{"id":122064,"date":"2025-12-31T20:56:09","date_gmt":"2025-12-31T20:56:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/122064\/"},"modified":"2025-12-31T20:56:09","modified_gmt":"2025-12-31T20:56:09","slug":"minoritetsspraken-riskerar-att-do-ut-statens-insats-otillracklig-redan-forsent","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/122064\/","title":{"rendered":"Minoritetsspr\u00e5ken riskerar att d\u00f6 ut \u2013 statens insats otillr\u00e4cklig: \u201dRedan f\u00f6rsent\u201d"},"content":{"rendered":"

\u2013 \u00a0Hei ja tervetuloa! Mik\u00e4 p\u00e4iv\u00e4 t\u00e4nh\u00e4\u00e4n on? (Svensk \u00f6vers\u00e4ttning: Hej och v\u00e4lkomna! Vilken dag \u00e4r det i dag?)<\/p>\n

Modersm\u00e5lsl\u00e4raren Marleena \u00d6hman g\u00e5r igenom eftermiddagens plan f\u00f6r sina elever som l\u00e4ser minoritetsspr\u00e5ket me\u00e4nkieli som andraspr\u00e5k. Utanf\u00f6r f\u00f6nstret har m\u00f6rkret fallit och klockan p\u00e5 klassrummets v\u00e4gg i centrala Lule\u00e5 har passerat fyra.<\/p>\n

14-\u00e5riga Signe Naalisvaara \u00e4r en av eleverna.<\/p>\n

\u2013 Min mormor kan bara me\u00e4nkieli och finska, ingen svenska alls. Min mamma eller min morbror har alltid beh\u00f6vt \u00f6vers\u00e4tta v\u00e5ra samtal. Nu kan jag prata med henne sj\u00e4lv.<\/p>\n

\"I<\/p>\n

I dag l\u00e4gger Marleena \u00d6hman mycket tid p\u00e5 att skapa eget undervisningsmaterial eftersom l\u00e4romedel saknas. \u201dJag undrar om jag n\u00e5gonsin f\u00e5r uppleva att det finns s\u00e5 mycket att man kan v\u00e4lja och vraka \u2013 processerna g\u00e5r s\u00e5 l\u00e5ngsamt,\u201d s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Foto: Erik Simander<\/p>\n

Under de kommande<\/strong> 60 minuterna, veckans enda lektion i minoritetsspr\u00e5k, st\u00e5r bland annat l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else p\u00e5 schemat. Eleverna delar upp sig i par och b\u00f6rjar engagerat diskutera texterna.<\/p>\n

\u2013 Ibland kan jag k\u00e4nna att det redan \u00e4r f\u00f6rsent, de som pratar me\u00e4nkieli som modersm\u00e5l blir bara \u00e4ldre och \u00e4ldre, s\u00e4ger Marleena \u00d6hman som identifierar sig som tornedaling.<\/p>\n

\u2013 Sverige som land borde g\u00f6ra mer, det finns absolut en risk att spr\u00e5ket d\u00f6r ut.<\/p>\n

Det har g\u00e5tt 25 \u00e5r<\/strong> sedan Sverige erk\u00e4nde fem nationella minoriteter; judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer, som \u00e4ven \u00e4r ett urfolk. Med erk\u00e4nnandet kom ocks\u00e5 l\u00f6ftet om att skydda och fr\u00e4mja minoriteternas spr\u00e5k och kultur samt motverka diskriminering.<\/p>\n

Sedan \u00e5r 2000 har regering efter regering f\u00e5tt kritik f\u00f6r att inte h\u00e5lla vad de lovat. Kritiken har kommit fr\u00e5n L\u00e4nsstyrelsen i Stockholm, Sametinget, Diskrimineringsombudsmannen och Europar\u00e5det f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<\/p>\n

\"P\u00e5<\/p>\n

P\u00e5 en tavla i klassrummet finns magneter med olika ord p\u00e5 me\u00e4nkieli.<\/p>\n

Foto: Erik Simander<\/p>\n

Sammanfattat handlar det om resursbrist, l\u00e5g prioritet och sv\u00e5righeter att utkr\u00e4va r\u00e4ttigheter. I juni 2025 presenterade \u00e4ven Riksrevisionen en granskning av statens insatser.<\/p>\n

\u2013 Vi s\u00e5g att insatserna g\u00f6r det sv\u00e5rt att h\u00e5lla minoritetsspr\u00e5ken levande, s\u00e4ger Matilda Loborg, revisionsledare p\u00e5 Riksrevisionen.<\/p>\n

