Reder ut och synligg\u00f6r hoten<\/p>\n
Bland forskarna finns Niklas Eklund, professor i statsvetenskap samt f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Europeiska CBRNE-centret vid Ume\u00e5 universitet, (CBRNE st\u00e5r f\u00f6r Chemical, Biological, Radiological, Nuclear, and Explosive). Han \u00e4r framf\u00f6r allt intresserad av olika typer av storskaliga hot mot samh\u00e4llss\u00e4kerheten, bland annat om den geopolitiska f\u00f6r\u00e4ndringens drivkrafter, som han tycker uppm\u00e4rksammas och diskuteras f\u00f6r lite i det offentliga samtalet.\u00a0\u00a0<\/p>\n
\u2013 Visserligen anv\u00e4nds uttrycket geopolitik allt oftare, till exempel i media, men det verkar litet oklart vad det egentligen syftar p\u00e5. Hur ska man f\u00f6rst\u00e5 Rysslands stormaktsambitioner? Vad \u00e4r det de hoppas p\u00e5 att vinna? Vad betyder det att USA \u00e4r s\u00e5 v\u00e4lvilligt inst\u00e4llt till Ryssland och vilka kan konsekvenserna bli, s\u00e4ger Niklas Eklund.\u00a0<\/p>\n
I en v\u00e4rld i gungning kan det vara s\u00e4rskilt sv\u00e5rt att k\u00e4nna till och f\u00e5 grepp p\u00e5 omfattningen av alla de olika hot som finns. I Niklas Eklunds roll som f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r CBRNE-centret vid Ume\u00e5 universitet f\u00e5r han inblick i hur kemiska, biologiska, radiologiska, nukle\u00e4ra och explosiva hot fungerar.<\/p>\n
\u2013 Hotet om anv\u00e4ndning av k\u00e4rnvapen har ju som bekant kommit tillbaka i v\u00e4rldspolitiken. Dessutom vet vi att kemiska vapen, typ gas, anv\u00e4nds och har anv\u00e4nts lite av och till i den moderna krigf\u00f6ringen. Farliga \u00e4mnen \u00e4r en del av v\u00e5r vardag \u00e4ven i fredstid, s\u00e5 det finns ocks\u00e5 mycket att l\u00e4ra sig och f\u00f6rst\u00e5 om f\u00f6rh\u00e5llandet mellan milit\u00e4rt och civilt, s\u00e4ger han.\u00a0\u00a0<\/p>\n
Kunskap \u00e4r det ultimata vapnet mot alla former av hot.<\/p>\n
Niklas Eklunds f\u00f6rhoppning \u00e4r att hans forskning och g\u00e4rning inom vetenskapen ska sprida kunskap och bildning, och p\u00e5 s\u00e5 vis bidra till en samh\u00e4llsberedskap.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Som jag ser det \u00e4r kunskap det ultimata vapnet mot alla former av hot, s\u00e4ger han.\u00a0<\/p>\n
\n
\n
\n ![\"Niklas](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/eklund_niklas_5214_220523_mpn2.jpg\")
<\/p>\n
Vad kommer du att tala om p\u00e5 Kunskapsnoden?<\/p>\n
Jag kommer att s\u00e4tta in Sverige och Norden i ett \u00f6vergripande geopolitiskt perspektiv och s\u00e4rskilt betona s\u00e4kerhetsfr\u00e5gorna i \u00f6vre Norrland och relaterade omr\u00e5den i v\u00e5ra n\u00e4rmsta grannl\u00e4nder.\u00a0<\/p>\n
Historien l\u00e4r oss om framtiden<\/p>\n
Martin H\u00e5rdstedt \u00e4r professor i historia med inriktning p\u00e5 milit\u00e4r, social och politisk historia i Norden och Europa. Hans fokus har alltid legat p\u00e5 att f\u00f6rst\u00e5 krig som m\u00e4nsklig f\u00f6reteelse och hur krigen och milit\u00e4ren har v\u00e4xelverkat med, och f\u00e5tt betydelse och konsekvenser f\u00f6r, det civila samh\u00e4llet.\u00a0\u00a0<\/p>\n
Kunskaper om det f\u00f6rflutna tillsammans med kunskaper om nuet ger oss m\u00f6jlighet att b\u00e4ttre f\u00f6rutse framtiden.<\/p>\n
