Donald Trump har bl\u00e5st nytt liv i 1800-talets Monroedoktrin, med sin syn p\u00e5 USA som det v\u00e4stra halvklotets dominerande kraft. Attacken mot Venezuela och hoten mot Gr\u00f6nland kan f\u00f6rst\u00e5s inom ramen f\u00f6r \u201dDonroedoktrinen\u201d, menar flera kolumnister. <\/p>\n
Wall Street Journals Greg Ip \u00e4r en av dem som anar sp\u00e5r av James Monroe i Donald Trumps v\u00e4rldsbild. Han ser en president som framf\u00f6r allt annat drivs av handel och tillg\u00e5ng till r\u00e5varor.<\/p>\n
\u201dSedan andra v\u00e4rldskriget har USA:s strategi varit att h\u00e5lla Ryssland och Kina i schack, neutralisera skurkstater och bygga allianser\u201d, skriver Ip och forts\u00e4tter: <\/p>\n
\u201dDonroedoktrinen \u00e5terv\u00e4nder till f\u00f6rkrigstidens syns\u00e4tt, d\u00e4r mindre l\u00e4nder f\u00f6rv\u00e4ntades underordna sig stormakterna\u201d.<\/p>\n
\u00c4ven Financial Times Gideon Rachman problematiserar utvecklingen. Han tolkar Trumps vision som en v\u00e4rld indelad i intressesf\u00e4rer kring stormakter. <\/p>\n
\u201dTanken att intressesf\u00e4rer skapar stabilitet kan verka rimlig. Men den bortser fr\u00e5n mindre l\u00e4nders intressen \u2013 l\u00e4nder som anses f\u00f6r obetydliga f\u00f6r att f\u00e5 avg\u00f6ra sitt eget \u00f6de\u201d, skriver han. <\/p>\n
Rachman konstaterar att Ukraina \u00e4r ett exempel p\u00e5 att de \u201dmindre l\u00e4nderna\u201d kan sl\u00e5 tillbaka. <\/p>\n
Bloombergs John Authers anser att det \u00e4r en extraordin\u00e4r h\u00e4ndelseutveckling vi bevittnar. <\/p>\n
\u201dOch det \u00e4r n\u00e4stan raka motsatsen till vad amerikanerna trodde att de r\u00f6stade f\u00f6r n\u00e4r de valde en uttalad icke-interventionist\u201d, skriver han. <\/p>\n