00e5 samtida dramatiker som b\u00e5da f\u00e5tt Nobels litteraturpris talas det s\u00e4llan om, \u00e4n mindre att den ena av dessa tillh\u00f6r den mytiska gruppen \u201dkvinnliga dramatiker\u201d. (\u00c4r det, som skrivande kvinna, m\u00f6jligt att skriva utan sitt k\u00f6n, undrar man ibland?). H\u00e4r syftar jag f\u00f6rst\u00e5s till den \u00f6sterrikiska f\u00f6rfattaren och dramatikern Elfriede Jelinek<\/strong>, som blott 5 \u00e5r efter Lugns inledningsfr\u00e5ga fick litteraturpriset \u201df\u00f6r hennes musikaliska fl\u00f6de av r\u00f6ster och motr\u00f6ster i romaner och dramer som med enast\u00e5ende spr\u00e5klig lidelse blottar de sociala klich\u00e9ernas absurditet och tvingande makt.\u201d (Nobelstiftelsen, 2004).\u00a0<\/p>\n

21 \u00e5r har g\u00e5tt sedan dess. Jelinek verkar numera bortgl\u00f6md i det skandinaviska teaterlandskapet, liksom dramatiken p\u00e5 den litter\u00e4ra scenen ofta behandlas som litteraturens o\u00e4kting; bortgl\u00f6md och undang\u00f6md. \u00c4nd\u00e5 finns det hos henne n\u00e5got alldeles s\u00e4llsynt, en okuvlig och originell r\u00f6st, tydlig genom sin mots\u00e4gelsefullhet. Jelinek v\u00e4xte upp i efterkrigstidens \u00d6sterrike, dotter till en psykiskt sjuk och fr\u00e5nvarande far samt en dominerande mor, som tidigt inst\u00e4llde henne till en karri\u00e4r som musikalisk wunderkind. Efter ett psykiskt sammanbrott i ton\u00e5ren ersattes musiken med ord, tangentbordet blev ist\u00e4llet hennes instrument.\u00a0<\/p>\n

Musiken \u00e4r bevarad i hennes texter, n\u00e4r jag l\u00e4ser henne t\u00e4nker jag ofta att det \u00e4r rytmen och klangen snarare \u00e4n orden i sig som \u00e4r det v\u00e4sentliga. Genom associativa f\u00f6rskjutningar och f\u00f6rvr\u00e4ngningar f\u00f6rflyttas l\u00e4saren fr\u00e5n en plats till en annan utan att veta om det, man rycks med utan riktning eller vetskap om vart man \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g, bara att det \u00e4r viktigt att man forts\u00e4tter. Ur mots\u00e4gelserna som hon st\u00e4ndigt arbetar med uppst\u00e5r n\u00e5got tredje; texternas egentliga k\u00e4rna.<\/p>\n

\"\"\u00d6vers\u00e4ttning: Maria Tellander<\/p>\n

F\u00f6rsta g\u00e5ngen jag st\u00f6tte p\u00e5 Jelinek var p\u00e5 en l\u00e4sning av dramat Skygger (Eurydike siger) (org: Schatten (Eurydike sagt), 2013) p\u00e5 Aalborg Teater i Danmark. Vad som m\u00f6tte mig var ett rytmiskt fl\u00f6de av text utan slut. Det var b\u00e5de galet och fullst\u00e4ndigt genialiskt, och jag satt som trollbunden i flera timmar. I Jelineks nytolkning av den grekiska myten \u00e4r Eurydike en besviken och \u00f6vergiven kvinna som, efter att ha levt sitt liv i sin mans skugga, av ett ormbett f\u00f6rvisas till tillvaron som skugga i d\u00f6dsriket. Det visar sig att hon trivs mer d\u00e4r \u00e4n i livet. \u00c4nd\u00e5 kommer hennes sj\u00e4lvupptagna rockstj\u00e4rnaman, Orpheus, till d\u00f6dsriket f\u00f6r att h\u00e4mta upp henne (ingen fr\u00e5gar vad hon vill). Till slut \u00e5terf\u00f6renas hon med skuggtillvaron av en kamerablixt f\u00f6r att Orpheus, som en annan d\u00e5re, best\u00e4mmer sig f\u00f6r att ta en selfie p\u00e5 v\u00e4gen upp. S\u00e5 \u00e4r det ofta hos Jelinek, det mytiska och moderna lever sida vid sida, de gamla grekerna och samtiden \u2013 allt samexisterar.<\/p>\n

