{"id":133623,"date":"2026-01-12T19:00:07","date_gmt":"2026-01-12T19:00:07","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/133623\/"},"modified":"2026-01-12T19:00:07","modified_gmt":"2026-01-12T19:00:07","slug":"kon-paverkar-risken-for-spelberoende-hos-unga","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/133623\/","title":{"rendered":"K\u00f6n p\u00e5verkar risken f\u00f6r spelberoende hos unga"},"content":{"rendered":"

M\u00e5nga ton\u00e5ringar \u00e4r i riskzonen f\u00f6r att utveckla spelberoende, men det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Det visar en studie.
\u2013 Resultaten visar att l\u00e5ng speltid \u00e4r den starkaste gemensamma riskfaktorn f\u00f6r b\u00e5de tjejer och killar f\u00f6r att utveckla spelberoende, men d\u00e4r slutar likheterna, s\u00e4ger Gunilla Bj\u00f6rling, professor<\/a> p\u00e5 H\u00e4lsoh\u00f6gskolan i J\u00f6nk\u00f6ping.<\/p>\n

Spelberoende \u00e4r ett v\u00e4xande globalt problem. Forskare vid J\u00f6nk\u00f6ping University har d\u00e4rf\u00f6r velat unders\u00f6ka riskerna bland svenska skolungdomar med hj\u00e4lp av testet Gaming Disorder Test (GDT). Studien bygger p\u00e5 data<\/a> fr\u00e5n en folkh\u00e4lsoenk\u00e4t med \u00f6ver 5 300 ungdomar i \u00e5ldern 15\u201317 \u00e5r i J\u00f6nk\u00f6pings l\u00e4n.<\/p>\n

Enkelt test kan uppt\u00e4cka risk<\/p>\n

Gaming Disorder Test \u00e4r ett kort test med fyra fr\u00e5gor och l\u00e4mpar sig bra att anv\u00e4nda i skolmilj\u00f6er, menar forskarna. Det g\u00f6r det m\u00f6jligt att tidigt identifiera ungdomar i riskzonen f\u00f6r spelberoende och s\u00e4tta in f\u00f6rebyggande insatser.<\/p>\n

\u2013 Det som g\u00f6r GDT s\u00e5 v\u00e4rdefullt \u00e4r att det \u00e4r enkelt, snabbt och bygger direkt p\u00e5 WHO:s definition av spelberoende. Internationella studier visar att testet \u00e4r mycket p\u00e5litligt och fungerar v\u00e4l f\u00f6r ungdomar i olika l\u00e4nder. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ett perfekt verktyg f\u00f6r att tidigt uppt\u00e4cka vilka unga som riskerar att utveckla spelproblem, s\u00e4ger Amir Pakpour, professor vid H\u00e4lsoh\u00f6gskolan i J\u00f6nk\u00f6ping, i ett pressmeddelande. <\/p>\n

Ton\u00e5rspojkar spelar mer<\/p>\n

Studien visar att n\u00e4ra 44 procent av pojkarna befann sig i riskzonen f\u00f6r spelberoende, j\u00e4mf\u00f6rt med cirka tolv procent av flickorna. Pojkar spelar i genomsnitt dubbelt s\u00e5 mycket som flickor, men riskfaktorerna skiljer sig mellan k\u00f6nen.<\/p>\n

\u2013 Det f\u00f6rv\u00e5nade oss att se s\u00e5 tydliga k\u00f6nsskillnader i riskm\u00f6nster. F\u00f6rutom l\u00e5ng speltid var den starkaste riskfaktorn f\u00f6r spelberoende hos pojkar s\u00e4mre psykiskt v\u00e4lbefinnande, medan det hos flickor var l\u00e5g fysisk aktivitet, s\u00e4ger Gunilla Bj\u00f6rling, professor vid H\u00e4lsoh\u00f6gskolan i J\u00f6nk\u00f6ping.<\/p>\n

Ingen tydlig koppling till sj\u00e4lvk\u00e4nsla och s\u00f6mn <\/p>\n

I studien besvarade ungdomarna fr\u00e5gor om h\u00e4lsa och livsstil, till exempel s\u00f6mn, fysisk aktivitet, v\u00e4lm\u00e5ende och sj\u00e4lvk\u00e4nsla. De fick ocks\u00e5 svara p\u00e5 fr\u00e5gor om hur l\u00e4nge de spelade. Svaren analyserades med olika statistiska metoder.<\/p>\n

\u2013 Det var \u00f6verraskande att sj\u00e4lvk\u00e4nsla och s\u00f6mn inte hade n\u00e5gon signifikant koppling till spelberoende, trots att m\u00e5nga tidigare studier pekat p\u00e5 det. Resultaten tyder p\u00e5 att ungdomars psykiska h\u00e4lsa och levnadsvanor spelar en st\u00f6rre roll \u00e4n traditionella psykologiska faktorer, s\u00e4ger Gunilla Bj\u00f6rling.<\/p>\n

F\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder kan skr\u00e4ddarsys<\/p>\n

Forskarna anser att skolor, men ocks\u00e5 h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden, b\u00f6r anv\u00e4nda resultaten f\u00f6r att f\u00f6rebygga spelberoende bland ungdomar. Tidigare forskning har ofta sett ungdomar som en homogen grupp, men studien visar att k\u00f6nsanpassade strategier \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att f\u00f6rebygga spelberoende i framtiden.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r killar b\u00f6r fokus ligga p\u00e5 att st\u00e4rka psykiskt v\u00e4lbefinnande, till exempel genom samtalsst\u00f6d, stresshantering och sociala aktiviteter. F\u00f6r tjejer b\u00f6r insatser som fr\u00e4mjar fysisk aktivitet \u2013 som r\u00f6relsepauser, idrottsprogram och aktiv fritid anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6rebygga spelberoende, s\u00e4ger Amir Pakpour.<\/p>\n

Vetenskaplig artikel:<\/p>\n

Gaming disorder among Swedish adolescents: Measurement, risk factors, and classification<\/a>, Comprehesive Psychiatry. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"M\u00e5nga ton\u00e5ringar \u00e4r i riskzonen f\u00f6r att utveckla spelberoende, men det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Det…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":133624,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,505,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-133623","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyhet","20":"tag-nyheter","21":"tag-rubriker","22":"tag-se","23":"tag-svenska","24":"tag-sverige","25":"tag-sweden","26":"tag-swedish","27":"tag-top-stories","28":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115883673086130873","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/133623","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=133623"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/133623\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/133624"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=133623"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=133623"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=133623"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}