Lekomr\u00e5den med tillr\u00e4ckligt mycket grus \u00e4r en avg\u00f6rande faktor f\u00f6r laxfiskars fortplantning. Men m\u00e4nskliga aktiviteter s\u00e5som timmerflottning har genom rensning och kanalisering skapat vattendrag med h\u00f6g vattenhastighet och f\u00e5 strukturer som bromsar fl\u00f6det. Det i sin tur har lett till att lekgrus ofta eroderat bort.<\/p>\n
\u2013 F\u00f6r att laxfiskar ska kunna reproducera sig \u00e4r det helt avg\u00f6rande att det finns v\u00e4lfungerande lekbottnar. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det v\u00e4ldigt viktigt att l\u00e4gga resurser p\u00e5 att anl\u00e4gga lekomr\u00e5den n\u00e4r man arbetar med att \u00e5terst\u00e4lla vattendrag, s\u00e4ger Tobias Eriksson, L\u00e4nsstyrelsen V\u00e4sterbotten och temaledare i projektet Grip on Life.<\/p>\n
”En stor utmaning”<\/p>\n
I Vindel\u00e4lvens bifl\u00f6den har stora insatser gjorts de senaste 20 \u00e5ren f\u00f6r att restaurera lekomr\u00e5den. Studien fr\u00e5n Ume\u00e5 universitet visar att enbart h\u00e4lften av de 299 unders\u00f6kta lekomr\u00e5dena fungerar som de ska 5\u201319 \u00e5r efter att de anlagts.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r en stor utmaning att skapa optimala lekomr\u00e5den. Vattendrag \u00e4r dynamiska system d\u00e4r grus naturligt transporteras och omf\u00f6rdelas, men i m\u00e4nskligt p\u00e5verkade vattendrag i norra Sverige saknas tillf\u00f6rsel av nytt grus som kan ers\u00e4tta det som f\u00f6rsvinner. F\u00f6r att lekbottnar ska fungera under m\u00e5nga \u00e5r m\u00e5ste vi arbeta med vattnets och sedimentens naturliga processer \u2013 inte mot dem, s\u00e4ger forskaren och rapportf\u00f6rfattaren Richard Mason, Ume\u00e5 universitet.<\/p>\n
Mer grus vid sj\u00f6utlopp<\/p>\n
Restaureringarna har under \u00e5ren gjorts genom att anl\u00e4gga lekomr\u00e5den med grus fr\u00e5n den aktuella platsen, alternativt att man tillf\u00f6rt externt grus. I rapporten konstateras att m\u00e4ngden kvarvarande grus styrs av lokala faktorer, som exempelvis vattendjup och fl\u00f6de \u00f6ver lekbottnen. Lekomr\u00e5den som anlagts vid ett sj\u00f6utlopp beh\u00e5ller generellt mer grus. Forskarna har ocks\u00e5 kunnat bel\u00e4gga att mer grus spolas bort fr\u00e5n lekomr\u00e5den restaurerade genom att befintligt grus krattas ihop f\u00f6r hand, j\u00e4mf\u00f6rt med d\u00e4r externt grus tillf\u00f6rts.<\/p>\n
\u2013 Ekonomiska resurser beh\u00f6ver anv\u00e4ndas p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att hitta den b\u00e4sta platsen och tekniken f\u00f6r restaurering av lekbottnar, menar Daniel Holmqvist fr\u00e5n Ume\/Vindel\u00e4lvens fisker\u00e5d som deltar i Grip on Life.<\/p>\n
Studien har genomf\u00f6rts b\u00e5de med hj\u00e4lp av fj\u00e4rranalys och f\u00e4ltinventeringar d\u00e4r man \u00e4ven haft tillg\u00e5ng till l\u00e5nga tidsserier med dokumentation av lekbottnar.<\/p>\n
\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r en unik studie utifr\u00e5n svenska f\u00f6rh\u00e5llanden som vi hoppas ska \u00f6ka diskussionen och reflektionen om hur lekbottenrestaurering b\u00f6r utf\u00f6ras, inte minst i norra Sverige, s\u00e4ger Tobias Eriksson.<\/p>\n
Identifierade framg\u00e5ngsfaktorer vid restaurering av lekomr\u00e5den:<\/p>\n