{"id":132583,"date":"2026-01-11T19:20:34","date_gmt":"2026-01-11T19:20:34","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/132583\/"},"modified":"2026-01-11T19:20:34","modified_gmt":"2026-01-11T19:20:34","slug":"marx-i-antropocen-av-kohei-saito","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/132583\/","title":{"rendered":"\u201dMarx i antropocen\u201d av Kohei Saito"},"content":{"rendered":"<p>Publicerad 11 jan 2026 kl 14.00<\/p>\n<p>Den japanska filosofstj\u00e4rnans Kohei Saitos bok om Marx och klimatet finns nu p\u00e5 svenska.\u00a0<\/p>\n<p>A-K Selberg f\u00e5r utslag av marxistisk internbox men blir till slut rikligt bel\u00f6nad.\u00a0<\/p>\n<p><img   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>L\u00f6sningen p\u00e5 problemet med matbudens avgaser \u00e4r n\u00e4rmare \u00e4n man kan tro.<\/p>\n<p>Foto: Claudio Bresciani\/TT \/ TT NYHETSBYR\u00c5N<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Filosofen Kohei Saito har f\u00e5tt stor uppm\u00e4rksamhet med \u201dMarx i antropocen\u201d.<\/p>\n<p>Foto: Kenshu Shintsubo \/ Nirstedt litteratur<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p><strong>RECENSION. <\/strong>Diskussionen om hur vi ska minska klimatavtrycken f\u00f6rs i dag p\u00e5 en rent l\u00f6jev\u00e4ckande niv\u00e5. Panik r\u00e5der kring bensindrivna fordon p\u00e5 landsbygden, som de som bor d\u00e4r beh\u00f6ver, och matbudens avgasmopeder i Stockholms innerstad. Samtidigt \u00e4r det tyst om den ekonomiska elitens resvanor i yachter och privata jetplan.\u00a0<\/p>\n<p>N\u00e4r <strong>Trump<\/strong> gick in i Venezuela var han var helt \u00f6ppen med att man med v\u00e5ld r\u00f6jer v\u00e4g f\u00f6r amerikanska oljemagnater att berika sig, \u00e4ven om retoriken ocks\u00e5 dekorerats med p\u00e5st\u00e5enden om knarksmuggling. Det \u00e4r helt i linje med den <a href=\"https:\/\/oxfam.se\/klimatojamlikhet\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Oxfamrapport fr\u00e5n i h\u00f6stas<\/a>, d\u00e4r kopplingen mellan ekonomisk elit och fossila utsl\u00e4pp \u00e4r glasklar. Klimatavtrycken f\u00f6r den rikaste procenten i Sverige har \u00f6kat med 24 procent sedan 1990. F\u00f6r de superrika \u00e4r det s\u00e5 mycket som 44 procent. Samtidigt har de med l\u00e4gst inkomst minskat sina utsl\u00e4pp med 31 procent.\u00a0<\/p>\n<p>\u00c4nd\u00e5 har milj\u00f6r\u00f6relsen och v\u00e4nstern under l\u00e5ng tid haft sv\u00e5rt att enas om en gemensam strategi. Japanska filosofen <strong>Kohei Saito<\/strong> \u00e4r ett undantag \u2013 i \u201dMarx i antropocen\u201d argumenterar han f\u00f6r att de m\u00e5ste g\u00f6ra gemensam sak.\u00a0<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p>Tyv\u00e4rr best\u00e5r boken av flera hundra sidor outh\u00e4rdligt detaljerad exeges, d\u00e4r <strong>Karl Marx <\/strong>dissekeras p\u00e5 meningsniv\u00e5 och Saito g\u00e5r i polemik med s\u00e5 m\u00e5nga osj\u00e4lvst\u00e4ndiga (manliga) marxister att man f\u00e5r utslag. Men! Orkar man simma genom hovsamheterna v\u00e4ntar en bel\u00f6ning p\u00e5 slutet. D\u00e4r utvecklas n\u00e4mligen den ekosocialism som g\u00f6mmer sig i Marx sena anteckningar och brev.<\/p>\n<p>Hur ska man f\u00f6rst\u00e5 den? Ett centralt begrepp \u00e4r \u201dmetabolism\u201d, som placerar m\u00e4nniskan mitt i naturens mage. Genom v\u00e5rt arbete \u00e4r vi varelser som lever i naturens gigantiska matsm\u00e4ltningsapparat, ungef\u00e4r p\u00e5 samma s\u00e4tt som v\u00e5ra egna kroppar \u00e4r fulla av bakterier som hj\u00e4lper till att bryta ner, spj\u00e4lka och omvandla den n\u00e4ring vi s\u00e4tter i oss.\u00a0<\/p>\n<p>N\u00e4r vi arbetar \u00e4r vi ju del av den produktion av r\u00e5varor som hela tiden p\u00e5g\u00e5r i naturen \u2013 vi omvandlar naturprodukter som tr\u00e4d till virke, k\u00f6tt till biffar och utvinner bensin ur fossila br\u00e4nslen som i sin tur bryts ner i f\u00f6rbr\u00e4nningsmotorer lite p\u00e5 samma s\u00e4tt som v\u00e5ra celler hela tiden omvandlar kolhydrater till energi.\u00a0<\/p>\n<blockquote><p>Problemet \u00e4r att kapitalismen liknar ett magsjukevirus som kapar v\u00e4rddjuret.<\/p><\/blockquote>\n<p>Men hur vi g\u00f6r det \u00e4r inte givet. Kapitalism \u00e4r ett s\u00e4tt av m\u00e5nga att organisera produktionen \u2013 allts\u00e5 det s\u00e4tt p\u00e5 vilket vi tar plats inuti naturens enorma, osynliga buk och lever i samspel med den. Problemet \u00e4r att kapitalismen liknar ett magsjukevirus som kapar v\u00e4rddjuret, tar \u00f6ver cellmaskineriet och vinstmaximerar det s\u00e5 h\u00e5rt att det f\u00f6rst\u00f6rs.