\"\"Prinsessdramer (2013). \u00d6vers\u00e4ttning: Magnus Lindman.<\/p>\n

Jelineks dramer \u00e4r oftast en flod av text. Hon \u00e4r ett praktexemplar p\u00e5 det postdramatiska projektet vilket best\u00e5r av att bryta ned teatern inifr\u00e5n; att uppl\u00f6sa den dramatiska textens former. Hos henne finns inga repliker, ingen f\u00f6rutbest\u00e4md form f\u00f6r hur dramat ska delas upp eller iscens\u00e4ttas. Dramaturgen och det konstn\u00e4rliga teamet m\u00e5ste sj\u00e4lva ansvara f\u00f6r den uppgiften. Mycket text beh\u00f6vs inf\u00f6r varje upps\u00e4ttning strykas, ett n\u00e4st intill om\u00f6jligt projekt som samtidigt \u00f6ppnar upp en frihetsrymd av lek och kreativitet. Om hon n\u00e5gon s\u00e4llsynt g\u00e5ng skriver in scenanvisningar i sina dramer \u00e4r det utan tilltro till att bli lyssnad p\u00e5, s\u00e5som i inledningen till dramat om Jackie Kennedy (Prinsessdramer, 2013): \u201dJackie ska upptr\u00e4da i en Chanel-dr\u00e4kt, tycker jag (ni f\u00e5r allt ha v\u00e4ldigt goda sk\u00e4l om ni vill g\u00f6ra p\u00e5 annat s\u00e4tt!)\u201d. H\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljer en l\u00e5ng text om hennes \u00f6nskan att Jackie ska sl\u00e4pa runt p\u00e5 sina avlidna m\u00e4n och barns kroppar p\u00e5 scen, \u201d[m]en ni kommer s\u00e4kert att g\u00f6ra n\u00e5got helt annat.\u201d<\/p>\n

\"\"\u00d6vers\u00e4ttning: Margaretha Holmqvist.<\/p>\n

F\u00f6r att n\u00e4rma sig Jelineks dramatik f\u00e5r man \u00e4ven f\u00f6rs\u00f6ka att n\u00e4rma sig hennes historia, men kanske \u00e4r det att g\u00f6ra henne or\u00e4tt. Hon skriver med sin historia p\u00e5 kroppen men hon skriver aldrig sin historia. Det finns teman som st\u00e4ndigt \u00e5terkommer i hennes f\u00f6rfattarskap: modersbindningen, m\u00e4nnen, maktmissbruket, de perversa kvinnorna, men det \u00e4r aldrig en privat r\u00f6st som talar. Hon b\u00e4r ett motst\u00e5nd mot att vara den som beskriver och d\u00e4rmed ocks\u00e5 kan bli beskriven, en misstro mot sj\u00e4lva spr\u00e5ket. Paradoxen \u00e4r s\u00e5ledes inskriven i Jelineks spr\u00e5k, i relationen till orden som b\u00e5de d\u00f6ljer och avsl\u00f6jar. \u201dVad \u00e4r det f\u00f6r en maskering, som \u00e4r till f\u00f6r att man inte blir osynlig, utan allt tydligare?\u201d s\u00e4ger hon om spr\u00e5ket i sin Nobelf\u00f6rel\u00e4sning.<\/p>\n

