{"id":128882,"date":"2026-01-07T20:05:09","date_gmt":"2026-01-07T20:05:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/128882\/"},"modified":"2026-01-07T20:05:09","modified_gmt":"2026-01-07T20:05:09","slug":"stjarnstoft-andrar-bilden-av-hur-livets-byggstenar-sprids","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/128882\/","title":{"rendered":"Stj\u00e4rnstoft \u00e4ndrar bilden av hur livets byggstenar sprids"},"content":{"rendered":"

En studie som tittat n\u00e4rmare p\u00e5 j\u00e4ttestj\u00e4rnan R Doradus visar att stoftkornen runt stj\u00e4rnan \u00e4r f\u00f6r sm\u00e5 f\u00f6r att driva kraftfulla vindar. Resultatet utmanar bilden av hur livsn\u00f6dv\u00e4ndiga atomer sprids genom v\u00e5r galax.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 livets ursprung p\u00e5 jorden \u00e4r det viktigt att veta hur j\u00e4ttestj\u00e4rnor driver sina vindar. I decennier har astronomer trott att vindarna fr\u00e5n r\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rnor \u2013 som f\u00f6rser galaxen med kol, syre, kv\u00e4ve och andra grund\u00e4mnen som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r liv \u2013 drivs av stj\u00e4rnljus som trycker p\u00e5 nybildat stoft. Nya observationer av j\u00e4ttestj\u00e4rnan R Doradus utmanar nu den bilden.<\/p>\n

\u2013 Vi trodde att vi hade en ganska bra bild av hur processen fungerade, men det visade sig att vi hade fel, s\u00e4ger Theo Khouri, astronom vid Chalmers tekniska h\u00f6gskola, i ett pressmeddelande.<\/p>\n

Stoftkornen \u00e4r f\u00f6r sm\u00e5<\/p>\n

R\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rnor \u00e4r solens \u00e4ldre och svalare sl\u00e4ktingar. N\u00e4r de \u00e5ldras f\u00f6rlorar de stora m\u00e4ngder material genom stj\u00e4rnvindar som berikar rymden med r\u00e5material till nya planeter och m\u00f6jligt liv i framtiden. Trots deras betydelse har det l\u00e4nge varit oklart vad som driver dessa vindar.<\/p>\n

Nu visar forskarnas studie att stoftkornen runt R Doradus \u00e4r f\u00f6r sm\u00e5 f\u00f6r att stj\u00e4rnljuset ska kunna knuffa dem tillr\u00e4ckligt h\u00e5rt ut i den interstell\u00e4ra rymden.<\/p>\n

Med hj\u00e4lp av ESO:s Very Large Telescope unders\u00f6kte astronomerna ljus som reflekteras av stoft runt j\u00e4ttestj\u00e4rnan, i ett omr\u00e5de ungef\u00e4r lika stort som v\u00e5rt solsystem. Genom analys av polariserat ljus kunde de best\u00e4mma stoftkornens storlek och sammans\u00e4ttning, som visade sig motsvara vanliga typer av stj\u00e4rnstoft som silikater och aluminiumoxid.<\/p>\n

\"\"Moln av stoft och damm kring stj\u00e4rnan R Doradus reflekterar stj\u00e4rnans ljus. Nu n\u00e4r stj\u00e4rnan n\u00e4rmar sig slutet av sitt liv sl\u00e4pper den sina yttre lager, vilket bildar ett h\u00f6lje av gas och stoft som h\u00e4r visas i rosa och gult. Bilden har tagits i polariserat synligt ljus med teleskopet VLT och instrumentet Sphere. I mitten av bilden syns Alma:s bild av stj\u00e4rnans yta, som visas i gult och orange. Bild: ESO\/T. Schirmer\/T. Khouri; ALMA (ESO\/NAOJ\/NRAO)<\/p>\n

\u00d6verraskande resultat<\/p>\n

Observationerna kombinerades med datorsimuleringar av hur stj\u00e4rnljus samverkar med stoftet runt stj\u00e4rnan.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen kunde vi utf\u00f6ra systematiska tester f\u00f6r att verkligen avg\u00f6ra om dessa stoftkorn kan k\u00e4nna en tillr\u00e4ckligt stark st\u00f6t fr\u00e5n stj\u00e4rnans ljus, s\u00e4ger forskaren Thi\u00e9baut Schirmer.<\/p>\n

