{"id":134254,"date":"2026-01-13T11:57:06","date_gmt":"2026-01-13T11:57:06","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/134254\/"},"modified":"2026-01-13T11:57:06","modified_gmt":"2026-01-13T11:57:06","slug":"sju-eu-fragor-som-kan-pragla-2026","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/134254\/","title":{"rendered":"Sju EU-fr\u00e5gor som kan pr\u00e4gla 2026"},"content":{"rendered":"

EU g\u00e5r in i 2026 med ett s\u00e4kerhetsl\u00e4ge som \u00f6verskuggar n\u00e4stan allt: industripolitik, energi, handel och budget. I en\u00a0f\u00e4rsk\u00a0<\/a>analys\u00a0fr\u00e5n tankesmedjan Centre for European Policy Studies (CEPS<\/a>) varnar forskningschefen Andrea Renda f\u00f6r att Europa inte kan se den transatlantiska relationen som en sj\u00e4lvklarhet.<\/p>\n

\u201dEU kan inte l\u00e4ngre utg\u00e5 fr\u00e5n automatisk samsyn med Washington\u201d, skriver Andrea Renda.<\/p>\n

I en\u00a0gemensam f\u00f6rklaring<\/a> har Europaparlamentet, r\u00e5det och kommissionen enats om att ge f\u00f6rsvar och s\u00e4kerhet, konkurrenskraft och migration\u00a0h\u00f6gsta prioritet<\/a>.<\/p>\n

F\u00f6rsvar: fr\u00e5n prat till verkstad<\/strong>
Den milit\u00e4ra upprustningen \u00e4r EU:s kanske tydligaste stresstest 2026. EU-parlamentets utredningstj\u00e4nst (EPRS<\/a>) lyfter i\u00a0sin \u00e5rliga analys<\/a> fram att EU m\u00e5ste t\u00e4ppa till viktiga brister i sin f\u00f6rsvarsf\u00f6rm\u00e5ga \u2013 och att det blir en av de avg\u00f6rande fr\u00e5gorna under 2026.<\/p>\n

P\u00e5 dagordningen st\u00e5r en kombination av industri\u00e5tg\u00e4rder och nya samarbetsformat som ska g\u00f6ra gemensam utveckling och upphandling mer regel \u00e4n undantag. Det handlar om att f\u00e5 fram mer luft- och robotf\u00f6rsvar, ammunition, dr\u00f6narsystem, cyberf\u00f6rm\u00e5ga och milit\u00e4r r\u00f6rlighet, men ocks\u00e5 om att s\u00e4kra f\u00f6rs\u00f6rjningskedjor och minska beroenden utanf\u00f6r EU.<\/p>\n

I EU-kommissionens\u00a0arbetsprogram f\u00f6r 2026<\/a> beskrivs hur kommissionen planerar b\u00e5de att skrota regler f\u00f6r f\u00f6rsvars- och s\u00e4kerhetsupphandling och inf\u00f6ra verktyg som ska underl\u00e4tta gemensam upphandling och snabbare produktion. \u00c4ven om mycket avg\u00f6rs av medlemsl\u00e4ndernas budgetar och politiska vilja blir 2026 ett \u00e5r d\u00e5 EU:s nya f\u00f6rsvarspolitik m\u00e5ste b\u00f6rja synas i faktisk best\u00e4llningstakt och industrikapacitet.<\/p>\n

Ukraina: kriget och v\u00e4gen mot EU<\/strong>
Det ryska kriget mot Ukraina forts\u00e4tter att vara den dominerande s\u00e4kerhetsfr\u00e5gan. Vad som h\u00e4nder vid fronten p\u00e5verkar inte bara st\u00f6det till Kiev, utan ocks\u00e5 EU:s syn p\u00e5 risk, investeringar och hur snabbt f\u00f6rsvarsindustrin m\u00e5ste st\u00e4llas om.<\/p>\n

Tankemedjan European Council on Foreign Relations (ECFR<\/a>) r\u00e4knar med att os\u00e4kerheten best\u00e5r.<\/p>\n

