\u00c5rets statsbudget l\u00e4ggs fram i en komplex ekonomisk verklighet. Sverige befinner sig i en utdragen l\u00e5gkonjunktur, men 2026 v\u00e4ntas bli \u00e5terh\u00e4mtningens \u00e5r. Budgeten f\u00f6r 2026 \u00e4r utformad f\u00f6r att f\u00e5 i g\u00e5ng ekonomin genom att ge m\u00e4nniskor mer pengar i pl\u00e5nboken. Samtidigt st\u00e4rks tillv\u00e4xten s\u00e5 att Sverige kan bli rikare \u00e4ven p\u00e5 l\u00e5ng sikt.<\/p>\n
N\u00e4r regeringen tog \u00f6ver ansvaret f\u00f6r svensk ekonomi var inflationen stigande, tillv\u00e4xten l\u00e5g och arbetsl\u00f6sheten h\u00f6g. Regeringen sj\u00f6satte d\u00e4rf\u00f6r snabbt en plan f\u00f6r att f\u00e5 ordning p\u00e5 Sveriges ekonomi: bek\u00e4mpa inflationen, st\u00f6tta hush\u00e5ll och v\u00e4lf\u00e4rd och \u00e5teruppr\u00e4tta arbetslinjen och tillv\u00e4xten. Det har vi gjort, steg f\u00f6r steg.<\/p>\n
Nu b\u00f6rjar vi se resultatet <\/strong>\u2013 inflationen \u00e4r bek\u00e4mpad och tillv\u00e4xten \u00f6kar. \u00c5r 2026 v\u00e4ntas Sverige f\u00e5 EU:s sj\u00e4tte h\u00f6gsta tillv\u00e4xt, att j\u00e4mf\u00f6ra med plats 22 n\u00e4r regeringen tog \u00f6ver. Men den ekonomiska \u00e5terh\u00e4mtningen \u00e4r sk\u00f6r och det finns stora risker i v\u00e5r omv\u00e4rld.<\/p>\n Erfarenheterna fr\u00e5n 2025, n\u00e4r tillv\u00e4xten d\u00e4mpades av global os\u00e4kerhet, visar att Sverige inte kan f\u00f6rlita sig p\u00e5 ekonomisk draghj\u00e4lp fr\u00e5n omv\u00e4rlden. Att vi p\u00e5verkar det vi kan med en v\u00e4l avv\u00e4gd finanspolitik \u00e4r viktigare \u00e4n n\u00e5gonsin.<\/p>\n \u00c5rets budget fokuserar d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 att bryta l\u00e5gkonjunkturen med en expansiv finanspolitik. Med 80 miljarder i satsningar, exklusive f\u00f6rsvarsinvesteringar och st\u00f6d till Ukraina, kommer de ekonomiska hjulen nu b\u00f6rja snurra fortare. Vid \u00e5rsskiftet genomf\u00f6rdes flera \u00e5tg\u00e4rder som st\u00e4rker hush\u00e5llens pl\u00e5nb\u00f6cker \u2013 s\u00e4nkt skatt p\u00e5 arbete och pension, s\u00e4nkt skatt p\u00e5 sjuk- och aktivitetsers\u00e4ttning, s\u00e4nkt elskatt – och n\u00e4r fler f\u00e5r mer att leva p\u00e5 \u00f6kar ocks\u00e5 konsumtionen, vilket st\u00e4rker den inhemska efterfr\u00e5gan.<\/p>\n Vi l\u00e4gger ocks\u00e5 grunden f\u00f6r tillv\u00e4xt p\u00e5 sikt. F\u00f6r det \u00e4r endast en v\u00e4xande ekonomi som kan b\u00e4ra framtidens f\u00f6rsvar, v\u00e4lf\u00e4rd och infrastruktur. Det h\u00e4r borde vara sj\u00e4lvklart, men det har tagit ett tag f\u00f6r den ekonomiska debatten att \u00e5terigen handla om tillv\u00e4xt. Jag v\u00e4lkomnar nu att fler partier \u00e4n Moderaterna diskuterar vikten av tillv\u00e4xt, \u00e4ven om partierna p\u00e5 v\u00e4nstersidan fortfarande inte har f\u00f6rst\u00e5tt vilken typ av ekonomiska reformer som beh\u00f6vs. F\u00f6r det h\u00e4r \u00e4r viktigt \u2013 endast en procent i h\u00f6gre tillv\u00e4xt leder till ca 30 miljarder kronor mer som staten kan satsa i ekonomin.<\/p>\n Vid \u00e5rsskiftet st\u00e4rkte vi <\/strong>d\u00e4rf\u00f6r arbetslinjen ytterligare. F\u00f6r tionde g\u00e5ngen s\u00e4nkte vi skatten p\u00e5 arbete genom att f\u00f6rst\u00e4rka jobbskatteavdraget. Effekten blir att en sjuksk\u00f6terska f\u00e5r beh\u00e5lla cirka 400 kronor mer i pl\u00e5nboken varje m\u00e5nad efter skatt \u2013 eller totalt med alla jobbskatteavdrag 4.400 kronor. Det h\u00e4r g\u00f6r det mer l\u00f6nsamt att arbeta, utbilda sig eller ta ett extra pass. Och det \u00e4r det som \u00e4r tillv\u00e4xt, n\u00e4r vi alla anstr\u00e4nger oss lite till eller hittar nyare effektivare s\u00e4tt att arbeta p\u00e5. Bara \u00e5rets f\u00f6rst\u00e4rkta jobbskatteavdrag inneb\u00e4r att de arbetade timmarna i ekonomin \u00f6kar med n\u00e4stan elva miljoner \u2013 det f\u00e5r effekt p\u00e5 tillv\u00e4xten.