![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/mage-tarmar-1-1024x576.jpg\")
Bukhj\u00e4rnan, eller det enteriska nervsystemet, finns i mag-tarmkanalen. Det \u00e4r i st\u00e4ndig kontakt med hj\u00e4rnan, men kan ocks\u00e5 arbeta p\u00e5 egen hand. Illustration: Depositphotos<\/p>\nV\u00e5ra tarmar har ett eget nervsystem som f\u00f6r en st\u00e4ndig dialog med hj\u00e4rnan. Vad som h\u00e4nder i magen kan p\u00e5verka hur vi m\u00e5r psykiskt, och tv\u00e4rtom. Nu f\u00f6rs\u00f6ker forskare f\u00f6rst\u00e5 hur terapier som KBT och hypnos kan lindra magproblem \u2013 och om v\u00e5ra tarmbakterier m\u00f6jligen kan p\u00e5verka hur hj\u00e4rnan fungerar.<\/p>\n
Varje dag, varje minut, p\u00e5g\u00e5r ett st\u00e4ndigt tjatter mellan tv\u00e5 samtalspartners \u2013 hj\u00e4rnan och tarmarnas enteriska nervsystem, eller bukhj\u00e4rnan som den ocks\u00e5 kallas.<\/p>\n
Kommunikationen g\u00e5r \u00e5t b\u00e4gge h\u00e5ll. V\u00e5rt centrala nervsystem och den \u00e5tta meter l\u00e5nga bukhj\u00e4rnan \u2013 som ligger inb\u00e4ddad fr\u00e5n matstrupe till tjocktarm \u2013 pratar ofta om helt vardagliga ting, som till exempel n\u00e4r det att dags att sv\u00e4lja eller t\u00f6mma tarmen.<\/p>\n
\u2013 F\u00f6r att kunna sv\u00e4lja beh\u00f6vs input fr\u00e5n hj\u00e4rnan. F\u00f6r att g\u00e5 p\u00e5 toa beh\u00f6vs input fr\u00e5n nedre delen av ryggm\u00e4rgen, s\u00e4ger Ulrika Marklund, docent vid institutionen f\u00f6r medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.<\/p>\n
Diskussionerna mellan de tv\u00e5 hj\u00e4rnorna f\u00f6rs via den s\u00e5 kallade tarm-hj\u00e4rnaxeln \u2013 ett samlingsnamn f\u00f6r de olika v\u00e4gar som budskapen f\u00e4rdas p\u00e5. Signaler kan till exempel g\u00e5 via nervsystem, men m\u00f6jligheten att v\u00e4lja blodbanan finns ocks\u00e5.<\/p>\n
Bukhj\u00e4rnan, eller det enteriska nervsystemet, finns i mag-tarmkanalen. Det \u00e4r i st\u00e4ndig kontakt med hj\u00e4rnan, men kan ocks\u00e5 arbeta p\u00e5 egen hand. Illustration: Depositphotos<\/p>\n
Tarmens nervsystem fungerar sj\u00e4lvst\u00e4ndigt<\/p>\n
Det enteriska nervsystemet har ocks\u00e5 en f\u00f6rm\u00e5ga att kunna jobba oberoende av hj\u00e4rnans input. Vissa nervceller kan k\u00e4nna av vad som p\u00e5g\u00e5r i tarmen, vad vi \u00e4ter och om det \u00e4r n\u00e5gon infektion p\u00e5 g\u00e5ng. N\u00e5gra kan vidarebefordra information till andra nervceller och andra kan f\u00e5 tarmr\u00f6relserna att \u00e4ndra hastighet, eller f\u00e5 tarmens insida att uts\u00f6ndra mer v\u00e4tska. Systemet fungerar helt sj\u00e4lvst\u00e4ndigt i tunntarm och tjocktarm. <\/p>\n
Ett tydligt bevis f\u00f6r det kommer fr\u00e5n f\u00f6rs\u00f6k p\u00e5 m\u00f6ss. Tar man ut en tarmsnutt fr\u00e5n en mus kan man se hur tarmr\u00f6relserna forts\u00e4tter i n\u00e5gon timme \u00e4ven om den inte sitter fast p\u00e5 en kropp.<\/p>\n