\"\"\u00d6vers\u00e4ttning & bearbetning: Magnus Lindman<\/p>\n

Carin Franz\u00e9n<\/strong> beskriver i sin ess\u00e4 \u201dJelinek och sexualitetens sanning\u201d ur samlingen Till det om\u00f6jligas konst\u00a0 (2010), romanen Lust (1989) som ett misslyckat f\u00f6rs\u00f6k att skriva kvinnlig pornografi d\u00e4rf\u00f6r att det, enligt Jelinek sj\u00e4lv, \u00e4r en om\u00f6jlighet. Lust framst\u00e5r som en l\u00e5ng el\u00e4ndesharang av \u00f6vergrepp som slutar i ett Medead\u00e5d.\u00a0 H\u00e4r blottl\u00e4ggs sexualiteten och beg\u00e4rets om\u00f6jliga villkor i en kapitalistisk marknadsekonomi d\u00e4r njutningen inte m\u00f6ter n\u00e5gra gr\u00e4nser. Franz\u00e9n f\u00f6r fram att Jelinek genom skrivandet trots detta lyckas inta \u201dden subjektsposition som hon menade vara f\u00f6rbeh\u00e5llen m\u00e4n\u201d. Hon blir den som \u00e4ger r\u00e4tten att ber\u00e4tta.\u00a0<\/p>\n

\"\"Bild fr\u00e5n Michael Hanekes filmatesering av Jelineks \u201dPianol\u00e4raren\u201d<\/p>\n

Detta leder mig tillbaka till Lugns inledningsfr\u00e5ga: \u201cVarf\u00f6r finns det inga stora kvinnliga dramatiker?\u201d. Fr\u00e5gan aktualiseras inte f\u00f6r att Jelinek kan f\u00f6rst\u00e5s som ett undantag, utan f\u00f6r att hennes f\u00f6rfattarskap synligg\u00f6r hur f\u00f6rest\u00e4llningar om k\u00f6n forts\u00e4tter att pr\u00e4gla m\u00f6jligheten till erk\u00e4nnande. Sexualiteten, makten, k\u00f6net \u00e4r i st\u00e4ndig r\u00f6relse och undandrar sig d\u00e4rmed entydig placering; hon leker, utmanar och utforskar v\u00e5ra sociala myter. Spr\u00e5ket blir platsen d\u00e4r alla identitetsmark\u00f6rer slutligen fallerar. Ofta framst\u00e4lls hon som \u201cnischad\u201d och \u201csv\u00e5r\u201d, en inte ovanlig reception av kvinnliga f\u00f6rfattare som bryter normerna f\u00f6r det litteraturvetenskapligt etablerade. Absolut att hennes enorma textproduktion kan f\u00e5 henne att verka otillg\u00e4nglig, men att framst\u00e4lla henne som \u201cnischad\u201d blir samtidigt ett hinder f\u00f6r bredare erk\u00e4nnande. Visst, det finns en galenskap hos henne, men \u00e4nd\u00e5 k\u00e4nns f\u00e5 f\u00f6rfattare mer passande f\u00f6r en galen och omoralisk samtid. Sj\u00e4lva kategoriseringen \u201cstor kvinnlig dramatiker\u201d skulle antagligen Jelinek motst\u00e5 sig, precis som alla andra liknande kategoriseringar.\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u201dVarf\u00f6r finns det inga stora kvinnliga dramatiker?\u201d fr\u00e5gar Kristina Lugn i inledningen till sin pj\u00e4s Nattorienterna (1999). I…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":121937,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[104,34,31,33,32,30,105],"class_list":{"0":"post-121936","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-entertainment","9":"tag-se","10":"tag-svenska","11":"tag-sverige","12":"tag-sweden","13":"tag-swedish","14":"tag-underhallning"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115815383272105640","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/121936","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=121936"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/121936\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/121937"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=121936"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=121936"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=121936"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}