{"id":133778,"date":"2026-01-12T23:14:10","date_gmt":"2026-01-12T23:14:10","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/133778\/"},"modified":"2026-01-12T23:14:10","modified_gmt":"2026-01-12T23:14:10","slug":"det-ar-gemensamma-faktorer-hos-supergamlingarna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/133778\/","title":{"rendered":"Det \u00e4r gemensamma faktorer hos \u201dsupergamlingarna\u201d"},"content":{"rendered":"

Publicerad 2026-01-12 12.44<\/p>\n

share-arrowDela<\/p>\n

unsaveSpara<\/p>\n

expand-left<\/p>\n

helsk\u00e4rm\"Hj\u00e4rnanHj\u00e4rnan krymper vanligtvis efter 70, men enligt forskare g\u00e5r processen l\u00e5ngsammare f\u00f6r de 80-\u00e5ringar som \u00e4r p\u00e5 samma niv\u00e5 som 50-\u00e5ringar. Foto: Getty Images<\/p>\n

De \u00e4r \u00f6ver 80 \u00e5r men \u00e4r p\u00e5 samma niv\u00e5 som 50-\u00e5ringar. <\/p>\n

Nu f\u00f6rs\u00f6ker forskarna ta reda p\u00e5 varf\u00f6r vissa svenskar blir supergamlingar.<\/p>\n

\u2013\u00a0Det verkar som om deras hj\u00e4rnor krymper l\u00e5ngsammare, s\u00e4ger professor Lars Nyberg.<\/p>\n

Medellivsl\u00e4ngden i Sverige \u00e4r i\u00a0dag f\u00f6r m\u00e4n 82,3 \u00e5r och f\u00f6r kvinnor 85,4. Det \u00e4r ocks\u00e5 vanligt att man p\u00e5 \u00e4ldre dagar f\u00e5r ett s\u00e4mre minne, h\u00e4lften av alla 90-\u00e5ringar har ocks\u00e5 en demenssjukdom.<\/p>\n

\u2013\u00a0Vi har valt att f\u00f6lja 15 personer h\u00e4r i V\u00e4sterbotten f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r vissa i 80-\u00e5rs\u00e5ldern \u00e4r ovanligt pigga, s\u00e4ger Lars Nyberg, professor i neurovetenskap vid Ume\u00e5 universitet.<\/p>\n

Annorlunda hj\u00e4rnstruktur<\/p>\n

Han ber\u00e4ttar att hj\u00e4rnan normalt krymper mellan 70 och 80 \u00e5r, b\u00e5de hj\u00e4rnbarken och hippocampus blir mindre.<\/p>\n

\u2013\u00a0Men f\u00f6r de h\u00e4r personerna g\u00e5r den h\u00e4r processen l\u00e5ngsammare. Det verkar ocks\u00e5 som om strukturen p\u00e5 hj\u00e4rnan \u00e4r annorlunda och \u00e4ven hur hj\u00e4rnan aktiveras n\u00e4r man anv\u00e4nder den.\u00a0<\/p>\n

expand-left<\/p>\n

helsk\u00e4rm\"LarsLars Nyberg, professor.<\/p>\n

Studien om supergamlingarna \u00e4r en del av det s\u00e5 kallade Betula-projektet d\u00e4r forskarna har f\u00f6ljt cirka\u00a04 500 personer under \u00e5rens lopp och d\u00e4r b\u00e5de h\u00e4lsotester, minnestester och hj\u00e4rnavbildningar har ing\u00e5tt.\u00a0<\/p>\n

\u2013\u00a0Resultatet kommer att presenteras n\u00e4sta \u00e5r, och d\u00e5 har vi tr\u00e4ffat dem flera g\u00e5nger, s\u00e4ger Lars Nyberg.\u00a0<\/p>\n

I de s\u00e5 kallade bl\u00e5 zonerna i v\u00e4rlden lever m\u00e5nga tills de blir 100 \u00e5r. H\u00e4r \u00e4ter man mer vegetarisk kost, \u00e4r fysisk aktiva men har ocks\u00e5 ett rikt, socialt liv och mindre stress.\u00a0<\/p>\n

\u2013\u00a0Det finns faktiskt ingen s\u00e5dan gemensam n\u00e4mnare bland de h\u00e4r personerna, d\u00e5 hade det varit enkelt. De har i snitt lite h\u00f6gre utbildning, men det g\u00e4ller inte alla, s\u00e4ger Lars Nyberg.\u00a0<\/p>\n

Mer fysiskt aktiva<\/p>\n

Supergamlingarna \u00e4r dock mer fysiskt aktiva \u00e4n normalt.\u00a0<\/p>\n

\u2013\u00a0S\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt ser vi ocks\u00e5 att det mest dominerande \u00e4r genetiska faktorer. Dels n\u00e4r det g\u00e4ller den kognitiva f\u00f6rm\u00e5gan n\u00e4r man var barn, ungdom och aktiv vuxen. Men ocks\u00e5 f\u00f6r hur hj\u00e4rnan f\u00f6r\u00e4ndras och om man har riskgener f\u00f6r Alzheimers sjukdom.<\/p>\n

Arbetshypotesen \u00e4r att det finns vissa skyddande faktorer som \u00e4r \u00e4rftliga och som g\u00f6r att de f\u00f6r\u00e4ndringar som h\u00e4nger ihop med \u00e5ldrandet inte sl\u00e5r igenom.\u00a0<\/p>\n

