Donald Trumps s\u00e4tt att montera ned demokratin \u00e4r inget nytt f\u00f6r flera l\u00e4nder i Centraleuropa.<\/p>\n
Hynek Pallas anar vart Sverige kan vara p\u00e5 v\u00e4g med en SD-regering efter valet 2026.\u00a0<\/p>\n
<\/p>\n
Trumps politik \u00e4r inget nytt f\u00f6r flera l\u00e4nder i Centraleuropa.<\/p>\n
Foto: MARK SCHIEFELBEIN \/ AP TT NYHETSBYR\u00c5N<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
Hynek Pallas \u00e4r f\u00f6rfattare och medarbetare p\u00e5 Expressens kultursida.<\/p>\n
Foto: OLLE SPORRONG<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
ESS\u00c4. <\/strong>\u201dDonald Trump<\/strong> hade ju just vunnit presidentvalet\u201d. N\u00e4r jag f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan intervjuade<\/a> den slovakiska regiss\u00f6ren Tereza Nvotov\u00e1<\/strong> (\u00e5rets Bronsh\u00e4stvinnare p\u00e5 Stockholms filmfestival) f\u00f6rklarade Nvotov\u00e1 varf\u00f6r hon 2017 hade gjort dokument\u00e4rfilmen \u201dThe lust for power\u201d om Slovakiens 1990-tal och landets auktorit\u00e4ra premi\u00e4rminister Vladim\u00edr<\/strong> Me\u010diar.<\/strong> Det som skedde i v\u00e4st, sa hon, var n\u00e5got som hon l\u00e4nge hade upplevt i sitt hemland.<\/p>\n \u201dAllt kring Trump uppfattades som s\u00e5 amerikanskt. Men en karismatisk populist som s\u00e4tter sitt folk p\u00e5 alla viktiga poster? Vi hade ju det redan p\u00e5 90-talet\u201d.<\/p>\n Jag ins\u00e5g att det inte bara st\u00e4mde in p\u00e5 Slovakien. Trumps mytomana politik, hans etnonationalism och klanmentalitet \u2013 samma fenomen fanns inte bara under Me\u010diars styre, de fanns sedan l\u00e4nge i hela Centraleuropa.<\/p>\n Som Nvotov\u00e1 p\u00e5pekade var en bidragande orsak till denna politiska kultur att redan kommunistregimerna hade styrt med nationalism, personkult och populism. Fake news var inget nytt p\u00e5fund h\u00e4r, fr\u00e5n 1948 till 1989 var det norm i historieskrivning och medier.<\/p>\n \u201dDet \u00e4r m\u00f6jligt att postkommunistiska platser har en starkare tr\u00e5d till historien i det avseendet. Men i dag har det blivit globalt\u201d.<\/p>\n Ungrare, polacker och tjecker var beredda att d\u00f6 f\u00f6r Europa.<\/p><\/blockquote>\n Med filmen ville Nvotov\u00e1 utmana en vr\u00e5ngbild av det s\u00e5 kallade Centraleuropa. En plats som l\u00e4nge har varit mer projektionsyta \u00e4n en fixerad geografisk region. Under Habsburgsperioden en idealiserad civilisation utan gr\u00e4nser. Under mellankrigstiden betraktad som modern kulturvagga. Sen kom nazismen och ett f\u00f6r\u00f6dande krig. L\u00e4nderna som d\u00e4refter slukades av Sovjet fick en ny etikett: \u00d6steuropa. Vilket har tj\u00e4nat Kreml v\u00e4l.\u00a0<\/p>\n 1983 satte Milan Kundera<\/strong> fingret p\u00e5 situationen i ess\u00e4n \u201dEtt kidnappat v\u00e4sterland \u2013 eller Centraleuropas tragedi\u201d. Enligt f\u00f6rfattaren var tragedin inte den sovjetiska ockupationen, utan att v\u00e4st f\u00f6rr\u00e5dde Centraleuropa. Ungrare, polacker och tjecker var beredda att d\u00f6 f\u00f6r Europa, medan v\u00e4steurop\u00e9er inte uppskattade v\u00e4rdet av hela Europa. \u201dEn liten nation \u00e4r en vars existens kan ifr\u00e5gas\u00e4ttas n\u00e4r som helst, den kan f\u00f6rsvinna \u2013 och vet det\u201d, skrev Kundera profetiskt.\u00a0<\/p>\n 2021 hakade Ukrainas d\u00e5varande utrikesminister Dmytro Kuleba<\/strong> p\u00e5 med talet \u201dUkraine is back in Central Europe\u201d. Kuleba p\u00e5pekade<\/a> att \u201dom du tillh\u00f6r Central- eller \u00d6steuropa definieras inte av geografi eller kultur, utan av en nations relativt nyliga politiska f\u00f6rflutna.