\u2013 Stoppar man in en pellet i ena delen s\u00e5 kommer den ut i andra delen, s\u00e4ger Ulrika Marklund.<\/p>\n
Men ibland blir det fel. I vissa fall, som vid Hirschsprungs sjukdom d\u00e4r nedre delen av tjocktarmen helt saknar enteriskt nervsystem, \u00e4r det medf\u00f6tt. D\u00e5 blir det stopp, avf\u00f6ringen kan inte komma ut. Sjukdomen uppt\u00e4cks ofta p\u00e5 BB i samband med att det inte kommer ut n\u00e5got barnbeck i bl\u00f6jan. Idag opereras den felaktiga delen av tarmen bort, men m\u00e5nga dras med olika besv\u00e4r livet ut.<\/p>\n
\u2013 Egentligen skulle man beh\u00f6va bygga upp ett helt nytt nervsystem. H\u00e4r finns en stor f\u00f6rhoppning nu att man ska kunna g\u00f6ra det, genom att anv\u00e4nda stamcellsterapi, s\u00e4ger Ulrika Marklund.<\/p>\n
Hennes egen forskning, som handlar om att f\u00f6rs\u00f6ka ta reda p\u00e5 vilka olika nervcellstyper som finns i det enteriska nervsystemet, hur de bildas och \u00e4r kopplade till varandra, skulle kunna vara till hj\u00e4lp h\u00e4r. Det skulle ocks\u00e5 kunna hj\u00e4lpa vid sjukdomen gastropares, som betyder att mags\u00e4cken t\u00f6mmer sig f\u00f6r l\u00e5ngsamt och i v\u00e4rsta fall kan leda till undern\u00e4ring. Detta \u00e4r relativt vanligt hos personer som har haft diabetes l\u00e4nge och uppst\u00e5r p\u00e5 grund av nervskador.<\/p>\n
\u2013 Om man f\u00f6rst\u00e5r hur nervcellstyperna bildas och samarbetar kanske man kan driva stamceller till att bli vissa nervcelltyper som kan anv\u00e4ndas i behandling av dessa sjukdomar, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
![\"tabletter\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/tabletter-ssri-1024x576.jpg\")
L\u00e4kemedel, till exempel SSRI-preparat, som ska p\u00e5verka hj\u00e4rnan kan \u00e4ven trigga magens nervsystem. Bild: Depositphotos<\/p>\n
L\u00e4kemedel f\u00f6r hj\u00e4rnan kan p\u00e5verka magen<\/p>\n
F\u00f6rutom sjukdom kan ocks\u00e5 l\u00e4kemedel snurra till kommunikationen mellan hj\u00e4rna och bukhj\u00e4rna. Liksom hj\u00e4rnan \u00e4r bukhj\u00e4rnan ocks\u00e5 fullproppad med nervceller. Exakt samma signal\u00e4mnen anv\u00e4nds b\u00e5de i hj\u00e4rnan och bukhj\u00e4rnan. Det \u00e4r anledningen till att en del mediciner, som riktar sig till hj\u00e4rnan, \u00e4ven p\u00e5verkar tarmen p\u00e5 k\u00f6pet. SSRI-preparat, som anv\u00e4nds mot depression och som \u00f6kar m\u00e4ngden serotonin, kan till exempel g\u00f6ra det enteriska nervsystemet \u00f6veraktivt \u2013 man kan f\u00e5 diarr\u00e9. Med opioider \u00e4r det tv\u00e4rtom, det saktar ner systemet och man kan f\u00e5 f\u00f6rstoppning.<\/p>\n
P\u00e5 senare \u00e5r har man ocks\u00e5 b\u00f6rjat f\u00f6rst\u00e5 att det finns ett samspel mellan hj\u00e4rna, bukhj\u00e4rna och immunf\u00f6rsvar.<\/p>\n
