{"id":134746,"date":"2026-01-13T19:09:21","date_gmt":"2026-01-13T19:09:21","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/134746\/"},"modified":"2026-01-13T19:09:21","modified_gmt":"2026-01-13T19:09:21","slug":"forskarna-loser-istidsgatan-det-lag-bakom-massdoden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/134746\/","title":{"rendered":"Forskarna l\u00f6ser istidsg\u00e5tan? Det l\u00e5g bakom massd\u00f6den"},"content":{"rendered":"<p class=\"kicker \" style=\"\">SAMH\u00c4LLE<\/p>\n<p>\n        Den ullh\u00e5riga mammuten f\u00f6rsvann fr\u00e5n merparten av sitt utbredningsomr\u00e5de f\u00f6r cirka 13\u00a0000 \u00e5r sedan. En komet kan ha bidragit till utd\u00f6endet, enligt en ny studie. Arkivbild.<br \/>\n        Bj\u00f6rn Larsson Rosvall\/TT\n    <\/p>\n<p>    Massd\u00f6den som drabbade m\u00e5nga stora d\u00e4ggdjur i slutet av istiden har l\u00e4nge f\u00f6rbryllat vetenskapen. Nu h\u00e4vdar forskare i en ny studie att ett kometnedslag p\u00e5 jorden f\u00f6r 13\u00a0000 \u00e5r sedan orsakade eller bidrog starkt till katastrofen.<\/p>\n<p>En m\u00e5ngfald arter utpl\u00e5nades vid ungef\u00e4r den tidpunkten. V\u00e4rst drabbades Nordamerika, Sydamerika och Australien men \u00e4ven Europa och norra Asien f\u00f6rlorade en stor del av megafaunan, det vill s\u00e4ga de stora djuren. <\/p>\n<p>Den ullh\u00e5riga mammuten f\u00f6rsvann, liksom den ullh\u00e5riga nosh\u00f6rningen och st\u00e4ppvisenten. I Nordamerika dog mammutar, mastodonter och kameldjur ut, plus det amerikanska lejonet och sabeltandskatten Smilodon. <\/p>\n<p>M\u00e5nga forskare anser att det var v\u00e5r egen art, Homo sapiens \u2013 som d\u00e5 spred sig \u00f6ver jorden \u2013 som var den huvudsakliga orsaken till massd\u00f6den. Men sedan n\u00e5gra \u00e5r finns en konkurrerande hypotes som bygger p\u00e5 att en kollision med en fr\u00e4mmande himlakropp, en komet, hade en avg\u00f6rande betydelse. <\/p>\n<p>Extrem hetta<\/p>\n<p>Den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Plos One, ger ytterligare st\u00f6d \u00e5t hypotesen. <\/p>\n<p>Forskarna har granskat geologin p\u00e5 tre platser i s\u00f6dra USA med l\u00e4mningar fr\u00e5n slutet av istiden. De fann att massd\u00f6den sammanfaller med lager av chockad kvarts \u2013 sandkorn som har f\u00f6r\u00e4ndrats n\u00e4r de utsatts f\u00f6r extrem hetta och h\u00e5rt tryck, klara signaturer f\u00f6r en kollision med en fr\u00e4mmande himlakropp. <\/p>\n<p>En s\u00e5dan h\u00e4ndelse kan ha gett upphov till massiva br\u00e4nder och f\u00f6roreningar i atmosf\u00e4ren som utest\u00e4ngde solljuset f\u00f6r en l\u00e4ngre tid. <\/p>\n<p>                <img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/4425985.webp.jpeg\" width=\"480\" height=\"274\" title=\"Kometen Tsuchinshan-ATLAS ( C\/2023 A3 ) p\u00e5 himlavalvet \u00f6ver \u00d6resund efter solnedg\u00e5ngen i oktober 2024. Forskare i USA h\u00e4vdar nu att ett kometnedslag i jordens atmosf\u00e4r f\u00f6r 13\u00a0000 \u00e5r sedan kan ha lett till massd\u00f6d bland stora djur.\" alt=\"\" loading=\"lazy\" style=\"\"\/><\/p>\n<p>\n            Kometen Tsuchinshan-ATLAS ( C\/2023 A3 ) p\u00e5 himlavalvet \u00f6ver \u00d6resund efter solnedg\u00e5ngen i oktober 2024. Forskare i USA h\u00e4vdar nu att ett kometnedslag i jordens atmosf\u00e4r f\u00f6r 13\u00a0000 \u00e5r sedan kan ha lett till massd\u00f6d bland stora djur.