{"id":128748,"date":"2026-01-07T17:35:07","date_gmt":"2026-01-07T17:35:07","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/128748\/"},"modified":"2026-01-07T17:35:07","modified_gmt":"2026-01-07T17:35:07","slug":"har-hakan-blivit-kristen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/128748\/","title":{"rendered":"Har H\u00e5kan blivit kristen?"},"content":{"rendered":"

H\u00e5kan Hellstr\u00f6m har alltid sjungit om k\u00e4rlek, men p\u00e5 de senaste skivorna handlar det om ett vidgat k\u00e4rleksbegrepp. Oskar Igeland skriver om kristen symbolik, agapek\u00e4rlek och varf\u00f6r H\u00e5kan i dag kan framst\u00e5 som v\u00e5r mest \u00f6vertygande predikant.<\/strong><\/p>\n

Det har h\u00e4nt n\u00e5got med H\u00e5kan Hellstr\u00f6ms<\/strong> musik. Under de senaste fem\u2013tio \u00e5ren har hans texter blivit mindre realistiska \u2013 f\u00e4rre \u00f6gonblicksskildringar av livs\u00f6den i G\u00f6teborg \u2013 och mer abstrakta. Samtidigt har han allt oftare anv\u00e4nt sig av kristen symbolik. P\u00e5 skivan Poetiska f\u00f6rs\u00f6k\u00a0fr\u00e5n 2023 sj\u00f6ng han om Jesus och om sin tro p\u00e5 gr\u00f6na \u00e4ngar, blommor och \u201dhalleluja\u201d. Under sommarens Ullevi-spelningar anv\u00e4nde han Fr\u00e4lsningsarm\u00e9ns uniform som scenkl\u00e4der. Och p\u00e5 det nyutkomna albumet Svensk rost\u00a0finns en l\u00e5t som heter just Kristen.<\/p>\n

\n

\u201dN\u00e4r Sveriges mest folkk\u00e4ra artist sjunger om Jesus kan inte ens de kristna ta honom p\u00e5 allvar.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n

Tydligare \u00e4n s\u00e5 blir det inte, men den svenska kritikerk\u00e5ren tycks inte ha lagt m\u00e4rke till att H\u00e5kan befinner sig i sin kristna fas. De enda som reagerat \u00e4r den kristna tidningen Dagen (vilken skr\u00e4ll), som\u00a0l\u00e5tit en pr\u00e4st lyssna p\u00e5 den nya l\u00e5ten<\/a>\u00a0f\u00f6r att avg\u00f6ra om den verkligen kan kallas kristen. Svaret blir (ocks\u00e5 en skr\u00e4ll) att den inte kan det. N\u00e4r Sveriges mest folkk\u00e4ra artist sjunger om Jesus kan inte ens de kristna ta honom p\u00e5 allvar.<\/p>\n

Kanske beror det p\u00e5 att H\u00e5kan alltid har l\u00e5nat fr\u00e5n olika kulturella f\u00f6reteelser. Kristendomen blir ytterligare ett s\u00e4tt att f\u00f6rnya karri\u00e4ren. Det k\u00e4nns mer som att han livear gospel \u00e4n att han faktiskt blivit fr\u00e4lst. Men vad h\u00e4nder om man tar honom p\u00e5 orden? Om man leker med tanken att H\u00e5kan faktiskt kan ha n\u00e4rmat sig ett kristet uttryck?<\/p>\n

Visst att musiken \u00e4r flummig, f\u00f6r okonventionell f\u00f6r de r\u00e4ttrogna p\u00e5 tidningen Dagen, men samtidigt kommer man inte ifr\u00e5n att n\u00e4stan varenda l\u00e5t som H\u00e5kan sl\u00e4pper handlar om en och samma sak, n\u00e4mligen den o\u00f6vervinneliga k\u00e4rleken. Allts\u00e5 om sj\u00e4lva k\u00e4rnan i Jesus f\u00f6rkunnelse, som tydligast kommer till uttryck i Bergspredikan.<\/p>\n

Inom teologin skiljer man mellan den romantiska k\u00e4rleken, eros, och den allomfattande gudsk\u00e4rleken, det som Jesus i Nya testamentet kallar agape. Agapek\u00e4rleken kan beskrivas som den st\u00f6rsta gudomliga kraften, en villkorsl\u00f6s k\u00e4rlek som i idealfallet omfattar alla m\u00e4nniskor. Det \u00e4r s\u00e5 klart ingen nyhet att H\u00e5kan sjunger om k\u00e4rlek. Det har han alltid gjort. Och l\u00e5ten Kristen verkar ju ocks\u00e5 delvis handla om en kvinna. Men det nya med H\u00e5kans musik \u00e4r att det romantiska ofta kompletteras med en st\u00f6rre, mer mystisk och mer allomfattande k\u00e4rlek. Det handlar mindre om k\u00e4rleken till n\u00e5gon tjej (\u00e4ven om det ocks\u00e5 finns med) och mer om tacksamheten \u00f6ver att f\u00e5 finnas till, om att livet \u00e4r \u201dsweet\u201d, en o\u00e4ndlig refr\u00e4ng. Kanske kan man s\u00e4ga att han anv\u00e4nder ett vidgat k\u00e4rleksbegrepp, b\u00e5de eros och agape.<\/p>\n