\u2013 De flesta studier som visar det h\u00e4r \u00e4r gjorda p\u00e5 m\u00f6ss, men det \u00e4r troligt att det fungerar p\u00e5 liknande s\u00e4tt hos m\u00e4nniskor, s\u00e4ger Ulrika Marklund.<\/p>\n
Det verkar ocks\u00e5 som att stress kan rubba signalerna i det enteriska nervsystemet. Vid l\u00e5ngvarig stress stimuleras en sorts celler i bukhj\u00e4rnan som heter gliaceller. De uts\u00f6ndrar molekyler som p\u00e5verkar makrofagerna, en sorts blodkroppar i immunsystemet. N\u00e4r det sker kan inflammationer aktiveras. Det kan vara detta som sker n\u00e4r personer med inflammatorisk tarmsjukdom f\u00e5r skov under stressiga perioder.<\/p>\n
Fettsyror fr\u00e5n tarmen n\u00e5r hj\u00e4rnan<\/p>\n
Allt mer forskning \u2013 \u00e4ven om de flesta studier \u00e4r gjorda p\u00e5 djur \u2013 tyder ocks\u00e5 p\u00e5 att samtal som f\u00f6rs mellan hj\u00e4rna och tarmar kan ta v\u00e4gen via blodet. <\/p>\n
P\u00e5 insidan av v\u00e5r tarmv\u00e4gg finns en tjock slemliknande hinna, som ska skydda tarmv\u00e4ggen fr\u00e5n inneh\u00e5llet. I tarmen finns ocks\u00e5 ett myller av mikroorganismer, med olika uppgifter. Bakterierna skapar kemiska \u00e4mnen, b\u00e5de nervsignal\u00e4mnen och metaboliter. Vissa av dem p\u00e5verkar nervceller som \u00e4r i kontakt med tarmv\u00e4ggen, andra snackar med immunceller \u2013 och s\u00e5 finns de som kan tr\u00e4nga sig in genom tarmslemhinnan \u2013 in i blodk\u00e4rl \u2013 och transporteras vidare i kroppen. Det kan till exempel de kortkedjiga fettsyrorna g\u00f6ra.<\/p>\n
\u2013 Till sist n\u00e5r en del av dem blod-hj\u00e4rnbarri\u00e4ren och kan ta sig in i nervv\u00e4vnaden i hj\u00e4rnan, s\u00e4ger Catharina Lavebratt, docent vid institutionen f\u00f6r molekyl\u00e4r medicin och kirurgi p\u00e5 Karolinska Institutet.<\/p>\n
Fettsyrorna antas p\u00e5verka hj\u00e4rnans funktion, men det \u00e4r ok\u00e4nt hur det fungerar i detalj. Forskare intresserar sig nu f\u00f6r om m\u00e4ngden kortkedjiga fettsyror, eller andra metaboliter fr\u00e5n tarmfloran, som tr\u00e4nger igenom blod-hj\u00e4rnbarri\u00e4ren kan spela en roll f\u00f6r hj\u00e4rnan och psyket. <\/p>\n
Vad h\u00e4nder om tarmslemhinnan skadas, vilket kan ske vid till exempel en infektion \u2013 eller om sj\u00e4lva tarmfloran \u00e4r annorlunda, kanske efter en antibiotikakur eller d\u00e5lig kost?D\u00e5 kan hj\u00e4rnan f\u00e5 \u201dfel\u201d signaler \u2013 \u201dfel\u201d, som enligt flertalet forskningsstudier, kan inneb\u00e4ra p\u00e5verkan p\u00e5 beteendet, enligt Catharina Lavebratt.<\/p>\n
\u2013 Hos barn och vuxna med adhd har m\u00e4ngden kortkedjiga fettsyror visat sig vara l\u00e4gre i blodet j\u00e4mf\u00f6rt med andra, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
\t\t\t\t\t![\"Magbakterier\"\/](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/bakterier-300x169.jpg\")
<\/p>\n