<br \/>\n            Johan Nilsson\/TT\n        <\/p>\n<p>Kylan kom tillbaka<\/p>\n<p>Exakt vid den h\u00e4r tidpunkten, n\u00e4r istiden n\u00e4stan var \u00f6ver, drabbades jorden av en kraftig nedkylning, kallad Yngre Dryas, som medf\u00f6rde en \u00e5terg\u00e5ng till istida kyla som varade i ungef\u00e4r tusen \u00e5r. Forskarna anser att nedkylningen var en direkt f\u00f6ljd av den kosmiska kollisionen \u2013 och en huvudorsak till massd\u00f6den bland de stora djuren. <\/p>\n<p>Ett aber f\u00f6r hypotesen har varit att det inte finns n\u00e5gon nedslagsplats, ingen krater d\u00e4r himlakroppen slog ned. <\/p>\n<p>Forskarna f\u00f6rklarar detta med att kometen sannolikt exploderade i jordens atmosf\u00e4r innan den n\u00e5tt ner till markytan. Den enorma sm\u00e4llen gav upphov till massiva tryckv\u00e5gor som gav upphov till den chockade kvartsen. <\/p>\n<p>\u00c4ven om den inte d\u00f6dade allt liv i sin n\u00e4rhet kan m\u00e5nga arter ha drabbats s\u00e5 h\u00e5rt att de blev s\u00e5rbara f\u00f6r andra f\u00f6r\u00e4ndringar, exempelvis m\u00e4nniskornas p\u00e5verkan p\u00e5 omgivningen. <\/p>\n<p class=\"kicker \">FAKTA<\/p>\n<p>        Massd\u00f6den<\/p>\n<ul>\n<li>Vid slutet av den senaste nedisningen, f\u00f6r cirka 13\u00a0000 \u00e5r sedan, dog en m\u00e5ngfald stora d\u00e4ggdjur ut p\u00e5 jorden. <\/li>\n<li>Nordamerika. Sydamerika och Australien f\u00f6rlorade n\u00e4stan hela sin megafauna och karakt\u00e4riseras i dag av en fauna som \u00e4r j\u00e4mf\u00f6relsevis utarmad. <\/li>\n<li>\u00c4ven Europa och norra Asien drabbades av en l\u00e5ng rad utd\u00f6enden, medan s\u00f6dra Asien och Afrika klarade sig lindrigare undan. <\/li>\n<li>Den moderna m\u00e4nniskan, Homo sapiens, tros ha legat bakom katastrofen, men ett kometnedslag p\u00e5 jorden vid samma tidpunkt kan ha bidragit. <\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"SAMH\u00c4LLE Den ullh\u00e5riga mammuten f\u00f6rsvann fr\u00e5n merparten av sitt utbredningsomr\u00e5de f\u00f6r cirka 13\u00a0000 \u00e5r sedan. En komet kan&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":134747,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[66],"tags":[80,78,79,34,31,33,32,30,81,84,83,82],"class_list":{"0":"post-134746","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-vetenskap-och-teknik","8":"tag-science","9":"tag-science-and-technology","10":"tag-scienceandtechnology","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish","16":"tag-technology","17":"tag-teknik","18":"tag-vetenskap","19":"tag-vetenskapteknik"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115889370823557805","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/134746","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=134746"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/134746\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/134747"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=134746"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=134746"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=134746"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}