Genom att studera det historiska perspektivet kan man f\u00e5 m\u00e5nga insikter som g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r nutiden och framtiden. Martin H\u00e5rdstedts expertkunskaper om konflikter kring \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det \u00e4r s\u00e4rskilt intressant i den situation vi st\u00e5r inf\u00f6r i dag, med hotet fr\u00e5n Ryssland.\u00a0\u00a0
\u00a0
\u2013 Jag tror att mitt historiska perspektiv ger kunskaper som kan bidra till att g\u00f6ra oss mer beredda att m\u00f6ta framtidens utmaningar. Det handlar om att kunskaper om det f\u00f6rflutna tillsammans med kunskaper om nuet ger oss m\u00f6jlighet att b\u00e4ttre f\u00f6rutse framtiden, s\u00e4ger han.<\/p>\n
\n
\n
\n ![\"Bild](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/hardstedt_martin_img_3993_160623_ubs_svart_forlangd.jpg\")
<\/p>\n
Vad kommer du att tala om p\u00e5 Kunskapsnoden?<\/p>\n
Jag kommer att prata om geopolitik och s\u00e4kerhet i \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det ur ett historiskt perspektiv fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1700-talet till i dag. Min grundl\u00e4ggande tanke \u00e4r att lyfta fyra f\u00f6rh\u00e5llanden:\u00a0
1) vi kan l\u00e4ra oss av historien.\u00a0
2) geografins avg\u00f6rande betydelse.\u00a0
3) betydelsen av att Ryssland blev en stormakt i b\u00f6rjan av 1700-talet (St\u00a0Petersburgs grundande 1703).\u00a0
4) att sm\u00e5 stater beh\u00f6ver v\u00e4nner (bland stormakterna) och m\u00e5ste vara realistiska.<\/p>\n
Hur vi bygger motst\u00e5ndskraftiga samh\u00e4llen<\/p>\n
Efterfr\u00e5gan p\u00e5 kunskap om hur vi bygger resilienta samh\u00e4llen och st\u00e4rker v\u00e5r beredskap har kanske aldrig varit st\u00f6rre \u00e4n nu. Just de h\u00e4r fr\u00e5gorna har Veronica Strandh, docent i statsvetenskap vid Ume\u00e5 universitet, forskat om i m\u00e5nga \u00e5r.\u00a0\u00a0<\/p>\n
Hon studerar krisberedskap och civilsamh\u00e4llet och frivilligas roll vid kriser och olyckor, med ett s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 landsbygden. I hennes forskning har hon tittat p\u00e5 olika initiativ d\u00e4r bygdef\u00f6reningar, livsmedelsbutiker, byalag och frivilligorganisationer samverkar med offentliga akt\u00f6rer f\u00f6r att skapa ett robust lokalsamh\u00e4lle.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Jag vill lyfta fr\u00e5gan om vad som h\u00e4nder om det intensiva arbetet med att skapa ett resilient samh\u00e4lle utg\u00e5r fr\u00e5n villkoren i st\u00e4derna \u2013 och saknar ett landsbygdsperspektiv. Det engagemang f\u00f6r att kunna st\u00e5 emot kriser som finns i olika landsbygder och i glesbygden visar en viktig pusselbit som ofta f\u00f6rbises n\u00e4r vi pratar om hur svensk beredskap ska st\u00e4rkas, s\u00e4ger Veronica Strandh.\u00a0<\/p>\n
Hon har bland annat studerat hur offentliga akt\u00f6rer, som exempelvis myndigheter och kommuner, kan st\u00f6dja olika underifr\u00e5n-initiativ.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Som forskare m\u00e5ste vi ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5 vad som faktiskt bygger och skapar resiliens. Varf\u00f6r olika processer, initiativ eller ett visst engagemang faktiskt fungerar v\u00e4l, i kontrast till alla problem och brister som det ofta l\u00e4ggs fokus p\u00e5. Att lyfta fram olika positiva exempel p\u00e5 motst\u00e5ndskraft ser jag som en direkt styrka och ett bidrag i en os\u00e4ker v\u00e4rld.\u00a0<\/p>\n
Att lyfta fram olika positiva exempel p\u00e5 motst\u00e5ndskraft ser jag som en direkt styrka och ett bidrag i en os\u00e4ker v\u00e4rld.\u00a0<\/p>\n
