{"id":132740,"date":"2026-01-12T02:17:07","date_gmt":"2026-01-12T02:17:07","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/132740\/"},"modified":"2026-01-12T02:17:07","modified_gmt":"2026-01-12T02:17:07","slug":"maria-buhler-sa-kan-barn-med-autism-och-adhd-stottas-i-forskolan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/132740\/","title":{"rendered":"Maria B\u00fchler: S\u00e5 kan barn med autism och adhd st\u00f6ttas i f\u00f6rskolan"},"content":{"rendered":"

1. Hj\u00e4lp barnet i aktiviteterna<\/strong>
\u201dI min bok har jag skrivit om ett p\u00e5hittat barn som jag kallar Julia och som har drag av adhd. Hon har starka impulser och startar hela tiden nya aktiviteter. Det jag vill lyfta fram \u00e4r att man som pedagog inte bara ska se h\u00e4rliga och kreativa Julia utan uppm\u00e4rksamma att Julia p\u00e5 kort tid har startat upp fem olika aktiviteter. Som pedagog kan man beh\u00f6va hj\u00e4lpa till att bromsa genom att s\u00e4tta sig ner och uppmuntra att Julia stannar kvar i leken. En annan utmaning f\u00f6r barn som Julia kan vara att det \u00e4r sv\u00e5rt att komma p\u00e5 vad man ska g\u00f6ra. H\u00e4r kan en aktivitetstavla vara till hj\u00e4lp. Det kan vara en enkel whiteboard d\u00e4r man s\u00e4tter upp bilder p\u00e5 aktiviteter som barnet f\u00e5r v\u00e4lja mellan”.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

2. Nyfiken p\u00e5 det enskilda barnet<\/strong>
\u201dHar ett barn mycket spring i benen kan aktiviteter som samling och vila bli f\u00f6r utmanande. Kanske kan barnet ist\u00e4llet bara vara med en stund? Har barnet sv\u00e5rt att ligga ner och lyssna p\u00e5 en bok, kan barnet beh\u00f6va en annan typ av vila. Det \u00e4r viktigt att t\u00e4nka att det inte \u00e4r \u2019one size fits all.\u2019 Mycket av vilka vi \u00e4r, \u00e4r medf\u00f6tt. I en barngrupp har vi 20 olika hj\u00e4rnor, och inte en enhetlig grupp. Var nyfiken p\u00e5 olika l\u00f6sningar f\u00f6r olika barn. Det beh\u00f6ver inte alltid vara n\u00e5gon stor f\u00f6r\u00e4ndring, \u00e4ven sm\u00e5 justeringar kan g\u00f6ra skillnad f\u00f6r det enskilda barnet”.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

3. Lek p\u00e5 barnets villkor<\/strong>
\u201dJag tycker vi pratar f\u00f6r lite om lek och att det finns m\u00e5nga olika typer av lekar. F\u00f6r barn med autism, som har utmaningar i f\u00f6rest\u00e4llningsf\u00f6rm\u00e5gan, \u00e4r roll- och fantasileken ofta f\u00f6r sv\u00e5r. D\u00e5 beh\u00f6ver vi l\u00e5ta barnet leka en annan typ av lek, ett exempel \u00e4r att st\u00e4lla upp saker p\u00e5 rad. En del barn beh\u00f6ver ocks\u00e5 mycket st\u00f6d i leken och som pedagog kan vi med r\u00e4tt verktyg hj\u00e4lpa barnet att kunna integrera med andra barn. Finns det m\u00f6jlighet att avvara en personal kan man ha en s\u00e5 kallad playgroup. D\u00e5 s\u00e4tter man sig med n\u00e5gra f\u00e5 barn och har en v\u00e4ldigt strukturerad lek d\u00e4r man instruerar barnet. \u2019Nu tror jag Felix vill ha den h\u00e4r bilen\u2019. Sedan \u00e4r det ocks\u00e5 viktigt att se att olika barn f\u00e5r energi av olika lekar. \u00c4r man autistiskt lagd kanske man f\u00e5r energi av att stimma och d\u00e5 beh\u00f6ver man det. Det \u00e4r inget vi vuxna ska \u00e4ndra p\u00e5 utan n\u00e5got vi ska l\u00e5ta barnet f\u00e5 g\u00f6ra”.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

