maskera<\/strong><\/a> sin personlighet f\u00f6r att passa in i den neurotypiskt utformade mallen: exempelvis att forcera sig till \u00f6gonkontakt eller tvinga sig att uth\u00e4rda sensoriskt kr\u00e4vande situationer, och s\u00e5 vidare. Om individen blir ifr\u00e5gasatt n\u00e4r den f\u00f6rmedlar sina behov och i st\u00e4llet m\u00e5ste maskera, kan det f\u00f6rmodligen \u00f6ka risken f\u00f6r meltdown\/shutdown.<\/p>\n\u2013 M\u00e5nga med autism blir ifr\u00e5gasatta och inte lyssnade p\u00e5 n\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6ker kommunicera sina behov till omgivningen: \u201dnej, men s\u00e5 h\u00f6gljutt \u00e4r det inte, vi stannar en stund till\u201d, s\u00e4ger Anna Rosengren och forts\u00e4tter:<\/p>\n
\u2013 Till saken h\u00f6r att personer med autism ofta tolkar signaler inifr\u00e5n kroppen (s\u00e5 kallad interoception, red anm) p\u00e5 ett annorlunda och lite l\u00e5ngsammare s\u00e4tt. Det kan g\u00f6ra att man inte lika snabbt k\u00e4nner igen varningssignalerna, utan anstr\u00e4nger sig lite f\u00f6r l\u00e4nge i en bullrig milj\u00f6 \u2013 och s\u00e5 kommer kraschen: man st\u00e4nger ner helt, eller s\u00e5 blir man frustrerad och arg.\u00a0<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
Koppling till problematisk fr\u00e5nvaro?<\/strong>
Begreppen autistisk meltdown och shutdown \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nda internationellt, men har inte f\u00e5tt lika brett genomslag i Sverige. Det saknas ocks\u00e5 en allm\u00e4nt vedertagen \u00f6vers\u00e4ttning. Anna Rosengren tycker att \u201dh\u00e4rdsm\u00e4lta\u201d \u00e4r ett anv\u00e4ndbart ord f\u00f6r b\u00e5de meltdown och shutdown vid autism, \u00e4ven om de uttrycks olika i praktiken: ut\u00e5tagerande beteende respektive in\u00e5tv\u00e4ndhet. Vissa har anv\u00e4nt uttryck som \u201dautistisk nedst\u00e4ngning\/h\u00e4rdsm\u00e4lta\u201d f\u00f6r shutdown och \u201dautistiskt utbrott\/sammanbrott\u201d f\u00f6r meltdown.<\/p>\n\u00c4ven om begreppen \u00e4r nya i svenskt sammanhang \u00e4r fenomenet f\u00f6rst\u00e5s inte nytt. N\u00e5gonting som m\u00e5nga utomst\u00e5ende inte \u00e4r medvetna om \u00e4r att meltdown\/shutdown kan leda till k\u00e4nnbara negativa konsekvenser f\u00f6r b\u00e5de barn och vuxna med autism, inte minst i form av sociala missf\u00f6rst\u00e5nd, skuldk\u00e4nslor och \u00e5ngest. Anna Rosengren n\u00e4mner att shutdown skulle kunna betraktas som en av pusselbitarna vid problematisk fr\u00e5nvaro.<\/p>\n
\u2013 M\u00e5nga barn med autism har m\u00f6tts av och k\u00e4mpat mot \u00f6verkrav under l\u00e5ng tid och kanske haft \u00e5terkommande shutdowns. Till slut tar det bara stopp \u2013 kroppen protesterar och st\u00e4nger ner p\u00e5 grund av utmattning, med den allvarliga konsekvensen att barnet inte l\u00e4ngre f\u00f6rm\u00e5r g\u00e5 till skolan. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att f\u00f6r\u00e4ldrar och andra vuxna f\u00e5r mer kunskap om meltdown\/shutdown och kan se skillnaden mellan s\u00e5dana reaktioner och vanliga ilskeutbrott d\u00e4r barnet bara f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 sin vilja fram.<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
S\u00e5 kan f\u00f6r\u00e4ldrar hj\u00e4lpa<\/strong>
