{"id":132377,"date":"2026-01-11T15:07:09","date_gmt":"2026-01-11T15:07:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/132377\/"},"modified":"2026-01-11T15:07:09","modified_gmt":"2026-01-11T15:07:09","slug":"europa-behover-en-plan-b-om-usa-lagger-beslag-pa-gronland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/132377\/","title":{"rendered":"Europa beh\u00f6ver en plan B om USA l\u00e4gger beslag p\u00e5 Gr\u00f6nland"},"content":{"rendered":"

Det var under valr\u00f6relsen v\u00e5ren 2016 som Donald Trump p\u00e5 allvar b\u00f6rjade sin svartm\u00e5lningskampanj mot Nato. Han kallade f\u00f6rsvarsalliansen \u201dobsolet<\/a>\u201d p\u00e5 grund av dess p\u00e5st\u00e5dda of\u00f6rm\u00e5ga att hantera moderna hot som terrorism. Han kritiserade medlemsl\u00e4nderna f\u00f6r att inte betala sin r\u00e4ttm\u00e4tiga del och f\u00f6r att \u00e5ka sn\u00e5lskjuts p\u00e5 USA. Trump sa till och med att han inte skulle ha n\u00e5gra problem med att Nato lades ned.\u00a0<\/p>\n

Bara tre \u00e5r senare hade samma h\u00f6gljudde Trump \u2013 nu som USA:s president \u2013 lyckats f\u00e5 sj\u00e4lvaste Emmanuel Macron att prata om Nato som \u201dp\u00e5 v\u00e4g att bli hj\u00e4rnd\u00f6tt\u201d. I en intervju med The Economist<\/a> varnade den franske presidenten f\u00f6r att Europa inte l\u00e4ngre kunde lita p\u00e5 att Trumps USA skulle f\u00f6rsvara sina allierade \u2013 sj\u00e4lva k\u00e4rnan i Nato.\u00a0<\/p>\n

Han uppmanade europeiska ledare att b\u00f6rja t\u00e4nka strategiskt och ta ansvar f\u00f6r sitt eget \u00f6de, inte minst milit\u00e4rt. Det var framsynt, med facit i hand.<\/p>\n

Nato repade som bekant mod,<\/strong> i alla fall tillf\u00e4lligt. Med Joe Biden i Vita huset och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fick f\u00f6rsvarsalliansen b\u00e5de ny livskraft och mening, samt tv\u00e5 nya h\u00f6gst kapabla medlemmar i Sverige och Finland. Men med USA:s attack mot Venezuela<\/a> i b\u00f6rjan av \u00e5ret och Donald Trumps efterf\u00f6ljande h\u00f6gst konkreta hot mot Gr\u00f6nland<\/a> \u00e4r fr\u00e5gan om inte Nato just nu upplever sin v\u00e4rsta kris. \u00a0<\/p>\n

F\u00f6r vad h\u00e4nder om USA:s president forts\u00e4tter att g\u00e5 fr\u00e5n ord till handling? Om USA faktiskt l\u00e4gger beslag p\u00e5 Gr\u00f6nland med hj\u00e4lp av milit\u00e4ra medel eller andra metoder, trots h\u00f6gljudda gr\u00f6nl\u00e4ndska, danska och europeiska protester?\u00a0<\/p>\n

Med USA:s attack mot Venezuela och Trumps efterf\u00f6ljande h\u00f6gst konkreta hot mot Gr\u00f6nland \u00e4r fr\u00e5gan om inte Nato just nu upplever sin v\u00e4rsta kris. <\/p><\/blockquote>\n

Enligt den danska statsministern Mette Frederiksen vore det slutet f\u00f6r Nato<\/a>. Ett flertal bed\u00f6mare inst\u00e4mmer i den slutsatsen. Och \u00e4ven Donald Trump sj\u00e4lv tycks se det p\u00e5 det viset. I en intervju med New York Times<\/a> bekr\u00e4ftar presidenten att \u201ddet kan handla om ett val\u201d mellan att bevara Nato och att l\u00e4gga beslag p\u00e5 Gr\u00f6nland.\u00a0<\/p>\n