Resultatet \u00f6verraskade astronomerna. Trycket fr\u00e5n stj\u00e4rnljuset r\u00e4cker inte \u2013 stoftkornen runt R Doradus \u00e4r omkring en tiotusendels millimeter stora, alldeles f\u00f6r sm\u00e5 f\u00f6r att kunna driva stj\u00e4rnvinden ut i rymden.<\/p>\n

\u2013 Dammkornen finns d\u00e4r och belyses av stj\u00e4rnan. Men de ger helt enkelt inte tillr\u00e4cklig kraft f\u00f6r att f\u00f6rklara det vi ser.<\/p>\n

Andra krafter driver stj\u00e4rnvindarna<\/p>\n

I st\u00e4llet pekar resultaten mot att andra, mer komplexa processer spelar en viktig roll. Forskargruppen har tidigare anv\u00e4nt teleskopet Alma f\u00f6r att f\u00e5nga bilder av enorma bubblor som stiger och sjunker p\u00e5 R Doradus yta.<\/p>\n

\u2013 \u00c4ven om den enklaste f\u00f6rklaringen inte h\u00e5ller finns det sp\u00e4nnande alternativ att utforska. J\u00e4ttelika konvektiva bubblor, stj\u00e4rnans pulsationer eller dramatiska h\u00e4ndelser d\u00e4r nytt stoft bildas kan alla bidra till att f\u00f6rklara hur dessa vindar s\u00e4tts i r\u00f6relse, s\u00e4ger Wouter Vlemmings, professor<\/a> vid Chalmers.<\/p>\n

\t\t\t\tMer om j\u00e4ttestj\u00e4rnan<\/p>\n

R Doradus \u00e4r en r\u00f6d j\u00e4ttestj\u00e4rna som bara ligger 180 ljus\u00e5r fr\u00e5n jorden i stj\u00e4rnbilden Sv\u00e4rdfisken (Dorado). Den har ungef\u00e4r samma massa som solen och n\u00e4rmar sig slutet av sitt liv. Stj\u00e4rnan \u00e4r en s\u00e5 kallad AGB-stj\u00e4rna (asymptotic giant branch), som f\u00f6rlorar sina yttre lager till rymden genom t\u00e4ta stj\u00e4rnvindar av gas och stoft.<\/p>\n

R Doradus f\u00f6rlorar motsvarande en tredjedel av jordens massa p\u00e5 tio \u00e5r, medan andra liknande stj\u00e4rnor kan f\u00f6rlora massan hundratals eller tusentals g\u00e5nger snabbare. Om flera miljarder \u00e5r kommer \u00e4ven solen att bli en stj\u00e4rna av samma typ som R Doradus.<\/p>\n

Vetenskaplig artikel:<\/p>\n

An empirical view of the extended atmosphere and inner envelope of the asymptotic giant branch star R Doradus II. Constraining the dust properties with radiative transfer modelling,<\/a> Astronomy & Astrophysics.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"En studie som tittat n\u00e4rmare p\u00e5 j\u00e4ttestj\u00e4rnan R Doradus visar att stoftkornen runt stj\u00e4rnan \u00e4r f\u00f6r sm\u00e5 f\u00f6r…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":128883,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[66],"tags":[505,80,78,79,34,31,33,32,30,81,84,83,82],"class_list":{"0":"post-128882","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-vetenskap-och-teknik","8":"tag-nyhet","9":"tag-science","10":"tag-science-and-technology","11":"tag-scienceandtechnology","12":"tag-se","13":"tag-svenska","14":"tag-sverige","15":"tag-sweden","16":"tag-swedish","17":"tag-technology","18":"tag-teknik","19":"tag-vetenskap","20":"tag-vetenskapteknik"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115855617113737278","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/128882","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=128882"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/128882\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/128883"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=128882"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=128882"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=128882"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}