\u2013 Sannolikheten f\u00f6r en paus eller ett stopp i striderna \u00e4r, skulle jag s\u00e4ga, femtio\u2013femtio, sade ECFR:s Jana Kobzov\u00e1 i\u00a0en podd<\/a>.<\/p>\n

Parallellt l\u00f6per utvidgningen av EU. Ukraina har tagit steg i sitt n\u00e4rmande till EU:s regelverk och fr\u00e5n 1 januari 2026 ing\u00e5r landet i EU:s roamingfria zon vilket ger mer vardagsn\u00e4ra konsekvenser f\u00f6r ukrainare och f\u00f6r f\u00f6retag. Samtidigt h\u00e4nger framdriften i medlemskapsprocessen p\u00e5 politiska beslut i r\u00e5det, d\u00e4r enh\u00e4llighet kr\u00e4vs f\u00f6r varje delsteg. I april h\u00e5lls parlamentsval i Ungern, vilket kan p\u00e5verka hur l\u00e4nge landets veto best\u00e5r.<\/p>\n

F\u00f6r EU blir problemet 2026 att h\u00e5lla tv\u00e5 bollar i luften samtidigt: l\u00e5ngsiktigt st\u00f6d och s\u00e4kerhetspolitiskt risktagande, samtidigt som man f\u00f6rs\u00f6ker bevara ett trov\u00e4rdigt, meritbaserat utvidgningsarbete med fokus p\u00e5 r\u00e4ttsstat och antikorruption.<\/p>\n

Migration: \u00e5terv\u00e4ndande i centrum n\u00e4r pakten ska b\u00f6rja g\u00e4lla<\/strong>
Migration forts\u00e4tter att vara en av de mest politiskt laddade fr\u00e5gorna. En v\u00e5g av striktare politik sveper \u00f6ver Europa och v\u00e4rlden. Flera EU-l\u00e4nder, som\u00a0Polen<\/a>,\u00a0Grekland<\/a> och\u00a0\u00d6sterrike<\/a>, har inf\u00f6rt nationella undantags\u00e5tg\u00e4rder som begr\u00e4nsar r\u00e4tten att s\u00f6ka asyl, med h\u00e4nvisning till s\u00e4kerhetshot.<\/p>\n

N\u00e4r migrations- och asylpakten ska b\u00f6rja till\u00e4mpas i juni 2026 flyttas tyngdpunkten fr\u00e5n beslut till genomf\u00f6rande. Det politiska trycket ligger s\u00e4rskilt p\u00e5 \u00e5terv\u00e4ndande: att personer som f\u00e5r avslag faktiskt l\u00e4mnar EU och att medlemsl\u00e4nderna f\u00e5r verktyg att hantera irregulj\u00e4r migration och smuggling.<\/p>\n

Kommissionen planerar nya regler f\u00f6r ett gemensamt \u00e5terv\u00e4ndandesystem och ett starkare praktiskt st\u00f6d vid gr\u00e4nserna, bland annat genom en f\u00f6rst\u00e4rkt roll f\u00f6r europeiska gr\u00e4ns- och kustbevakningsbyr\u00e5n Frontex.<\/p>\n

Samtidigt \u00f6kar EU samarbetena med grannl\u00e4nder. Nya partnerskap har slutits med Jordanien, och befintligt samarbete med Egypten, Libanon, Libyen och andra har st\u00e4rkts. F\u00f6r perioden 2025-2027 har kommissionen avsatt 675 miljoner euro f\u00f6r fem nordafrikanska l\u00e4nder, med fokus p\u00e5 gr\u00e4nskontroll och att f\u00f6rebygga av irregulj\u00e4r migration.<\/p>\n