Men han st\u00e5r alltj\u00e4mt p\u00e5 sig om hur viktigt det vore f\u00f6r USA att \u201d\u00e4ga\u201d den dansk-kontrollerade \u00f6n snarare \u00e4n att \u00e5terstarta amerikanska baser d\u00e4r.\u00a0<\/p>\n

\u00c4r man pragmatiskt lagd kan man peka p\u00e5 att Nato har varit med om en territoriell konflikt mellan tv\u00e5 medlemsl\u00e4nder, och \u00f6verlevt. Konflikten mellan Grekland och Turkiet om Cypern urartade p\u00e5 allvar 1974<\/a> med ett grekiskt kuppf\u00f6rs\u00f6k och en turkisk invasion. Grekland l\u00e4mnade Natos milit\u00e4ra del i protest mot detta, men \u00e5terintr\u00e4dde i b\u00f6rjan av 80-talet utan att konflikten l\u00f6sts.\u00a0<\/p>\n

Skulle USA plocka \u00e5t sig delar av en annan Nato-medlems territorium mot landets vilja skulle allt som stavas \u201dkollektiv s\u00e4kerhet\u201d raseras. <\/p><\/blockquote>\n

Men Grekland eller Turkiet g\u00e5r inte att j\u00e4mf\u00f6ra med USA, varken d\u00e5 eller nu. Det handlar om f\u00f6rsvarsalliansens \u00f6verl\u00e4gset st\u00f6rsta och m\u00e4ktigaste medlemsland, vars inst\u00e4llning i h\u00f6g grad avg\u00f6r hela Natos trov\u00e4rdighet.\u00a0<\/p>\n

Skulle USA plocka \u00e5t sig delar av en annan Nato-medlems territorium mot landets vilja skulle allt som stavas \u201dkollektiv s\u00e4kerhet\u201d raseras. Och vad finns kvar av Nato d\u00e5? Ryssarna skulle jubla.\u00a0<\/p>\n

Det m\u00e5ste s\u00e5klart inte g\u00e5 s\u00e5 illa<\/strong>. \u00c4n finns m\u00f6jligheter att r\u00e4dda Nato. USA:s relativt vettiga utrikesminister Marco Rubio v\u00e4ntas tr\u00e4ffa sina danska och gr\u00f6nl\u00e4ndska motsvarigheter i veckan som kommer. Det p\u00e5g\u00e5r ocks\u00e5 febril aktivitet i europeiska huvudst\u00e4der f\u00f6r att hitta s\u00e4tt att f\u00e5 USA p\u00e5 andra tankar om Gr\u00f6nland, inklusive planer p\u00e5 att \u00f6ka den milit\u00e4ra n\u00e4rvaron i Arktis.<\/p>\n

Men, parallellt beh\u00f6vs en europeisk plan B. Oavsett vad som h\u00e4nder med Gr\u00f6nland i n\u00e4rtid \u00e4r det uppenbart att USA inte g\u00e5r att lita p\u00e5 som f\u00f6rr. Den amerikanska administrationen delar inte l\u00e4ngre samma v\u00e4rderingar eller v\u00e4rldsbild som vi, vilket framg\u00e5r tydligt i landets f\u00e4rska nationella s\u00e4kerhetsstrategi.\u00a0<\/p>\n

D\u00e4r framg\u00e5r ocks\u00e5 att USA kommer att prioritera den v\u00e4stra hemisf\u00e4ren och dess n\u00e4romr\u00e5den. D\u00e4r ing\u00e5r Venezuela, \u00f6vriga Latinamerika och \u00e4ven Gr\u00f6nland, men knappast Baltikum, Ukraina eller Sverige. Nato och Europas s\u00e4kerhet \u00e4r helt enkelt inte l\u00e4ngre ett viktigt nationellt s\u00e4kerhetsintresse f\u00f6r USA. Det \u00e4r dags att inse det.\u00a0<\/p>\n

Oavsett vad som h\u00e4nder med Gr\u00f6nland i n\u00e4rtid \u00e4r det uppenbart att USA inte g\u00e5r att lita p\u00e5 som f\u00f6rr.<\/p><\/blockquote>\n

Sj\u00e4lvklart \u00e4r det m\u00f6jligt att mycket kan \u00e4ndras vid ett maktskifte i Washington DC. Men det vore vanskligt f\u00f6r Europa att bygga hela sin s\u00e4kerhetsstruktur p\u00e5 en s\u00e5dan f\u00f6rhoppning.<\/p>\n