4. Tydlighetsrond<\/strong>
\u201dBeteendevetaren Anna Sj\u00f6lund har myntat begreppet tydlighetsronder och det tycker jag \u00e4r ett s\u00e5 bra begrepp. Det inneb\u00e4r att f\u00f6rskolepersonal kan g\u00e5 runt p\u00e5 f\u00f6rskolan och se \u00f6ver milj\u00f6n. Fundera hur mycket lappar och teckningar som \u00e4r uppe, \u00e4r det f\u00f6r mycket intryck i lokalerna? Hur \u00e4r belysning och ljudniv\u00e5? Att se \u00f6ver milj\u00f6n p\u00e5 f\u00f6rskolan gynnar inte bara barn med npf. Det gynnar alla barn”.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

5. V\u00e5ga tala om intelligens<\/strong>
\u201dPedagoger har kunskap om barns utveckling och vilken kunskap barn har i olika \u00e5ldrar men i f\u00f6rskolan finns ocks\u00e5 ett t\u00e4nk att alla barn ska vara likv\u00e4rdiga. Det har lett till att vi inte pratat s\u00e5 mycket om intelligens. Men precis som det finns barn med autism och adhd finns det barn med intellektuell funktionsneds\u00e4ttning och h\u00f6gbeg\u00e5vning. Har vi ett barn som ofta verkar dr\u00f6mma sig bort kanske vi b\u00f6r t\u00e4nka att det kan vara add, men det kan ocks\u00e5 bero p\u00e5 att barnet inte f\u00f6rst\u00e5r. F\u00f6r barn som \u00e4r h\u00f6gbeg\u00e5vade kan deras hyperaktivitet bero p\u00e5 att barnet \u00e4r understimulerat och beh\u00f6ver andra aktiviteter. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att komma ih\u00e5g att intellektuell funktionsneds\u00e4ttning och h\u00f6gbeg\u00e5vning ocks\u00e5 finns och vara uppm\u00e4rksam p\u00e5 det och hur kan man st\u00f6tta upp med olika insatser”.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

6. Var extra uppm\u00e4rksam p\u00e5 flickor<\/strong>
\u201dFlickor \u00e4r ofta b\u00e4ttre p\u00e5 att maskera sina utmaningar \u00e4n pojkar. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det vanligt att personal p\u00e5 f\u00f6rskolan inte m\u00e4rker att flickor med autism och adhd k\u00e4mpar, men n\u00e4r flickorna sedan kommer hem m\u00e4rker f\u00f6r\u00e4ldrarna att barnet har det j\u00e4ttek\u00e4mpigt. Som pedagog \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r s\u00e5 viktigt att lyssna p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrarna och deras upplevelser. Risken \u00e4r annars att flickan anstr\u00e4nger sig f\u00f6r mycket i f\u00f6rskolan, kraschar och till slut inte l\u00e4ngre klarar av att g\u00e5 dit”.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

7. Observationer och kartl\u00e4ggningar<\/strong>
\u201dN\u00e4r vi pratar om kartl\u00e4ggning t\u00e4nker jag att man som personal inte ska g\u00f6ra det f\u00f6r sv\u00e5rt. Fokusera p\u00e5 det vardagliga i f\u00f6rskolan. G\u00f6r observationer och skriv ner vad ni ser: \u2019I dag blev det sv\u00e5righeter vid maten igen\u2019. K\u00e4nner man en st\u00f6rre oro s\u00e5 lyft in specialpedagog, psykolog eller logoped. Vid mer avancerade kartl\u00e4ggningar finns det m\u00e5nga olika modeller att anv\u00e4nda. N\u00e5got jag har t\u00e4nkt p\u00e5 \u00e4r att kartl\u00e4ggningar ofta g\u00f6rs n\u00e4r det handlar om ekonomi, f\u00f6r att f\u00e5 mer resurser till f\u00f6rskolegruppen. Men kartl\u00e4ggningar \u00e4r till hj\u00e4lp f\u00f6r pedagoger. Vad h\u00e4nder n\u00e4r det h\u00e4r barnet f\u00e5r mer hj\u00e4lp i leken? Testa i n\u00e5gra veckor och utv\u00e4rdera. Har det lett till f\u00e4rre utbrott?\u201d.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

