![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/frukt-gronsaker-matpriser-1024x576.jpg\")
N\u00e4r matpriserna \u00f6kade minskade f\u00f6rs\u00e4ljningen av frukt och gr\u00f6nsaker med 15 procent. Bild: Depositphotos<\/p>\nN\u00e4r matpriserna \u00f6kade kraftigt f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan var det inte bara hush\u00e5llens pl\u00e5nb\u00f6cker som drabbades h\u00e5rt \u2013 utan ocks\u00e5 folkh\u00e4lsan. Svenska konsumenter \u00e5t mindre kostfiber, frukt och gr\u00f6nt, enligt en ny rapport.<\/p>\n
Under 2022\u20132023 \u00f6kade matpriserna i Sverige med 25 procent. <\/p>\n
\u2013 25 procent \u00e4r historiskt unikt. Senast matpriserna gick upp s\u00e5 mycket var p\u00e5 50-talet, och intressant nog l\u00e5g krig och os\u00e4kerhet bakom \u00e4ven d\u00e5. Ransoneringen av mat hade slopats och Koreakriget ledde till att importerade varor blev mycket dyrare, ber\u00e4ttar Jonas Nordstr\u00f6m, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet.<\/p>\n
Nu har forskare vid Lunds universitet studerat hur de stigande livsmedelspriserna p\u00e5verkade detaljhandelns livsmedelsf\u00f6rs\u00e4ljning och konsumenternas n\u00e4ringsintag under 2022 och 2023.<\/p>\n
Resultaten g\u00e5r i linje med tidigare forskning kring att n\u00e4r konsumenternas realinkomst minskar, s\u00e5 minskar intaget av frukt och gr\u00f6nsaker ocks\u00e5, samtidigt som konsumtionen av s\u00f6tsaker \u00f6kar.<\/p>\n
S\u00e5 \u00e4ndrade priserna v\u00e5ra matvanor<\/p>\n
De h\u00f6jda matpriserna kom samtidigt som h\u00f6jda r\u00e4ntor och elpriser. Det gjorde att m\u00e5nga hush\u00e5ll beh\u00f6vde dra ner rej\u00e4lt p\u00e5 kostnaderna. Resultatet? Vi k\u00f6pte mer billig mat \u2013 som fl\u00e4skf\u00e4rs och l\u00e4sk \u2013 men mindre f\u00e4rsk fisk och mejeriprodukter. F\u00f6rs\u00e4ljningen av frukt och gr\u00f6nt d\u00f6k med hela 15 procent.<\/p>\n
Men det fanns en liten ljuspunkt.<\/p>\n
\u2013 Vi k\u00f6pte hem mindre mat totalt, vilket gjorde att vi fick i oss mindre fett och salt. D\u00e4rf\u00f6r blev effekterna av att vi \u00e5t mindre frukt och gr\u00f6nt inte riktigt s\u00e5 allvarliga som de kunde ha blivit, s\u00e4ger Jonas Nordstr\u00f6m.<\/p>\n
N\u00e4r matpriserna \u00f6kade minskade f\u00f6rs\u00e4ljningen av frukt och gr\u00f6nsaker med 15 procent. Bild: Depositphotos<\/p>\n
Norra Norrland h\u00e5rdast drabbat \u2013 Stockholm anpassade sig mest<\/p>\n
I V\u00e4sterbottens och Norrbottens l\u00e4n blev den negativa effekten p\u00e5 folkh\u00e4lsan dubbelt s\u00e5 stor som i Stockholms l\u00e4n. Orsaken var att minskningen av frukt och gr\u00f6nt slog h\u00e5rdare d\u00e4r: norrl\u00e4nningarna minskade inte m\u00e4ngden mat i stort, som i \u00f6vriga landet \u2013 de bytte helt enkelt bara ut mycket av det gr\u00f6na p\u00e5 tallriken.<\/p>\n
Resultatet blev en h\u00f6gre konsumtion av salt och en f\u00f6rh\u00e5llandevis liten minskning i intaget av fett. Eftersom regionen redan har en st\u00f6rre f\u00f6rekomst av hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar blev f\u00f6r\u00e4ndringen extra kritisk.<\/p>\n
\u2013 Ett \u00e5r med \u00e4ndrad kost g\u00f6r ingen st\u00f6rre skillnad. Men forts\u00e4tter det s\u00e5 h\u00e4r kan det f\u00e5 allvarliga f\u00f6ljder f\u00f6r folkh\u00e4lsan, s\u00e4ger Jonas Nordstr\u00f6m.<\/p>\n