\t\t\t\tTarmen i siffror<\/p>\n
10\u2013100 triljoner<\/strong>: Totalt antal mikroorganismer i tarmfloran.<\/p>\n Drygt 1\u202f000<\/strong>: Antal olika bakteriearter i tarmen.<\/p>\n 1\u20131,5 kilo<\/strong>: S\u00e5 mycket v\u00e4ger bakterierna i tarmen.<\/p>\n 200<\/strong>: Antal olika virustyper i tarmen.<\/p>\n 168 miljoner<\/strong>: Antal nervceller i mag-tarmkanalen (lika m\u00e5nga som i ryggm\u00e4rgen).<\/p>\n 7\u20138 meter<\/strong>: Enteriska nervsystemets l\u00e4ngd hos en vuxen m\u00e4nniska.<\/p>\n 196 kvadratmeter<\/strong>: Area av tarmyta (som en tennisplan).<\/p>\n Koppling mellan tarmfloran och adhd studeras<\/p>\n I dag \u00e4r det visat i flera studier att barn med autism \u2013 och \u00e4ven adhd \u2013 har en annorlunda tarmflora j\u00e4mf\u00f6rt med andra, i alla fall p\u00e5 gruppniv\u00e5. Studier, som gjorts av forskare fr\u00e5n Karolinska Institutet och Link\u00f6pings universitet, har visat att barn med tidig st\u00f6rning i tarmfloran oftare utvecklar autism eller adhd. Samtidigt vet man inte s\u00e4kert om tarmfloran \u00e4r kopplad till beteendet eller varf\u00f6r tarmfloran \u00e4r annorlunda hos dem.<\/p>\n \u2013 Kosten, l\u00e4kemedel och det genetiska arvet kan ha betydelse. Flera studier beh\u00f6vs f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 om tarmfloran p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt bidrar till de h\u00e4r diagnoserna \u2013 och om de kortkedjiga fettsyrorna eller andra metaboliter spelar roll, s\u00e4ger Catharina Lavebratt.<\/p>\n Hon har f\u00f6rs\u00f6kt bidra till f\u00f6rst\u00e5elsen. En av hennes studier, en registerstudie som bygger p\u00e5 en miljon f\u00f6dslar i Finland, antyder att antibiotika under graviditet kan kopplas till \u00f6kad risk f\u00f6r adhd hos barn \u2013 men inte autism. Men en s\u00e5dan studie r\u00e4cker inte f\u00f6r att bevisa orsakssamband, man kan inte utesluta att n\u00e5gon annan faktor ligger bakom.<\/p>\n D\u00e4remot finns tydliga fynd fr\u00e5n djur. Forskning p\u00e5 m\u00f6ss som f\u00e5tt antibiotika har visat att helt eller delvis utslagen tarmflora p\u00e5verkar deras beteende.<\/p>\n \u2013 Man har sett b\u00e5de hyperaktivt beteende, tillbakadraget beteende och nerv\u00f6st beteende, s\u00e4ger hon.<\/p>\n Probiotika testas f\u00f6r minskade symtom<\/p>\n I en p\u00e5g\u00e5ende studie unders\u00f6ker hon om det g\u00e5r att minska adhd-symtom genom att ge barn som precis f\u00e5tt adhd-diagnos en sorts probiotika med mj\u00f6lksyrebakterier och kostfibrer. I en tidigare placebokontrollerad studie, ledd av henne, fick n\u00e4mligen b\u00e5de barn och vuxna med adhd mindre psykiatriska symtom efter en probiotikakur. I en mycket lik europeisk studie, med deltagare fr\u00e5n tre l\u00e4nder, visades liknande resultat hos vuxna med adhd.