F\u00f6r att v\u00e4nda den negativa trenden \u00e4r \u201dsm\u00e5 barns spr\u00e5kutveckling\u201d avg\u00f6rande enligt myndigheten.<\/p>\n

\u2013 Om barn inte kan l\u00e4ra sig minoritetsspr\u00e5ket i f\u00f6rskolan och skolan, d\u00e5 kommer de f\u00f6rsvinna \u00f6ver tid.<\/p>\n

Hon p\u00e5pekar att det b\u00e5de saknas l\u00e4rare och undervisningsmaterial i f\u00f6rskolan och skolan. F\u00f6r att komma till bukt med problemen f\u00f6reslog Riksrevisionen fem \u00e5tg\u00e4rder till regeringen.<\/p>\n

Det handlade bland annat om att spr\u00e5kcentrum f\u00f6r finska, jiddisch, me\u00e4nkieli och romska, skulle bli en permanent del av myndigheten Institutet f\u00f6r folk och spr\u00e5kminnens verksamhet. N\u00e5got som regeringen nyligen beslutade om.<\/p>\n

\"Ella<\/p>\n

Ella Ejnestrand, Celine J\u00f6nsson och Signe Naalisvaara l\u00e4ser en text p\u00e5 me\u00e4nkieli under en lektion i minoritetsspr\u00e5ket.<\/p>\n

Foto: Erik Simander<\/p>\n

Riksrevisionen ville \u00e4ven att regeringen skulle ge Skolverket i uppdrag att samordna och fr\u00e4mja l\u00e4romedel i nationella minoritetsspr\u00e5k. Men det har inte regeringen velat g\u00f6ra \u00e4nnu.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r gl\u00e4djande att se att de h\u00f6ll med oss i stort och att det tagit till sig av v\u00e5ra rekommendationer. Det k\u00e4nns som att regeringen ser vikten av att skapa l\u00e5ngsiktighet p\u00e5 det h\u00e4r omr\u00e5det och att de f\u00f6rs\u00f6ker ta sig dit\u00e5t, s\u00e4ger Matilda Loborg.<\/p>\n

DN har s\u00f6kt kulturminister<\/strong> Parisa Liljestrand (M) upprepade g\u00e5nger under flera veckor f\u00f6r en intervju om minoriteternas r\u00e4tt till sina spr\u00e5k. Ministern h\u00e4nvisar till att det \u201ddessv\u00e4rre inte finns utrymme i kalendern f\u00f6r en intervju i n\u00e4rtid\u201d.<\/p>\n

I dag utg\u00f6r de nationella minoriteterna tio procent av landets befolkning. Deras spr\u00e5k och kultur \u00e4r \u201den del av v\u00e5rt gemensamma kulturarv\u201d, enligt kulturdepartementet.<\/p>\n

Robin Olovsson, f\u00f6rfattare till tv\u00e5 b\u00f6cker om Norrlands historia och poddare i Historiepodden, menar att minoriteternas historia \u00e4r allas historia.<\/p>\n

\u2013 Ofta n\u00e4r man pratar om exempelvis samisk historia g\u00f6r man det separat, som att det inte \u00e4r en del av den svenska historien.<\/p>\n

Hur blev det s\u00e5?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Av vana tror jag. Vid sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talen best\u00e4mde vi oss i Sverige f\u00f6r att ett antal personer och h\u00e4ndelser som var viktiga f\u00f6r v\u00e5r historia och identitet.<\/p>\n

\u2013 I stor utstr\u00e4ckning underskattade man kvinnor men \u00e4ven tornedalingar och samer. De blev aldrig en naturlig del av historien.<\/p>\n

\"Robin<\/p>\n

Robin Olovsson, f\u00f6rfattare till tv\u00e5 b\u00f6cker om Norrlands historia och poddare i Historiepodden, menar att minoriteternas historia \u00e4r allas historia.<\/p>\n

Foto: Fredrik Persson<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1900-talet<\/strong> fanns rasbiologiska id\u00e9er i Sverige. Dessa ledde till att staten delade upp samerna. De som var rensk\u00f6tande samer fick g\u00e5 i s\u00e5 kallade nomadskolor. Barn till samer som livn\u00e4rde sig p\u00e5 andra s\u00e4tt fick g\u00e5 i svenska skolor, bo p\u00e5 skolhem eller i arbetsstugor. D\u00e4r f\u00f6rbj\u00f6ds de att tala samiska. \u00c4ven tornedalingar utsattes f\u00f6r ett liknande f\u00f6rtryck av den svenska staten.<\/p>\n