<\/p>\n Det andra vi g\u00f6r \u00e4r att forts\u00e4tta st\u00e4rka f\u00f6retagandet. Sveriges alla f\u00f6retagare utg\u00f6r ryggraden f\u00f6r v\u00e5r ekonomi. Det \u00e4r i f\u00f6retag jobb och tillv\u00e4xt skapas. Fr\u00e5n bageriet p\u00e5 landsbygden d\u00e4r n\u00e5gon f\u00e5r sitt f\u00f6rsta sommarjobb till fris\u00f6ren som sliter h\u00e5rt f\u00f6r att f\u00e5 sin verksamhet att g\u00e5 runt. Det \u00e4r bara med mer f\u00f6retagande som Sveriges ekonomi kan forts\u00e4tta v\u00e4xa och som vi tillsammans blir rikare.<\/p>\n Tidigare regeringar har prioriterat byr\u00e5krati framf\u00f6r f\u00f6retagarfrihet, att beskatta och begr\u00e4nsa f\u00f6retag i st\u00e4llet f\u00f6r att uppmuntra slit och h\u00e5rt arbete. Det \u00e4ndrar den moderatledda regeringen p\u00e5.<\/p>\n Vid \u00e5rsskiftet tr\u00e4dde <\/strong>nya 3:12-regler i kraft \u2013 regler som s\u00e4nker skatten f\u00f6r \u00f6ver 60.000 f\u00e5mansf\u00f6retagare och minskar den administrativa b\u00f6rdan av regelverket med en tredjedel. Det h\u00e4r f\u00e5r stor effekt f\u00f6r m\u00e5nga sm\u00e5f\u00f6retagare runt om i landet. Dessutom genomf\u00f6rs flera satsningar p\u00e5 regelf\u00f6renklingar och kortare tillst\u00e5ndsprocesser. Till detta ska l\u00e4ggas de tidigare regelf\u00f6renklings\u00e5tg\u00e4rder som regeringen genomf\u00f6rt, som avskaffat kvittokr\u00e5ngel och en h\u00f6gre oms\u00e4ttningsgr\u00e4ns f\u00f6r moms. \u00c5tg\u00e4rder som m\u00e4rks i f\u00f6retagarnas vardag och g\u00f6r det enklare att starta, driva och v\u00e4xa f\u00f6retag.<\/p>\n Steg f\u00f6r steg bryter vi l\u00e5gkonjunkturen och l\u00e4gger grunden f\u00f6r l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xt. Den globala os\u00e4kerheten \u00e4r fortfarande stor, men vi ska g\u00f6ra det vi kan f\u00f6r att se till att de positiva ekonomiska prognoserna blir verklighet. Det kr\u00e4ver en klok och v\u00e4l avv\u00e4gd ekonomisk politik som tar ansvar f\u00f6r Sverige, samt en stabil majoritet bakom budgeten. Det skapar lugn och framtidstro i ekonomin.<\/p>\n Elisabeth Svantesson,<\/strong> finansminister (M)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u00c5rets statsbudget l\u00e4ggs fram i en komplex ekonomisk verklighet. Sverige befinner sig i en utdragen l\u00e5gkonjunktur, men 2026…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":125278,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[65],"tags":[72,70,71,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-125277","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ekonomi","8":"tag-business","9":"tag-economy","10":"tag-ekonomi","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115836782071184975","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/125277","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=125277"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/125277\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/125278"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=125277"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=125277"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=125277"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}