8. Prata med f\u00f6r\u00e4ldrar<\/strong>
\u201dSom f\u00f6r\u00e4lder vill man ha transparens \u2013 s\u00e5 upplever du oro kring ett barn bjud tidigt in f\u00f6r\u00e4ldrarna f\u00f6r ett samtal d\u00e4r ni kan identifiera utmaningarna. I samtalet \u00e4r det viktigt att h\u00e5lla sig lugn, lyssna in och var fokuserad p\u00e5 det f\u00f6r\u00e4ldrarna ber\u00e4ttar. En bra h\u00e5llpunkt \u00e4r h\u00e5lla sig till sin fyrkant: \u2019jag \u00e4r f\u00f6rskoll\u00e4rare, och jag ska prata om det jag ser\u2019. Till exempel: \u2019Ditt barn blir j\u00e4tteledsen n\u00e4r vi ska g\u00e5 ut\u2019. Man ska akta sig f\u00f6r att lite f\u00f6r fort s\u00e4ga orden adhd och autism, eftersom det kan vara helt ny information som f\u00f6r\u00e4ldern inte alls t\u00e4nkt p\u00e5: \u2019Va, tror du han har autism?\u2019. D\u00e5 \u00e4r det l\u00e4tt att man som pedagog k\u00f6r samtalet rakt ner i diket. Var ist\u00e4llet nyfiken och bjud in f\u00f6r\u00e4ldrarna till samtalet: \u2019Hur upplever ni det \u00e4r f\u00f6r erat barn?\u2019\u201d.<\/p>\n

3 korta fr\u00e5gor till Maria <\/strong>B\u00fchler<\/strong> om \u201dNpf i f\u00f6rskolan\u201d:<\/strong><\/p>\n

Hur kommer det sig att du skrev boken?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Det har skrivits en hel del om npf i skolan. Som psykolog har jag jobbat en del i f\u00f6rskolan och har upplevt att det beh\u00f6vs en bok som riktar sig till pedagoger som m\u00f6ter barn i f\u00f6rskole\u00e5ldern.<\/p>\n

P\u00e5 vilket s\u00e4tt kan f\u00f6rskolemilj\u00f6n vara utmanande f\u00f6r barn med npf?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r mycket i f\u00f6rskolemilj\u00f6n som kan vara utmanande. Ofta \u00e4r det mycket intryck, ljud och synintryck. Sedan kan aktiviteterna ocks\u00e5 vara en utmaning f\u00f6r dessa barn, vilka lekar som leks, samlingar d\u00e5 man beh\u00f6ver sitta still, matsituationerna, av- och p\u00e5kl\u00e4dning. S\u00e5 det finns verkligen m\u00e5nga delar i f\u00f6rskolan som kan vara utmanande.<\/p>\n

M\u00e5nga barn med npf f\u00e5r diagnos efter att de har slutat i f\u00f6rskolan, hur t\u00e4nkte du\u00a0kring det n\u00e4r du skrev boken?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Att bara t\u00e4nka autism och adhd \u00e4r inte s\u00e5 hj\u00e4lpsamt \u00e4ven om det blir en diagnos l\u00e4ngre fram. Jag har f\u00f6rs\u00f6kt att lyfta vad det \u00e4r f\u00f6r s\u00e5rbarheter som kan finnas n\u00e4r man har npf och vilka insatser som beh\u00f6vs.<\/p>\n

Klicka h\u00e4r f\u00f6r att l\u00e4sa mer om boken.<\/strong><\/a><\/p>\n

Fler Special Nest-artiklar om f\u00f6rskolan:<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"1. Hj\u00e4lp barnet i aktiviteterna\u201dI min bok har jag skrivit om ett p\u00e5hittat barn som jag kallar Julia…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":132741,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,1754,34,5033,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-132740","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-metoder","11":"tag-se","12":"tag-skola","13":"tag-svenska","14":"tag-sverige","15":"tag-sweden","16":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115879729086739962","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/132740","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=132740"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/132740\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/132741"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=132740"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=132740"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=132740"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}