Budgeten: EU-f\u00f6rhandlingarnas urmoder<\/strong>
F\u00f6rhandlingarna om n\u00e4sta fler\u00e5rsbudget f\u00f6r 2028\u20132034 v\u00e4ntas pr\u00e4gla \u00e5ret, med en dragkamp om budgetens storlek, nya int\u00e4kter och hur styrningen ska se ut. Europeiska r\u00e5dets ordf\u00f6rande Ant\u00f3nio Costa arbetar f\u00f6r att f\u00e5 till ett avtal innan slutet av 2026. Detta inte minst med tanke p\u00e5 det n\u00e4sta franska presidentvalet 2027 d\u00e4r h\u00f6gerextrema Nationell samlings huvudkandidat i dagsl\u00e4get \u00e4r\u00a0klart st\u00f6rst i opinionsm\u00e4tningarna<\/a>.<\/p>\n

Trycket kommer fr\u00e5n flera h\u00e5ll samtidigt: \u00f6kade f\u00f6rsvarssatsningar, fortsatt st\u00f6d till Ukraina, krav p\u00e5 konkurrenskraftsinvesteringar och fortsatt finansiering av klimat- och energiomst\u00e4llning. Samtidigt \u00e4r budgeten politiskt mycket k\u00e4nslig. Liggande f\u00f6rslag inneb\u00e4r att cirka 40 procent av EU-budgeten skulle samlas i 27 nationella och regionala partnerskapsplaner, som beslutas av kommissionen och r\u00e5det utan parlamentets medverkan. Europaparlamentet varnar f\u00f6r att detta hotar demokratisk insyn och parlamentets ”makt \u00f6ver kassakistan”. Sverige driver p\u00e5 f\u00f6r en minskad EU-budget med mer villkor f\u00f6r utbetalning av st\u00f6d.<\/p>\n

”Inga EU-medel ska g\u00e5 till medlemsstater som inte respekterar r\u00e4ttsstatens principer och r\u00e4ttighetsstadgan”,\u00a0sl\u00e5r den svenska regeringen fast<\/a>.<\/p>\n

Konkurrenskraft: regelskrotning, kapital och industripolitik<\/strong>
Konkurrenskraften ska vara ett svar p\u00e5 samma s\u00e4kerhetsl\u00e4ge som driver upprustningen. Draghirapporten fr\u00e5n 2024 visade att EU beh\u00f6ver investera upp till\u00a0800 miljarder euro \u00e5rligen<\/a> f\u00f6r att h\u00e4nga med i den globala konkurrensen.<\/p>\n

Mycket av kommissionens fokus hittills har legat p\u00e5 att ta bort befintliga EU-regler. Ytterligare s\u00e5dan regelskrotning v\u00e4ntas under 2026. Kommissionen vill minska den administrativa b\u00f6rdan f\u00f6r f\u00f6retag med 25 procent totalt, och med 35 procent f\u00f6r sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag. Mer \u00e4n h\u00e4lften av de nya initiativen inneh\u00e5ller f\u00f6renklingar.<\/p>\n

Den planerar ocks\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att frig\u00f6ra mer privat kapital, bland annat via en spar- och investeringsunion och nya verktyg f\u00f6r innovativa f\u00f6retag.<\/p>\n

Tankesmedjan CEPS ser 2026 som \u00e5ret d\u00e5 flera h\u00e4ndelser utanf\u00f6r unionen kan sl\u00e5 in samtidigt mot EU:s ekonomi.<\/p>\n

\u201dUnder 2026 b\u00f6rjar USA:s tullar m\u00e4rkas och AI:s snabba genomslag kommer att st\u00f6pa om hela sektorer, med effekter p\u00e5 jobben som blir synliga i officiell statistik\u201d, sade forskningschef Andrea Renda.<\/p>\n

EU\u2013Kina-relationen<\/strong>
EU:s f\u00f6rh\u00e5llande till Kina blir alltmer komplext. Sedan 2019 definierar unionen Kina som samtidigt ”partner”, ”konkurrent” och ”systemrival”. Under 2026 kommer relationerna sannolikt att fokusera mer p\u00e5 de tv\u00e5 sistn\u00e4mnda aspekterna.<\/p>\n