<\/p>\n Att personer med neuropsykiatriska diagnoser generellt \u00e4r k\u00e4nsligare f\u00f6r s\u00e4mre s\u00f6mn och s\u00e4mre kost har setts i tidigare studier. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det inte ovanligt att personer med adhd i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n andra f\u00e5r r\u00e5det att t\u00e4nka p\u00e5 sin livsstil f\u00f6r att hitta balans. Kostf\u00f6r\u00e4ndringar som p\u00e5verkar tarmfloran skulle kunna vara s\u00e4rskilt viktiga, tror Catarina Lavebratt. I nul\u00e4get r\u00e5der hon dock personer med adhd att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6lja livsmedelsverkets rekommendationer.<\/p>\n \u2013 Betydelsen av kosten f\u00f6r adhd-symtom skiljer sig troligen mellan personer beroende p\u00e5 bland annat genetiska faktorer, men den rekommenderade kosten \u00e4r ju bra \u00e4ven f\u00f6r kroppen i \u00f6vrigt. Men vi vet egentligen inte vilken roll den kosten har f\u00f6r symtomen, s\u00e4ger hon.<\/p>\n Felaktiga signaler om sm\u00e4rta <\/p>\n \u00c4ven irritable bowel syndrome, IBS, som inneb\u00e4r sm\u00e4rta, obehag och att man m\u00e5ste springa p\u00e5 toa f\u00f6r ofta eller alldeles f\u00f6r s\u00e4llan tros bero p\u00e5 en st\u00f6rning i kommunikationen mellan hj\u00e4rna och tarm. IBS och flera andra tarmsjukdomar, som saknar medicinsk f\u00f6rklaring, brukar kallas funktionella, men allt oftare anv\u00e4nds ocks\u00e5 begreppet \u201ddisorders of gut\u2013brain interaction\u201d, DGBI. Det beror p\u00e5 att det nervbanorna mellan tarm och hj\u00e4rna b\u00f6rjar skicka signaler om obehag och sm\u00e4rta \u2013 trots att allt \u00e4r bra. Men exakt vad som har g\u00e5tt fel i signaleringen i tarm-hj\u00e4rnaxeln \u2013 och varf\u00f6r \u2013 \u00e4r fortfarande ok\u00e4nt.<\/p>\n F\u00f6r en del drabbade kan l\u00e4kemedel som lugnar tarmen eller lindrar sm\u00e4rta hj\u00e4lpa till viss del. F\u00f6r andra kan kostf\u00f6r\u00e4ndringar lindra symtomen \u2013 men de f\u00f6rsvinner inte helt. Ett stort problem \u00e4r symtomen dessutom bli v\u00e4rre om man b\u00f6rjar \u00e4ndra sitt beteende i ett f\u00f6rs\u00f6k att bli av med obehagen.<\/p>\n Oro kan f\u00f6rv\u00e4rra symtom<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r vanligt att den som har haft d\u00e5liga erfarenheter av sm\u00e4rta eller diarr\u00e9 utvecklar strategier. Man kanske b\u00f6rjar undvika viss mat eller aktiviteter i f\u00f6rebyggande syfte, s\u00e4ger Brj\u00e1nn Lj\u00f3tsson, professor i klinisk psykologi vid institutionen f\u00f6r klinisk neurovetenskap p\u00e5 Karolinska Institutet.<\/p>\n Att undvikandebeteende riskerar att f\u00f6rv\u00e4rra magbesv\u00e4ren \u00e4r ett tydligt exempel p\u00e5 att problemet inte enbart sitter i tarmen.<\/p>\n \u2013 Jag brukar s\u00e4ga att om du b\u00f6rjar bete dig som att din mage \u00e4r ett hot f\u00e5r du fler symtom, s\u00e4ger han.