\u201d F\u00f6rst \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5, efter Rysslands fullskaliga invasion av Kulebas hemland, b\u00f6rjade den insikten f\u00e5 f\u00e4ste i v\u00e4st. (Inte utan motst\u00e5nd: S\u00e5 kallade \u201drealister\u201d, som f\u00f6rfattaren Lena Andersson,<\/strong> anser fortfarande att Ukraina ska \u201dacceptera sitt geografiska \u00f6de\u201d. SVT, 2\/10<\/a>).\u00a0<\/p>\n \u201dEuropas svarta h\u00e5l\u201d, kallade USA:s utrikesminister Madeleine Albright kallade Slovakien 1997.<\/p>\n Foto: AP \/ TT NYHETSBYR\u00c5N\/ NTB Scanpix<\/p>\n \u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm Luka Ivan Jukics bok \u201dCentral Europe\u201d.<\/p>\n \u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n Att det p\u00e5 senare \u00e5r har fyllts p\u00e5 med b\u00f6cker i \u00e4mnet f\u00f6rv\u00e5nar allts\u00e5 inte. I Luka Ivan Jukics<\/strong> \u201dCentral Europe\u201d (2025) \u2013 den b\u00e4sta av dem \u2013 \u00e4r tesen att \u201dCentraleuropa\u201d b\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s mindre som en plats och mer som en romantiserad svunnen era. En tid d\u00e5 gr\u00e4nser, \u00e4ven religi\u00f6sa, etniska och sociala, revs och o\u00e5terkalleligen gick f\u00f6rlorad med 1900-talets omv\u00e4lvningar. Efter etnisk nationalism, folkmord, diktatur och vansk\u00f6tta samh\u00e4llen \u00e4r det s\u00e5 kallade Centraleuropa i dag n\u00e5got annat.\u00a0<\/p>\n Annons<\/p>\n Jukics bok g\u00f6r halt 1989. Men romantiseringen och den geopolitiska dragkampen om vad Centraleuropa ska vara har fortsatt.\u00a0<\/p>\n Med 1989 \u00e5rs sammetsrevolutioner tycktes flera l\u00e4nder \u00f6ver en natt ha blivit liberala demokratier. \u00c5terv\u00e4nt till v\u00e4st. Me\u010diars Slovakien s\u00e5gs som en anomali. \u201dEuropas svarta h\u00e5l\u201d, som USA:s tidigare utrikesminister Madeleine Albright<\/strong> kallade landet 1997. Me\u010diar kontrade och f\u00f6rklarade att \u201dvill de inte ha oss i v\u00e4st, d\u00e5 v\u00e4nder vi oss \u00f6sterut\u201d. Kreml h\u00f6ll med: 2009 ans\u00e5g Ryssland att \u00e4ven Tjeckien var \u201d\u00d6steuropa\u201d och ingick i deras intressesf\u00e4r.\u00a0<\/p>\n Men dissidenternas nya demokratier <\/strong>inneh\u00f6ll ocks\u00e5 starkt antiliberalt motst\u00e5nd. Den nationalkonservative polske politikern Ryszard Legutko<\/strong> sammanfattade det i boken \u201dThe Demon in democracy\u201d (2016) d\u00e4r han skrev att 1989 \u00e5rs revolutioner var \u201dfalska\u201d. \u00c5sikten att liberalism inte \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n kommunism, att det beh\u00f6vs nationella revolutioner som kastar av sig detta ok, \u00e4r allt vanligare i regionens politik.\u00a0<\/p>\n Washington anser att Europa p\u00e5 grund av invandring st\u00e5r inf\u00f6r ’civilisationskollaps’.<\/p><\/blockquote>\n Efter h\u00f6stens parlamentsval s\u00e4llade sig Tjeckien till dessa antidemokratiska str\u00f6mningar, som \u00e4ven dominerar i Ungern<\/a> och Slovakien. Den nya regeringen best\u00e5r av populistr\u00f6relsen ANO, ledd av en oligark, tillsammans med h\u00f6gerextrema och partiet Motoristerna. Politiken \u00e4r en h\u00e4rva av fagra l\u00f6ften till pension\u00e4rer, \u201dinvandringskritik\u201d, hat mot cyklister och mot EU:s gr\u00f6na giv. Och hot om att stoppa st\u00f6det till Ukraina.\u00a0<\/p>\n<\/p>\n
<\/p>\n