Det kan vara hj\u00e4lpsamt f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldern att kartl\u00e4gga och l\u00e4ra sig k\u00e4nna igen vilka situationer som kan resultera i meltdown\/shutdown. Dessa situationer beh\u00f6ver inte och kan kanske heller inte undvikas helt och h\u00e5llet, men planering i f\u00f6rv\u00e4g, lite koll p\u00e5 varningssignalerna i stunden samt regelbunden \u00e5terh\u00e4mtning kan g\u00f6ra stor skillnad.<\/p>\n\u2013 Om ett barn v\u00e4ldigt ofta f\u00e5r en nedst\u00e4ngning eller ett ut\u00e5tagerande sammanbrott i milj\u00f6er med mycket ljud och synintryck, eller i situationer som st\u00e4ller h\u00f6ga krav p\u00e5 social f\u00f6rm\u00e5ga, ja, d\u00e5 kanske det kan ge en hint om att det inte handlar om \u201dvanlig v\u00e4gran\u201d utan om en h\u00e4rdsm\u00e4lta till f\u00f6ljd av \u00f6verbelastning, s\u00e4ger Anna Rosengren och forts\u00e4tter:<\/p>\n
\u2013 Om ni till exempel ska g\u00e5 p\u00e5 ett h\u00f6gljutt fik med mycket m\u00e4nniskor, s\u00e5 kan man v\u00e4lja en tidpunkt d\u00e5 det brukar vara lite mindre st\u00f6kigt, best\u00e4mma p\u00e5 f\u00f6rhand vad ni ska \u00e4ta och efter\u00e5t f\u00f6rs\u00f6ka ta det lite lugnare,\u00a0ist\u00e4llet f\u00f6r att bara rusa vidare in i n\u00e4sta aktivitet. Man kan f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 prata med barnet och tillsammans f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e4tta ord p\u00e5 k\u00e4nslorna och situationen.<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
R\u00e5det till vuxna med autism<\/strong>
\u00c4ven autistiska vuxna kan ha stor nytta av att l\u00e4ra sig l\u00e4gga m\u00e4rke till sina egna varningssignaler och f\u00f6rs\u00f6ka anpassa vardagen efter sitt funktionss\u00e4tt, vilket kan vara l\u00e4ttare sagt \u00e4n gjort som autistisk person i ett neurotypiskt pr\u00e4glat samh\u00e4lle. Det kan exempelvis handla om att planera in \u00e5terh\u00e4mtning efter en intensiv eftermiddag eller vecka, eller att f\u00f6rs\u00f6ka \u00e4gna sig \u00e5t aktiviteter som ger snarare \u00e4n tar energi.<\/p>\n\u2013 Att f\u00f6rst\u00e5 vad som skapar stress och att f\u00e5 till balans \u00e4r viktigt f\u00f6r alla, men s\u00e4rskilt vid autism, s\u00e4ger Anna Rosengren och forts\u00e4tter:<\/p>\n
\u2013 Det luriga \u00e4r att m\u00e5nga med autism ofta f\u00e5r h\u00f6ra att de borde orka mer och kanske ocks\u00e5 sj\u00e4lva k\u00e4nner att de borde klara mer. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att sj\u00e4lv acceptera att man kanske inte alltid kan g\u00f6ra p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra, f\u00f6r d\u00e5 kan det ocks\u00e5 bli enklare att f\u00f6rh\u00e5lla sig till andras krav.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Det kan vara bra att b\u00f6rja med ett klarg\u00f6rande: autistisk meltdown eller shutdown handlar inte om ett raseriutbrott…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":12852,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,439,1754,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-12851","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-liv-hem","11":"tag-metoder","12":"tag-se","13":"tag-svenska","14":"tag-sverige","15":"tag-sweden","16":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12851","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12851"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12851\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12852"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12851"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12851"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12851"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}