<\/p>\n F\u00f6rutom att man tr\u00e4nar hj\u00e4rnan i att bli mer uppm\u00e4rksam p\u00e5 vad som p\u00e5g\u00e5r i magen kan den \u00f6kade vaksamheten \u00e4ven aktivera den s\u00e5 kallade kamp-flyktmekanismen \u2013 och d\u00e5 f\u00e5r man \u00e4nnu mer besv\u00e4r. Alla som har varit nerv\u00f6sa n\u00e5gon g\u00e5ng vet att magen kan bli orolig ocks\u00e5.<\/p>\n Psykologisk behandling kan hj\u00e4lpa<\/p>\n F\u00f6r personer som \u00e4r begr\u00e4nsade i sin vardag p\u00e5 grund av IBS kan ocks\u00e5 psykologiska behandlingar, som kognitiv beteendeterapi, KBT, vara en bra id\u00e9.<\/p>\n \u2013 Terapin g\u00e5r ut p\u00e5 att patienten gradvis f\u00e5r utmana sina r\u00e4dslor och uppt\u00e4cka att man kan utf\u00f6ra aktiviteter tillsammans med symtomen. Ofta fungerar det b\u00e4ttre \u00e4n man tror och d\u00e5 l\u00e4r man om hj\u00e4rnan, f\u00f6rklarar Brj\u00e1nn Lj\u00f3tsson.<\/p>\n KBT verkar inte bara g\u00f6ra att det blir l\u00e4ttare att hantera symtom, terapin verkar ocks\u00e5 kunna p\u00e5verka tarmens funktion.<\/p>\n \u2013 Vi ser f\u00e4rre besv\u00e4r av diarr\u00e9 sm\u00e4rta och uppbl\u00e5sthet, s\u00e4ger han.<\/p>\n Hypnos mot besv\u00e4r<\/p>\n Men alla blir inte hj\u00e4lpta av KBT. F\u00f6r dem skulle kanske en annan form av psykologisk behandling, s\u00e5 kallad tarminriktad hypnos kunna hj\u00e4lpa. D\u00e5 f\u00e5r patienten hj\u00e4lp i ett djupt avslappnat tillst\u00e5nd, som kallas hypnotiskt. Patienten guidas f\u00f6rst in i det hypnotiska tillst\u00e5ndet av en legitimerad hypnosterapeut \u2013 f\u00f6r att d\u00e4refter f\u00e5 instruktioner i hur man kan visualisera sina tarmr\u00f6relser. Syftet med det \u00e4r dels att man ska k\u00e4nna att man har kontroll \u00f6ver sin tarm, dels att man ska l\u00e4ra sig att tolka sina symtom annorlunda. <\/p>\n Med tiden, efter flera hypnossessioner \u00e4r det meningen att de nya tolkningarna ska f\u00f6lja med in i vardagen. Tarminriktad hypnos anv\u00e4nds redan idag i flera regioner i Sverige. Men det \u00e4r ingen mirakelkur, alla blir inte tydligt b\u00e4ttre.<\/p>\n \u2013 Men en metaanalys som vi gjorde f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan visar att hypnos \u00e4nd\u00e5 \u00e4r effektivt f\u00f6r m\u00e5nga, s\u00e4ger Brj\u00e1nn Lj\u00f3tsson.<\/p>\n Text: Maja Lundb\u00e4ck f\u00f6r Medicinsk Vetenskap, nummer 4, 2025<\/p>\n![\"B\u00e4r](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Mat-kost-bar-ypughurt-1024x576.jpg\")
Kan probiotika med mj\u00f6lksyrebakterier och kostfibrer lindra symtom vid adhd? Det vill forskare ta reda p\u00e5. Bild: Murat Ts, Unsplash<\/p>\n![\"Man](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Magont-man-1024x576.jpg\")
IBS kan st\u00f6ra tarmens funktion och g\u00f6ra att man beh\u00f6ver g\u00e5 p\u00e5 toaletten oftare. Bild: Depositphotos<\/p>\n