{"id":134794,"date":"2026-01-13T20:00:08","date_gmt":"2026-01-13T20:00:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/134794\/"},"modified":"2026-01-13T20:00:08","modified_gmt":"2026-01-13T20:00:08","slug":"metod-for-battre-studiero-testas-i-klassrummen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/134794\/","title":{"rendered":"Metod f\u00f6r b\u00e4ttre studiero testas i klassrummen"},"content":{"rendered":"

En internationellt etablerad metod f\u00f6r att f\u00f6rebygga beteendeproblem i skolan gav lovande resultat n\u00e4r den f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen testats i svenska l\u00e5gstadieklasser. Metoden, som bygger p\u00e5 tydliga regler och positiv \u00e5terkoppling, syftar till lugnare skolmilj\u00f6 och f\u00e4rre konflikter.<\/p>\n

Forskare vid Lunds universitet har unders\u00f6kt hur metoden Good Behavior Game (GBG) kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra studieron f\u00f6r elever och f\u00e5 mer fokus p\u00e5 undervisningen i klassrummen.<\/p>\n

Metoden bygger p\u00e5 tydliga, positivt formulerade regler, lagarbete och positiv \u00e5terkoppling. Tidigare internationella studier har visat l\u00e5ngsiktiga positiva effekter, men detta \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen metoden testas i en randomiserad studie<\/a> i Sverige.<\/p>\n

\u2013 En av v\u00e5ra viktigaste slutsatser \u00e4r att metoden faktiskt gick att genomf\u00f6ra under helt vanliga f\u00f6rh\u00e5llanden i skolan. L\u00e4rarna f\u00e5r en utbildning och handledning i metoden, men ut\u00f6ver det det kr\u00e4vdes inga extra resurser, ingen extra personal och inget s\u00e4rskilt forskarst\u00f6d f\u00f6r att f\u00e5 detta att fungera i skolorna, s\u00e4ger psykologen Dariush Djamnezhad, doktorand<\/a> vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.<\/p>\n

F\u00f6rebygger st\u00f6rre problem<\/p>\n

GBG-metoden riktar sig till alla elever i klassen, inte bara till barn som har sv\u00e5righeter. Tanken \u00e4r att tidiga och breda insatser kan st\u00e4rka skolmilj\u00f6n f\u00f6r alla och minska risken att problem blir best\u00e5ende.<\/p>\n

\u2013 Beteendeproblem tidigt i livet kan vara en signal om sv\u00e5righeter p\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den, b\u00e5de nu och l\u00e4ngre fram i livet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r tidiga, f\u00f6rebyggande insatser viktiga, s\u00e4ger Bj\u00f6rn Hofvander, docent<\/a> i r\u00e4ttspsykiatri vid Lunds universitet och psykolog. <\/p>\n

Beteende och klimat i klassrum f\u00f6ljdes<\/p>\n

Den GBG-metod som anv\u00e4ndes heter H\u00f6jaspelet och studien genomf\u00f6rdes i samarbete med Malm\u00f6 stad.<\/p>\n

Totalt deltog 43 l\u00e5gstadieklasser, fr\u00e5n f\u00f6rskola till \u00e5rskurs 3, med sammanlagt 990 elever vid fem skolor. P\u00e5 tre av skolorna fick l\u00e4rarna utbildning i GBG, medan de andra fortsatte som vanligt. Elevernas beteende och klassrumsklimat f\u00f6ljdes under ett l\u00e4s\u00e5r genom l\u00e4rarskattningar och oberoende observat\u00f6rer.<\/p>\n

\u2013 Studien genomf\u00f6rdes i en verksamhetsn\u00e4ra milj\u00f6 och har inte statistiskt s\u00e4kra effekter, men alla utfall pekar i den riktning man skulle f\u00f6rv\u00e4nta sig om metoden fungerar. Det ger ett samlat, f\u00f6rsiktigt st\u00f6d f\u00f6r att GBG kan bidra till b\u00e4ttre studiero och klassrumsklimat, s\u00e4ger Dariush Djamnezhad.<\/p>\n

Komplement till annat st\u00f6d<\/p>\n

Effekterna syntes i klassrummet, men inte i gemensamma utrymmen som korridorer och matsal. Forskarna menar att det st\u00e4mmer med hur metoden fungerar \u2013 den \u00e4r avsedd att anv\u00e4ndas i undervisningen och i sj\u00e4lva klassrumssituationen.<\/p>\n

\u2013 Alla barn med utmaningar beh\u00f6ver inte individbehandling, och alla n\u00e5r man heller inte med riktade insatser. H\u00e4r handlar det om en universell, f\u00f6rebyggande metod som kan anv\u00e4ndas i hela klassrummet och komplettera andra st\u00f6dinsatser, s\u00e4ger Bj\u00f6rn Hofvander.<\/p>\n

\t\t\t\t\t\"Elever
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tBild: Depositphotos<\/p>\n

\t\t\t\tMer om Good Behavior Game<\/p>\n

GBG \u00e4r en metod som syftar till b\u00e4ttre studiero, f\u00e4rre konflikter och ett mer positivt klassrumsklimat. Metoden fick stort genomslag efter l\u00e5ngvariga studier, bland annat i Baltimore, d\u00e4r barn f\u00f6ljts upp l\u00e5ngt upp i vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

I den svenska studien anv\u00e4ndes H\u00f6jaspelet, men det finns \u00e4ven en annan version, PAX.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r fungerar GBG:<\/strong><\/p>\n

1. Klassen delas in i grupper. L\u00e4raren introducerar n\u00e5gra tydliga, positivt formulerade regler, ofta med bildst\u00f6d (till exempel \u201dr\u00e4ck upp handen\u201d, \u201darbeta tyst\u201d, \u201dvar en bra kamrat\u201d).<\/p>\n

2. Spelet p\u00e5g\u00e5r en kort tid. Det kan vara tio minuter i b\u00f6rjan av lektionen.<\/p>\n

3. L\u00e4raren ger positiv \u00e5terkoppling och uppm\u00e4rksammar \u00f6nskat beteende genom att exempelvis s\u00e4ga \u201dtack f\u00f6r att du r\u00e4ckte upp handen\u201d.<\/p>\n

4.Vid regelbrott f\u00e5r laget en diskret markering, till exempel f\u00f6rlorar ett kort eller po\u00e4ng. L\u00e4raren styr snabbt tillbaka fokus genom att ber\u00f6mma \u00f6nskat beteende.<\/p>\n

5. Lag som klarar kriteriet \u201dvinner\u201d och f\u00e5r en enkel bel\u00f6ning, ofta en kort aktivitet klassen gillar.<\/p>\n

6. \u00d6ver tid kan speltiden f\u00f6rl\u00e4ngas och bel\u00f6ningar fasas gradvis ut.<\/p>\n

Vetenskaplig artikel:<\/p>\n

Classroom effects of a preventive behavioral management program: A pragmatic cluster-randomized trial of Good Behavior Game<\/a>, Plos Mental Health.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"En internationellt etablerad metod f\u00f6r att f\u00f6rebygga beteendeproblem i skolan gav lovande resultat n\u00e4r den f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":134795,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,505,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-134794","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyhet","20":"tag-nyheter","21":"tag-rubriker","22":"tag-se","23":"tag-svenska","24":"tag-sverige","25":"tag-sweden","26":"tag-swedish","27":"tag-top-stories","28":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115889571388880094","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/134794","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=134794"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/134794\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/134795"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=134794"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=134794"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=134794"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}