N\u00e5gon kan inv\u00e4nda att H\u00e5kan aldrig har uttalat sig om kristendomen offentligt. Han g\u00e5r v\u00e4l inte ens i kyrkan? Men det betyder egentligen bara att han inte bryr sig om konventioner. Det finns en l\u00e5ng tradition av kristna t\u00e4nkare som fokuserat mer p\u00e5 det moraliska budskapet, s\u00e4rskilt det om k\u00e4rlek, \u00e4n p\u00e5 dogmerna och traditionerna. Vissa har till och med menat att yttre auktoriteter riskerar att st\u00e4lla sig emellan m\u00e4nniskan och Gud. Jesus sj\u00e4lv grundade ingen kyrka.<\/p>\n

\n

\u201dKanske \u00e4r det ocks\u00e5 h\u00e4r som H\u00e5kans storhet ligger: ingen kan som han f\u00e5 oss att tro p\u00e5 k\u00e4rlekens helande kraft. I det avseendet \u00e4r han v\u00e5r b\u00e4sta predikant.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n

N\u00e4r jag lyssnar p\u00e5 den nya skivan kommer jag att t\u00e4nka p\u00e5 f\u00f6rfattaren och predikanten Natanael Beskow<\/strong>. Kring f\u00f6rra sekelskiftet gjorde han sig k\u00e4nd som en av f\u00e5 kristna f\u00f6retr\u00e4dare som tog st\u00e4llning f\u00f6r arbetarnas sak. Han f\u00f6retr\u00e4dde en social kristendom med stark betoning p\u00e5 religionens politiska aspekter och s\u00e5g Bergspredikan som ett konkret handlingsprogram som alla m\u00e4nniskor borde f\u00f6lja. Rent praktiskt skulle det inneb\u00e4ra slutet p\u00e5 alla krig och p\u00e5 alla ekonomiska och sociala or\u00e4ttvisor. I pamfletten I revolutionstider fr\u00e5n 1918 kritiserade han sin tids kristna f\u00f6r att inte ta konsekvenserna av Jesus k\u00e4rleksbud. Om de faktiskt gjorde det skulle de tvingas erk\u00e4nna att samh\u00e4llet borde ombildas fr\u00e5n grunden. S\u00e5 revolution\u00e4r kan k\u00e4rleken vara.<\/p>\n

Liksom Beskows texter pr\u00e4glas H\u00e5kans musik av en stark tro (kanske en \u00f6vertro?) p\u00e5 k\u00e4rlekens f\u00f6rm\u00e5ga att g\u00f6ra allting b\u00e4ttre. Musiken \u00e4r inte politisk, men idealismen kan i v\u00e5r cyniska tid \u00e4nd\u00e5 uppfattas som radikal. Kanske \u00e4r det ocks\u00e5 h\u00e4r som H\u00e5kans storhet ligger: ingen kan som han f\u00e5 oss att tro p\u00e5 k\u00e4rlekens helande kraft. I det avseendet \u00e4r han v\u00e5r b\u00e4sta predikant. Kanske v\u00e5r b\u00e4sta kristna.<\/p>\n

Vid det h\u00e4r laget har v\u00e4l alla fattat att jag verkligen gillar H\u00e5kan Hellstr\u00f6m. Jag f\u00f6rl\u00e5ter honom allt. N\u00e4stan allt. Allt utom l\u00e5ten med Hov1<\/strong>. Och efter ett halvt liv med hans musik k\u00e4nns r\u00f6relsen mot kristendomen inte s\u00e5 konstig. F\u00f6r H\u00e5kan har alltid str\u00e4vat upp\u00e5t. Bort fr\u00e5n skiten vid G\u00f6ta \u00e4lv, bort fr\u00e5n 90-talets ironi, bort fr\u00e5n ton\u00e5ren i emo-orkestern Broder Daniel<\/strong>. Mot romantiken, mot samban, mot ett soligt 70-tals-G\u00f6teborg d\u00e4r k\u00e4rlekspar vinglar upp och ner l\u00e4ngs avenyn. Nu tycks han till slut ha kommit fram till sj\u00e4lvaste Jesus.<\/p>\n

Text: Oskar Igeland<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"H\u00e5kan Hellstr\u00f6m har alltid sjungit om k\u00e4rlek, men p\u00e5 de senaste skivorna handlar det om ett vidgat k\u00e4rleksbegrepp.…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":128749,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[104,34,31,33,32,30,105],"class_list":{"0":"post-128748","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-entertainment","9":"tag-se","10":"tag-svenska","11":"tag-sverige","12":"tag-sweden","13":"tag-swedish","14":"tag-underhallning"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115855027357062507","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/128748","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=128748"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/128748\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/128749"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=128748"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=128748"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=128748"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}