Kinas st\u00f6d till Rysslands krigf\u00f6ring i Ukraina forts\u00e4tter att belasta relationerna. Vid toppm\u00f6tet mellan EU och Kina i juli 2025 upprepade EU sina krav p\u00e5 att Kina inte ska ge materiellt st\u00f6d till Rysslands milit\u00e4rindustri. Fram till oktober hade EU beslutat om sanktioner mot 15 f\u00f6retag registrerade i Kina eller Hongkong f\u00f6r ”illegal handel” med Ryssland.<\/p>\n

”Som permanent medlem i FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d har Kina ett s\u00e4rskilt ansvar att uppr\u00e4tth\u00e5lla den regelbaserade v\u00e4rldsordningen, FN-stadgan och folkr\u00e4tten”, heter det i ett\u00a0uttalande<\/a> fr\u00e5n EU-l\u00e4ndernas politiska ledare fr\u00e5n juli 2025.<\/p>\n

Relationen till Kina forts\u00e4tter att pressa EU:s ekonomiska riskhantering. Det handlar b\u00e5de om handel och om s\u00e5rbarheter i leveranskedjor, i allt fr\u00e5n kritiska r\u00e5varor och halvledare till teknik och gr\u00f6n industri.<\/p>\n

Kommissionen planerar \u00e5tg\u00e4rder som ska minska strategiska beroenden och samtidigt h\u00e5lla EU \u00f6ppet f\u00f6r handel med utvalda partner. Flera EU-dokument pekar mot en politik d\u00e4r \u00f6ppen handel kombineras med fler verktyg f\u00f6r ekonomisk s\u00e4kerhet \u2013 fr\u00e5n upphandling och riskminskning i leveranskedjor till en h\u00e5rdare linje mot ekonomiskt tv\u00e5ng och vissa teknikberoenden.<\/p>\n

AI, digitalisering och demokrati<\/strong>
Under 2026 ska EU:s AI-f\u00f6rordning b\u00f6rja till\u00e4mpas fullt ut. Samtidigt planerar kommissionen ytterligare initiativ om moln och AI, cybers\u00e4kerhet och data.<\/p>\n

H\u00e4r finns en tydlig koppling tillbaka till s\u00e4kerheten. Digitala beroenden, angrepp mot kritisk infrastruktur och p\u00e5verkansoperationer g\u00f6r att AI inte bara \u00e4r en innovationsfr\u00e5ga, utan ocks\u00e5 en fr\u00e5ga om robusthet och demokratisk motst\u00e5ndskraft.<\/p>\n

Klimat och energi: 2040 ska bli konkret politik<\/strong>
P\u00e5 klimatomr\u00e5det v\u00e4ntas 2026 bli ett \u00e5r d\u00e4r ett nytt ramverk mot 2040 ska oms\u00e4ttas i lagstiftning och styrmedel. Samtidigt planerar kommissionen ett brett energiarbete om eln\u00e4t, flaskhalsar och en mer sammanh\u00e5llen energiunion, delvis f\u00f6r att pressa energipriser och minska externa beroenden.<\/p>\n

Kommissionen uppskattar att unionen beh\u00f6ver ytterligare investeringar motsvarande 1,5 procent av BNP \u00e5rligen j\u00e4mf\u00f6rt med perioden 2011-2020 f\u00f6r att n\u00e5 klimatneutralitet 2050.<\/p>\n

Tankesmedjan ECFR har en dyster syn p\u00e5 \u00e5ret.<\/p>\n

”V\u00e4rlden kommer inte att falla is\u00e4r 2026, men dess huvudinstitutioner kommer att urholkas, l\u00e4nkarna mellan l\u00e4nder kommer att anv\u00e4ndas som vapen, och vi kommer att forts\u00e4tta att famla oss fram genom en illiberal v\u00e5g som uppenbarligen inte bara \u00e4r en fas”,\u00a0skriver ECFR<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"EU g\u00e5r in i 2026 med ett s\u00e4kerhetsl\u00e4ge som \u00f6verskuggar n\u00e4stan allt: industripolitik, energi, handel och budget. I…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":134255,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-134254","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115887672044428049","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/134254","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=134254"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/134254\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/134255"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=134254"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=134254"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=134254"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}