\u00a0<\/p>\n<p>Anv\u00e4ndningen av antibiotika i den industriella djurh\u00e5llningen effektiviserar till exempel k\u00f6ttproduktionen \u2013 men skapar samtidigt nya sjukdomar och resistenta bakterier som p\u00e5 sikt kan f\u00e5 den att kollapsa. Sk\u00f6vlingen av <a href=\"https:\/\/www.expressen.se\/tagg\/location\/amazonas\/\" class=\"\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Amazonas<\/a> frig\u00f6r ny odlingsmark, men underminerar hela det kretslopp som beh\u00f6vs f\u00f6r att odla den.<\/p>\n<p>Enligt den stereotypa bilden av Marx teori skapar exploateringen av s\u00e5v\u00e4l arbetare som natur kriser, som p\u00e5 sikt leder till klassmedvetande, revolution och f\u00f6r\u00e4ndring. Men hittills har kriserna inte direkt lett till kapitalismens underg\u00e5ng. Enligt Saito korrigerade Marx ocks\u00e5 sin egen optimistiska syn p\u00e5 revolutionens ofr\u00e5nkomlighet, s\u00e5 som den till exempel presenteras i \u201dKommunistiska manifestet\u201d. En f\u00f6rbisedd \u201dnerv\u00e4xtkommunism\u201d g\u00f6mmer sig i anteckningsb\u00f6ckerna och breven fr\u00e5n den senare delen av hans liv \u2013 och det \u00e4r den som har potential att f\u00f6rena milj\u00f6r\u00f6relsen med v\u00e4nstern.\u00a0<\/p>\n<p>Annons<\/p>\n<blockquote><p>N\u00f6dv\u00e4ndiga sektorer som utbildning och v\u00e5rd st\u00e4rks.<\/p><\/blockquote>\n<p>Betyder det att vi ska g\u00e5 tillbaka till en romantiserad, f\u00f6rkapitalistisk epok med sm\u00e5skalig produktion \u2013 sluta leva i \u00f6verfl\u00f6d, bli moraliskt f\u00f6rtr\u00e4ffliga och ett med naturen? Nej, vi ska anv\u00e4nda kapitalismens storskaliga produktionsformer och det v\u00e4lst\u00e5nd de har skapat av naturens gratisresurser p\u00e5 ett annat s\u00e4tt.\u00a0<\/p>\n<p>I st\u00e4llet f\u00f6r att \u00f6verfl\u00f6da marknaden med varor kan andra typer av \u00f6verfl\u00f6d realiseras, och p\u00e5 ett mer j\u00e4mlikt s\u00e4tt \u2013 till exempel genom att arbetsdagen f\u00f6rkortas till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r andra aktiviteter \u00e4n varukonsumtion; som fritid, studier, tr\u00e4ning och kreativa verksamheter som inte sliter lika h\u00e5rt p\u00e5 de metaboliska processerna.\u00a0<\/p>\n<p>Det blir m\u00f6jligt om \u201dbullshit-jobben\u201d \u2013 s\u00e5dana som l\u00f6ntagarna sj\u00e4lva vet \u00e4r on\u00f6diga \u2013 reduceras. Produktion av varor och tj\u00e4nster som reklam, fast fashion, marknadsf\u00f6ring, fluffiga konsultverksamheter och sv\u00e4llande HR-avdelningar krymps medan n\u00f6dv\u00e4ndiga sektorer som utbildning och v\u00e5rd st\u00e4rks.\u00a0<\/p>\n<p>Och slavarbete p\u00e5 tv\u00e5taktsmoped? De jobben f\u00f6rsvinner n\u00e4r avgask\u00e4nsliga innerstadsbor f\u00e5r tid att h\u00e4mta sushin sj\u00e4lva.<\/p>\n<p>SAKPROSA<\/p>\n<p>KOHEI SAITO<\/p>\n<p>Marx i antropocen. F\u00f6r en id\u00e9 om nerv\u00e4xtkommunism<\/p>\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning Peter Samuelsson<\/p>\n<p>Nirstedt litteratur, 512 s.<\/p>\n<p>Visa mer<\/p>\n<p>A-K Selberg \u00e4r f\u00f6rfattare, doktor i filosofi och medarbetare p\u00e5 Expressens kultursida.\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Publicerad 11 jan 2026 kl 14.00 Den japanska filosofstj\u00e4rnans Kohei Saitos bok om Marx och klimatet finns nu&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":132584,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[65],"tags":[72,70,71,13509,135,212,3819,3755,2373,198,13508,34,438,31,33,32,30,1515,225],"class_list":{"0":"post-132583","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ekonomi","8":"tag-business","9":"tag-economy","10":"tag-ekonomi","11":"tag-location-amazonas","12":"tag-location-stockholm","13":"tag-location-sverige","14":"tag-location-venezuela","15":"tag-organization-expressen-kultur","16":"tag-organization-klimat","17":"tag-person-donald-trump","18":"tag-person-karl-marx","19":"tag-se","20":"tag-sections-bocker","21":"tag-svenska","22":"tag-sverige","23":"tag-sweden","24":"tag-swedish","25":"tag-topic-bokrecensioner","26":"tag-topic-klimat-miljo"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115878089405331184","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/132583","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=132583"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/132583\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/132584"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=132583"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=132583"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=132583"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}