Stockholms l\u00e4n och Norra Norrland \u00e4r tv\u00e5 extremer i unders\u00f6kningen. Norrl\u00e4nningarna f\u00f6r\u00e4ndrade inneh\u00e5llet i varukorgen minst, medan stockholmarna gjorde st\u00f6rst anpassningar. Det g\u00e4llde inte bara volymen mat som man k\u00f6pte utan ocks\u00e5 valet av varor. Bland annat valde hush\u00e5llen i Stockholm i st\u00f6rre utr\u00e4ckning billigare alternativ. En f\u00f6rklaring till det \u00e4r att det finns fler l\u00e5gprisbutiker i Stockholm och att huvudstadens varukorgar var dyrare fr\u00e5n b\u00f6rjan.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r inte s\u00e5 sv\u00e5rt att s\u00e4nka kostnader genom att byta ut dyra varor mot billiga alternativ, till exempel genom att byta ekologisk mj\u00f6lk mot konventionell, s\u00e4ger Jonas Nordstr\u00f6m.<\/p>\n
Oj\u00e4mlikheten v\u00e4xte<\/p>\n
Under 2022\u20132023 \u00f6kade den billiga maten mest i pris. Till exempel steg k\u00f6ttf\u00e4rs till l\u00e5gpris procentuellt mer i pris \u00e4n dyra styckdetaljer som oxfil\u00e9 och ryggbiff.<\/p>\n
Priset p\u00e5 svenska konsumenters vanligaste r\u00e4tt, spaghetti med k\u00f6ttf\u00e4rss\u00e5s och ett glas mj\u00f6lk, gick upp med en fj\u00e4rdedel. Fenomenet kallas f\u00f6r cheapflation och drabbar l\u00e5ginkomsthush\u00e5ll h\u00e5rdast. Speciellt barnfamiljer som l\u00e4gger en stor del av sin budget p\u00e5 mat.<\/p>\n
\u2013 Jag valde ocks\u00e5 billigare produkter, s\u00e4rskilt d\u00e4r jag inte upplever stor skillnad, som mj\u00f6lk eller yoghurt. Jag har barn hemma, s\u00e5 vi har ganska stora matutgifter, ber\u00e4ttar Jonas Nordstr\u00f6m.<\/p>\n
Regeringen f\u00f6reslog i november i \u00e5r att s\u00e4nka momsen p\u00e5 livsmedel fr\u00e5n 1 april 2026 f\u00f6r att st\u00e4rka hush\u00e5llens ekonomi. Om f\u00f6rslaget blir verklighet betonar Jonas Nordstr\u00f6m att det \u00e4r viktigt att priss\u00e4nkningarna och den f\u00f6rv\u00e4ntade \u00f6kade k\u00f6pkraften, anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00e5 svenska konsumenter att \u00e4ta mer frukt och gr\u00f6nt fram\u00f6ver.<\/p>\n
\u2013 Om handeln vill st\u00e4rka folkh\u00e4lsan beh\u00f6ver de ge erbjudande p\u00e5 produkter som \u00e4r h\u00e4lsosamma, inte m\u00e4ngdrabatter p\u00e5 onyttigheter, s\u00e4ger Jonas Nordstr\u00f6m.<\/p>\n
\t\t\t\tStudien baseras p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljningsdata fr\u00e5n flera butikskedjor<\/p>\n
Studien \u00e4r baserad p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljningsdata fr\u00e5n butiker, allts\u00e5 streckkoder (s\u00e5 kallad EAN-kod). I materialet finns data<\/a> fr\u00e5n Ica, Coop, Axfood, Citygross och Lidl.<\/p>\n Forskarna har utifr\u00e5n streckkoderna g\u00e5tt igenom vad vi handlat och de olika varornas n\u00e4ringsinneh\u00e5ll.<\/p>\n F\u00f6r att unders\u00f6ka p\u00e5verkan av det f\u00f6r\u00e4ndrade n\u00e4ringsintaget har forskarna anv\u00e4nt den s\u00e5 kallade PRIME-modellen. Den simulerar effekterna av \u00e4ndrade kostvanor, hur det \u00e4ndrade matintaget p\u00e5verkar h\u00e4lsan och om den f\u00f6r\u00e4ndrade kosten inneb\u00e4r risker f\u00f6r exempelvis hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdomar, diabetes och kostrelaterade cancerformer.<\/p>\n Denna text var f\u00f6rst publicerad p\u00e5 Lunds universitets webbplats<\/a>.<\/p>\n Rapport:<\/p>\n