\u2013\u00a0Men det finns ocks\u00e5 betydande undantag.\u00a0<\/p>\n

\u201dStora individuella skillnader\u201d<\/p>\n

Lars Nyberg ber\u00e4ttar ocks\u00e5 att det inte heller finns n\u00e5gra enkla knep som andra forskare har kommit fram till som g\u00f6r att man kan bli en supergamling.\u00a0<\/p>\n

\u2013\u00a0I vissa fall har man till exempel sett att Medelhavsdieten \u00e4r att f\u00f6redra, men andra studier har inte sett n\u00e5got samband.\u00a0<\/p>\n

Det som \u00e4r bra f\u00f6r hj\u00e4rtat \u00e4r ocks\u00e5 bra f\u00f6r hj\u00e4rnan och kan vara bra att t\u00e4nka p\u00e5. \u00a0<\/p>\n

\u2013\u00a0Men det finns inte ett s\u00e4tt att bli en supergamling p\u00e5, det \u00e4r stora individuella skillnader, s\u00e4ger Lars Nyberg.\u00a0<\/p>\n

\u2013 Men det betyder inte att det inte finns saker man kan g\u00f6ra.\u00a0<\/p>\n

Uppt\u00e4cka snabba f\u00f6r\u00e4ndringar<\/p>\n

Forskarna i Ume\u00e5 samarbetar ocks\u00e5 med amerikanska forskare och just nu p\u00e5g\u00e5r \u00e4ven ett projekt d\u00e4r men med nya avbildningsmetoder av hj\u00e4rnan ska kunna uppt\u00e4cka f\u00f6r\u00e4ndringar som sker inom en kort tidsperiod.\u00a0<\/p>\n

\u2013\u00a0Vi har varit ganska bra p\u00e5 att se vad som h\u00e4nder med hj\u00e4rnan p\u00e5 l\u00e4ngre sikt. Men f\u00f6r att nu kunna uppt\u00e4cka demenssjukdom tidigt och eventuellt p\u00e5b\u00f6rja en medicinering, \u00e4r det viktigt med p\u00e5litliga bilder av hj\u00e4rnan som kan visa f\u00f6r\u00e4ndringar som sker p\u00e5 kort sikt.\u00a0<\/p>\n

Lars Nyberg ber\u00e4ttar ocks\u00e5 hur imponerad han \u00e4r av personerna i studien.\u00a0<\/p>\n

\u2013\u00a0De \u00e4r positiva och alerta och de \u00e4r v\u00e4ldigt v\u00e4l fungerande \u00e4ldre m\u00e4nniskor. Det \u00e4r inte bara ett nummer i ett statistikblad, och det \u00e4r viktig att framh\u00e5lla.\u00a0<\/p>\n

expand-left<\/p>\n

helsk\u00e4rm\"\" Foto: Getty ImagesFAKTADet g\u00e5r att f\u00f6rbygga demenssjukdom, h\u00e4r \u00e4r vad forskarna kommit fram till s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt:<\/p>\n

    \n
  1. V\u00e4lj h\u00e4lsosam, m\u00e5ngsidig kost. \u00c4t gr\u00f6nsaker, frukt och baljv\u00e4xter, fisk och skaldjur, n\u00f6tter och fr\u00f6n.\u00a0 \u00c4t mer fullkorn och dra ned p\u00e5 feta mejeriprodukter. \u00c4t mer vegetabiliska oljor, dra ned p\u00e5 sm\u00f6r, charkprodukter och r\u00f6tt k\u00f6tt. Minska \u00e4ven p\u00e5 salt och alkohol och livsmedel med tillsatt socker.\u00a0<\/li>\n
  2. F\u00f6rs\u00f6k vara fysiskt aktiv p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r minst m\u00e5ttligt anstr\u00e4ngande minst 150 minuter sammanlagt i veckan. Varje minut r\u00e4knas. Minska p\u00e5 stillasittandet<\/li>\n
  3. Tr\u00e4na din hj\u00e4rna med sv\u00e5rare korsord och liknande. L\u00e4r dig nya saker.\u00a0<\/li>\n
  4. Delta i sociala aktiviteter och uppr\u00e4tth\u00e5ll goda relationer. Ge dig sj\u00e4lv tid till avkoppling.\u00a0<\/li>\n
  5. Ha koll p\u00e5 blodtryck, kolesterol och blodsocker. Behandling med mediciner kan kr\u00e4vas om dina v\u00e4rden \u00e4r f\u00f6r h\u00f6ga. G\u00e5 ner i vikt om du \u00e4r \u00f6verviktig.<\/li>\n<\/ol>\n

    K\u00e4lla: \u201dHj\u00e4rnh\u00e4lsa p\u00e5 dina fem fingrar\u201d av Miia Kivipelto, professor i geriatrik, och Mai-Lis Hell\u00e9nius, professor i kardiovaskul\u00e4r prevention.\u00a0<\/p>\n

    L\u00e4s mer<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Publicerad 2026-01-12 12.44 share-arrowDela unsaveSpara expand-left helsk\u00e4rmHj\u00e4rnan krymper vanligtvis efter 70, men enligt forskare g\u00e5r processen l\u00e5ngsammare f\u00f6r…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":133779,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-133778","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115884671813277854","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/133778","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=133778"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/133778\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/133779"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=133778"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=133778"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=133778"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}