I kritiska skeenden som kr\u00e4ver snabba beslut \u00e4r det \u00e4n mer viktigt att det finns de, exempelvis forskare, som kan anta uppdraget att se och ge den stora bilden till beslutsfattare.<\/p>\n
\u2013 V\u00e5r os\u00e4kra omv\u00e4rld med snabba geopolitiska f\u00f6r\u00e4ndringar och olika kriser och krig \u00e4r h\u00e4ndelsedrivet i stor utstr\u00e4ckning, man f\u00e5r k\u00e4nslan av att vi kastas fr\u00e5n en h\u00e4ndelse till en annan. I en s\u00e5dan tid handlar vetenskap och forskning ocks\u00e5 om att v\u00e5ga ta steget tillbaka, att erbjuda systematiska och informerade analyser och reflektioner samt att se stora m\u00f6nster och utveckling \u00f6ver tid, s\u00e4ger Veronica Strandh.\u00a0<\/p>\n
\n
\n
\n ![\"Personalbilder](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/strandh_veronica_8961_230111_hkn.jpg\")
<\/p>\n
Vad kommer du att tala om p\u00e5 Kunskapsnoden?<\/p>\n
Jag kommer prata om det faktum att Sverige st\u00e5r inf\u00f6r uppgiften att snabbt st\u00e4rka sin beredskap f\u00f6r kriser och krig. M\u00e5nga politiska beslut fattas och arbete genomf\u00f6rs p\u00e5 m\u00e5nga niv\u00e5er f\u00f6r att bygga ett mer motst\u00e5ndskraftigt samh\u00e4lle. Min forskningsing\u00e5ng i detta \u00e4r att jag vill lyfta fr\u00e5gan om vad som h\u00e4nder om detta intensiva arbete utg\u00e5r fr\u00e5n villkoren i st\u00e4derna \u2013 och saknar ett landsbygdsperspektiv.<\/p>\n
Vetenskapen som direkt l\u00f6sning i kris<\/p>\n
En kris eller samh\u00e4llsst\u00f6rning kommer inte bara i form av krig, konflikter och naturkatastrofer. I v\u00e5rt allm\u00e4nna n\u00e4rminne finns covid-19-pandemin som p\u00e5verkade samh\u00e4llet enormt p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l lokal som global niv\u00e5 och \u00e4ven var ett direkt hot mot m\u00e4nniskors liv.<\/p>\n
Anna \u00d6verby Wernstedt \u00e4r professor i immunologi med inriktning mot virala infektioner, med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 TBE-virus. Men n\u00e4r covid-19-pandemin blev ett faktum s\u00e5 mer eller mindre sl\u00e4ppte hon och m\u00e5nga andra forskare sina p\u00e5g\u00e5ende projekt och gick samman f\u00f6r att l\u00f6sa problem mitt i krisen.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Hela v\u00e4rlden slogs ut av pandemin, men det gjorde ocks\u00e5 att vi:et i forskarv\u00e4rlden st\u00e4rktes. Det blev tydligt att vi beh\u00f6ver samarbeta \u00f6ver olika forskardiscipliner, forskargrupper och universitet f\u00f6r att skydda oss mot hotet och l\u00f6sa uppgiften, s\u00e4ger Anna \u00d6verby Wernstedt.<\/p>\n
Att st\u00e4lla om fr\u00e5n att studera p\u00e5 TBE-virus till att studera covidvirus var relativt enkelt i hennes labb p\u00e5 Ume\u00e5 universitet, vilket bidrog till att hon inom ett halv\u00e5r satt som spindeln i n\u00e4tet f\u00f6r 14 olika covidprojekt som l\u00f6pte parallellt.<\/p>\n
\u2013 P\u00e5 Ume\u00e5 universitet har vi en vana att arbeta \u00f6ver gr\u00e4nser, och andra som inte har tillg\u00e5ng till s\u00e5dana labb som vi har beh\u00f6vde hj\u00e4lp, s\u00e4ger Anna \u00d6verby Wernstedt.<\/p>\n
V\u00e5ra studier \u2013 b\u00e5de i cellmodellen, i patienterna och i Sveriges populationsepidemiologi \u2013 visade att detta inte skulle hj\u00e4lpa, och att det dessutom riskerade stora biverkninga<\/p>\n
