{"id":128177,"date":"2026-01-07T10:18:23","date_gmt":"2026-01-07T10:18:23","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/128177\/"},"modified":"2026-01-07T10:18:23","modified_gmt":"2026-01-07T10:18:23","slug":"var-tredje-svensk-tror-att-de-skulle-klara-sig-battre-an-andra-i-en-kris-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/128177\/","title":{"rendered":"Var tredje svensk tror att de skulle klara sig b\u00e4ttre \u00e4n andra i en kris"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n

M\u00e5nga tror att de skulle klara sig b\u00e4ttre \u00e4n genomsnittet i en kris. Det visar \u00e5rets upplaga av rapporten \u201dFinansiell krisberedskap \u2013 allm\u00e4nhetens syn\u201d, som Sparbankernas Riksf\u00f6rbund nu publicerar. Men bakom sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet d\u00f6ljer sig ett mer s\u00e5rbart l\u00e4ge \u2013 \u00f6ver h\u00e4lften av svenskarna saknar kontanter hemma som del av sin krisberedskap och m\u00e5nga saknar kunskap kring finansiell krisberedskap \u00f6verlag.\u00a0\u00a0<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Rapporten bygger p\u00e5 en riksrepresentativ unders\u00f6kning fr\u00e5n Verian och visar att m\u00e5nga (41 procent) tror att Sverige kommer att befinna sig i en allvarlig kris- eller krigssituation inom de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Tron p\u00e5 den egna beredskapen och f\u00f6rm\u00e5gan i s\u00e5dana situationer \u00e4r h\u00f6g. Mer \u00e4n var tredje svensk (35 procent) tror att de skulle klara sig b\u00e4ttre \u00e4n genomsnittet vid en allvarlig kris samtidigt som n\u00e4ra h\u00e4lften (44 procent) inte har gjort n\u00e5gra f\u00f6rberedelser \u00f6verhuvudtaget.\u00a0<\/p>\n

\u2013 M\u00e5nga verkar k\u00e4nna en stark tilltro till sin egen f\u00f6rm\u00e5ga i en potentiell kris. I rapporten ser vi ocks\u00e5 att m\u00e4n sticker ut och har st\u00f6rre tro p\u00e5 sin beredskap \u00e4n kvinnor. \u00c4ven om m\u00e5nga \u00e4r of\u00f6rberedda finns det viss grundberedskap i svenska hem, s\u00e4rskilt vad g\u00e4ller ficklampor, f\u00f6rsta hj\u00e4lpen och mat och vatten f\u00f6r n\u00e5gra dagar. Men n\u00e4r det kommer till den finansiella beredskapen \u00e4r vi betydligt s\u00e4mre rustade i hush\u00e5llen, s\u00e4ger Bj\u00f6rn Elfstrand, vd f\u00f6r Sparbankernas Riksf\u00f6rbund.\u00a0<\/p>\n

Samtidigt upplever m\u00e5nga att kunskapen om finansiell krisberedskap \u00e4r l\u00e5g. Drygt fyra av tio (44 procent) menar att det beh\u00f6vs mer information om hur man f\u00f6rbereder sig ekonomiskt inf\u00f6r en kris- eller krigssituation. Det speglas ocks\u00e5 i hush\u00e5llens faktiska beredskap: \u00e4ven om m\u00e5nga har grundl\u00e4ggande f\u00f6rn\u00f6denheter hemma \u00e4r den finansiella beredskapen betydligt svagare. Endast 45 procent av svenskarna har kontanter som en del av sin beredskap, och bland dem som har en reserv \u00e4r det bara 23 procent som har mer \u00e4n 2 000 kronor \u2013 en minskning med 18 procentenheter p\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r.\u00a0\u00a0<\/p>\n

\u2013 Finansiell krisberedskap handlar om mer \u00e4n kontanter \u2013 det handlar om ekonomiska marginaler och en plan f\u00f6r det of\u00f6rutsedda. Idag ser vi ett glapp mellan m\u00e4nniskors upplevda trygghet och deras faktiska f\u00f6rberedelser. Samtidigt \u00e4r de strukturella f\u00f6ruts\u00e4ttningarna viktiga och avsaknaden av fysisk finansiell infrastruktur i form av bankkontor kan f\u00e5 betydelse f\u00f6r b\u00e5de hush\u00e5llens trygghet och samh\u00e4llets samlade krisberedskap. H\u00e4r finns ett gemensamt ansvar f\u00f6r banker och myndigheter att bidra med f\u00f6ruts\u00e4ttningar, kunskap och v\u00e4gledning, s\u00e4ger Bj\u00f6rn Elfstrand.
\u00a0
Antalet bankkontor p\u00e5 den svenska marknaden har minskat kraftigt de senaste tv\u00e5 decennierna fr\u00e5n n\u00e4ra 1 900 i b\u00f6rjan av 2000-talet till cirka 940 \u00e5r 2023. Samma \u00e5r saknade 38 kommuner helt ett fysiskt bankkontor. Sparbankerna fyller en central roll med omkring 190 kontor runtom i landet, och i \u00f6ver 40 kommuner \u00e4r Sparbanken den enda banken med fysisk n\u00e4rvaro. Denna n\u00e4rhet och personliga kundrelationer, i kombination med digitala tj\u00e4nster, \u00e4r en styrka f\u00f6r den finansiella krisberedskapen.\u00a0\u00a0<\/p>\n

Fler nyckelinsikter fr\u00e5n rapporten om finansiell krisberedskap\u00a0\u00a0<\/strong><\/p>\n