Hemma i byn Bjurstr\u00e4sk utanf\u00f6r Lule\u00e5 dukar Marleena \u00d6hman fram kokkaffe. Hon har funderat p\u00e5 hur historien har format tornedalingar.<\/p>\n

\u2013 Att man f\u00f6rr f\u00f6rbj\u00f6d tornedalska barn att prata me\u00e4nkieli, straffar barnen i dag genom att spr\u00e5ket inte har f\u00f6rts vidare fr\u00e5n de \u00e4ldre generationerna.<\/p>\n

Hon kommer sj\u00e4lv<\/strong> fr\u00e5n Pello som ligger p\u00e5 den finska sidan av Tornedalen, men flyttade till Sverige f\u00f6r mer \u00e4n tio \u00e5r sedan. I hemmet pratades me\u00e4nkieli och finska, men det har varit sv\u00e5rt att anv\u00e4nda spr\u00e5ket i vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

\u2013 Jag borde kunna anv\u00e4nda me\u00e4nkieli mer. M\u00e5nga h\u00e4r i Lule\u00e5 som har me\u00e4nkieli som modersm\u00e5l skulle kunna prata det med varandra, men v\u00e4ljer att hellre prata svenska.<\/p>\n

\"H\u00f6gstadieeleverna<\/p>\n

H\u00f6gstadieeleverna som l\u00e4ser me\u00e4nkieli som andraspr\u00e5k har lektion en g\u00e5ng i veckan under en timme. Att de l\u00e4ser minoritetsspr\u00e5ket som andraspr\u00e5k betyder att de har n\u00e5gon form av anknytning till spr\u00e5ket, exempelvis genom familjen.<\/p>\n

Foto: Erik Simander<\/p>\n

Ytterd\u00f6rren \u00f6ppnas och in kommer hennes tre barn som har gjort sin sista skoldag f\u00f6r veckan. De byter n\u00e5gra ord sinsemellan p\u00e5 me\u00e4nkieli innan barnen retirerar till vardagsrummet.<\/p>\n

\u2013 Jag har pratat med dem p\u00e5 v\u00e5rt spr\u00e5k sedan de f\u00f6ddes. Det \u00e4r en del av deras identitet. Att mina barn kan flera spr\u00e5k ser jag som att de f\u00e5r ett f\u00f6rspr\u00e5ng i livet, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

F\u00f6rutom att hon \u00e4r l\u00e4rare<\/strong> \u00e4r hon \u00e4ven engagerad sig i den icke-politiska organisationen Met nouret, ett ungdomsf\u00f6rbund f\u00f6r tornedalingar, kv\u00e4ner och lantalaiset. F\u00f6r henne inneb\u00e4r engagemanget en k\u00e4nsla av att bidra till spr\u00e5kets \u00f6verlevnad.<\/p>\n

\u2013 Me\u00e4nkieli \u00e4r mitt modersm\u00e5l och n\u00e4r jag pratar det k\u00e4nner jag mig otroligt stolt. T\u00e4nk att jag f\u00e5r jobba med att fr\u00e4mja spr\u00e5ket hos de unga, det k\u00e4nns otroligt viktigt. Men det tr\u00e5kiga \u00e4r att spr\u00e5kutvecklingen i Sverige inte g\u00e5r s\u00e5 snabbt som jag hade velat.<\/p>\n

\"Marleena<\/p>\n

Marleena \u00d6hman har pratat me\u00e4nkieli med sina barn sedan de f\u00f6ddes. Att de kan flera spr\u00e5k ser hon som att de f\u00e5r ett f\u00f6rspr\u00e5ng i livet, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Foto: Erik Simander<\/p>\n

Hon sneglar bort mot soffan i vardagsrummet d\u00e4r barnen tittar p\u00e5 tv och fr\u00e5gar sig. T\u00e4nk om hennes egna barn slutar tala spr\u00e5ket n\u00e4r de blir \u00e4ldre? Vad h\u00e4nder d\u00e5 med deras tornedalska identitet? Eller om hennes barnbarns barn inte kommer att veta vad me\u00e4nkieli \u00e4r?<\/p>\n