Den h\u00f6ga d\u00f6dligheten p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll och den stora samh\u00e4llsp\u00e5verkan som pandemin orsakade innebar att det fanns stora intressen av medicin och vaccin. Studier beh\u00f6vde g\u00f6ras snabbt f\u00f6r att reda ut vad som kunde fungera, men ocks\u00e5 vad som inte var verksamt, till och med skadligt. Anna \u00d6verby Wernstedt var bland annat involverad i ett projekt f\u00f6r att studera en typ av supermedicin mot prostatacancer som det fanns hopp om skulle funka mot covid.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Det var tre helt olika kompetenser som gick tillsammans f\u00f6r att se om den h\u00e4r medicinen var bra, d\u00e4r jag gjorde grundforskningen i den v\u00e4ldigt avancerade cellmodellen. Men v\u00e5ra studier \u2013 b\u00e5de i cellmodellen, i patienterna och i Sveriges populationsepidemiologi \u2013 visade att detta inte skulle hj\u00e4lpa, och att det dessutom riskerade stora biverkningar, s\u00e4ger Anna \u00d6verby Wernstedt.\u00a0<\/p>\n
Att publicera negativa data \u00e4r minst lika viktigt som positiv data, inte minst n\u00e4r behovet \u00e4r stort och intressena starka.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Det var faktiskt ganska mycket rabalder efter den studien, f\u00f6r att det var stora f\u00f6retag utomlands som verkligen pushade f\u00f6r att det skulle anv\u00e4ndas.\u00a0<\/p>\n
Man kan aldrig vara s\u00e4ker p\u00e5 vad n\u00e4sta pandemi eller epidemi kommer att vara och d\u00e5 \u00e4r det viktigt att forska p\u00e5 virus generellt och att vara beredd att st\u00e4lla om n\u00e4r det beh\u00f6vs<\/p>\n
I dag arbetar Anna \u00d6verby Wernstedt \u00e5terigen med hennes vanliga forskningsprojekt. Men erfarenheterna fr\u00e5n covid-19-pandemin visar inte minst vikten av att forska p\u00e5 virusinfektioner, hur livsn\u00f6dv\u00e4ndig forskningen kan vara i ett akutskede och hur avg\u00f6rande det \u00e4r med forskarsamarbeten \u00f6ver gr\u00e4nserna.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Man kan aldrig vara s\u00e4ker p\u00e5 vad n\u00e4sta pandemi eller epidemi kommer att vara och d\u00e5 \u00e4r det viktigt att forska p\u00e5 virus generellt och att vara beredd att st\u00e4lla om n\u00e4r det beh\u00f6vs, s\u00e4ger Anna \u00d6verby Wernstedt.\u00a0\u00a0<\/p>\n
\n
\n
\n ![\"Anna](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg\")
<\/p>\n
Vad kommer du att tala om p\u00e5 Kunskapsnoden?<\/p>\n
Jag kommer att prata om hur pandemin gjorde att vi forskare kom samman f\u00f6r att l\u00f6sa en kritisk uppgift som samh\u00e4llet och omv\u00e4rlden beh\u00f6vde just d\u00e5 \u2013 f\u00f6r att hitta r\u00e4tt medicin och vaccin mot Covid 19.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"I v\u00e5r samtid upplever vi nu allt fr\u00e5n krig och konflikter till naturkatastrofer och pandemier. Begrepp som krishantering…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":128487,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-128486","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115854221246630136","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/128486","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=128486"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/128486\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/128487"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=128486"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=128486"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=128486"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}