Den europeiska s\u00e4kerhetsstrukturen m\u00e5ste snarare bygga p\u00e5 den krassa verkligheten, p\u00e5 europeiska f\u00f6rm\u00e5gor och beslutsamhet. Faller Nato i sin nuvarande form f\u00e5r det inte finnas tillstymmelse till tvekan om att Europa kommer att ta ansvar f\u00f6r sitt eget f\u00f6rsvar, sitt \u00f6de. Allt annat vore f\u00f6r\u00f6dande i det allvarliga s\u00e4kerhetsl\u00e4ge som vi befinner oss i.\u00a0<\/p>\n

N\u00e5got nytt m\u00e5ste snabbt byggas upp i Natos st\u00e4lle, kanske ett europeiskt Nato som i h\u00f6gre grad \u00e4n tidigare samarbetar med EU.\u00a0<\/p>\n

I europeiska huvudst\u00e4der finns s\u00e4kerligen<\/strong> b\u00e5de faktiska och mentala f\u00f6rberedelser f\u00f6r detta skr\u00e4ckscenario. Skulle USA g\u00f6ra slut p\u00e5 Nato skulle det ju inte komma som en blixt fr\u00e5n klar himmel, med tanke p\u00e5 Trumps tio \u00e5r l\u00e5nga Nato-bashing och \u00e5terkommande hot om att l\u00e4mna organisationen. I december kom dessutom rapporter<\/a> om att USA t\u00e4nker st\u00e4lla krav p\u00e5 att Europa ska ta \u00f6ver huvudansvaret f\u00f6r Natos konventionella f\u00f6rsvarskapacitet redan fr\u00e5n 2027.\u00a0<\/p>\n

Men att lyckas med ett europeiskt Nato \u00e4r tvekl\u00f6st en enorm utmaning. Det kr\u00e4ver milit\u00e4r styrka p\u00e5 en helt annan niv\u00e5 \u00e4n i dag. Den p\u00e5g\u00e5ende upprustningen m\u00e5ste snabbas p\u00e5 och koordineras b\u00e4ttre f\u00f6r \u00f6kad effektivitet.\u00a0<\/p>\n

Ekonomisk, politisk och milit\u00e4r styrka \u00e4r ocks\u00e5 den enda realistiska europeiska grunden f\u00f6r ett framtida samarbete med USA, med eller utan Nato. <\/p><\/blockquote>\n

Dessutom beh\u00f6ver Frankrikes och Storbritanniens k\u00e4rnvapenparaplyer bredas ut \u00f6ver hela Europa, vilket \u00e4r en fr\u00e5ga som redan diskuterats<\/a>, i alla fall n\u00e4r det g\u00e4ller det franska.\u00a0<\/p>\n

Men Europa beh\u00f6ver ocks\u00e5 ett nytt bredare tankes\u00e4tt.<\/strong> I likhet med hur Emmanuel Macron resonerade i Economist-intervjun 2019 m\u00e5ste Europa b\u00f6rja se sig sj\u00e4lv som en geopolitisk maktfaktor i v\u00e4rlden, och agera d\u00e4refter. D\u00e5 kr\u00e4vs ocks\u00e5 politisk och ekonomisk styrka. D\u00e5 g\u00e5r det inte att forts\u00e4tta som nu, med en \u00f6verreglerad ekonomi och ett politiskt system d\u00e4r klassens br\u00e5kstakar till\u00e5ts best\u00e4mma tempot.\u00a0<\/p>\n

Ekonomisk, politisk och milit\u00e4r styrka \u00e4r ocks\u00e5 den enda realistiska europeiska grunden f\u00f6r ett framtida samarbete med USA, med eller utan Nato.\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Det var under valr\u00f6relsen v\u00e5ren 2016 som Donald Trump p\u00e5 allvar b\u00f6rjade sin svartm\u00e5lningskampanj mot Nato. Han kallade…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":132378,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":{"0":"post-132377","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlden","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories","28":"tag-varlden","29":"tag-world","30":"tag-world-news","31":"tag-worldnews"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115877094576639798","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/132377","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=132377"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/132377\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/132378"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=132377"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=132377"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=132377"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}