\u2013 Det jag \u00e4r mest r\u00e4dd f\u00f6r \u00e4r att det om tre generationer, om barnen stannar kvar h\u00e4r i Sverige, kanske inte finns n\u00e5gon kvar som pratar me\u00e4nkieli. Det k\u00e4nns sorgligt, s\u00e4ger Marleena \u00d6hman.<\/p>\n

\u2013 Eller kanske att me\u00e4nkieli \u00e4r starkare om 100 \u00e5r, vem vet?<\/p>\n

Fakta.Minoriteter<\/p>\n

Den svenska staten har best\u00e4mt vilka kriterier som ska vara uppfyllda f\u00f6r att f\u00e5 status som nationell minoritet. Bland annat ska man vara en grupp med en uttalad samh\u00f6righet som g\u00e5r att urskilja fr\u00e5n den \u00f6vriga befolkningen. Man ska \u00e4ven ha en religi\u00f6s, spr\u00e5klig, traditionell eller kulturell s\u00e4rart som inte delas med andra och historiska eller l\u00e5ngvariga band med Sverige.<\/p>\n

De fem nationella minoriteterna samer, sverigefinnar, tornedalingar, judar och romer har alla olika starka r\u00e4ttigheter. De tre f\u00f6rsta anses ha en geografisk koppling. Kommuner i de omr\u00e5den d\u00e4r minoriteten finns kan d\u00e4rf\u00f6r ans\u00f6ka om att bli en f\u00f6rvaltningskommun f\u00f6r minoritetsspr\u00e5k.<\/p>\n

En f\u00f6rvaltningskommun f\u00f6r samiska ska erbjuda samer att f\u00e5 tala sitt spr\u00e5k i kontakt med myndigheter eller erbjuda f\u00f6rskola och \u00e4ldreomsorg p\u00e5 samiska.<\/p>\n

I april 2025 kritiserade Justitieombudsmannen Vindelns kommun f\u00f6r att inte ha gett ett barn m\u00f6jlighet att g\u00e5 i f\u00f6rskola d\u00e4r undervisningen var p\u00e5 samiska. Kommunen br\u00f6t d\u00e4rmed mot lagen.<\/p>\n

Visa mer<\/p>\n

Visa mindre<\/p>\n

Fakta.Kritik mot Sveriges minoritetspolitik<\/p>\n

Redan \u00e5r 2016 f\u00f6reslog L\u00e4nsstyrelsen i Stockholm att spr\u00e5k skulle bli en diskrimineringsgrund. Det skulle g\u00f6ra det l\u00e4ttare att ut\u00f6va tillsyn mot myndigheter eller kommuner som inte l\u00e5ter minoriteter tala sitt spr\u00e5k i kontakt med myndigheter.<\/p>\n

Diskrimineringsombudsmannen och Europar\u00e5det f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter har \u00e5terkommande uppmanat Sverige att inf\u00f6ra f\u00f6rslaget, n\u00e5got som inte gjorts \u00e4nnu.<\/p>\n

\u00c5r 2019 sk\u00e4rptes minoritetslagen. Alla kommuner och regioner beh\u00f6vde ha m\u00e5l och riktlinjer f\u00f6r minoritetspolitiken. Sex \u00e5r senare \u00e4r det \u00f6ver en tredjedel av kommunerna och regionerna utanf\u00f6r f\u00f6rvaltningsomr\u00e5dena som fortfarande inte f\u00f6ljt lagen. Inom f\u00f6rvaltningsomr\u00e5dena \u00e4r siffran d\u00e4remot 93 procent.<\/p>\n

\u00c5r 2022 konstaterar L\u00e4nsstyrelsen i Stockholm och Sametinget att det inte syns \u201dn\u00e5gon tydlig positiv f\u00f6r\u00e4ndring f\u00f6r minoritetspolitiken j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5r 2019\u201d.<\/p>\n

Inf\u00f6r \u00e5r 2025 halverades statsbidragen till minoritetsorganisationer efter att regeringen valt att inte f\u00f6rl\u00e4nga en s\u00e4rskild satsning som inf\u00f6rdes mellan 2022 och 2024.<\/p>\n

Visa mer<\/p>\n

Visa mindre<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u2013 \u00a0Hei ja tervetuloa! Mik\u00e4 p\u00e4iv\u00e4 t\u00e4nh\u00e4\u00e4n on? (Svensk \u00f6vers\u00e4ttning: Hej och v\u00e4lkomna! Vilken dag \u00e4r det i…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":122065,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-122064","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115816181547616423","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/122064","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=122064"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/122064\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/122065"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=122064"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=122064"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=122064"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}