{"id":135164,"date":"2026-01-14T06:31:11","date_gmt":"2026-01-14T06:31:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/135164\/"},"modified":"2026-01-14T06:31:11","modified_gmt":"2026-01-14T06:31:11","slug":"balsam-karam-lyfter-kurdiska-losningar-i-iran","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/135164\/","title":{"rendered":"Balsam Karam lyfter kurdiska l\u00f6sningar i Iran"},"content":{"rendered":"

1.<\/p>\n

Ibland f\u00e5r jag<\/strong> f\u00f6r mig att ber\u00e4tta om n\u00e4r en uppburen iransk f\u00f6rfattare fr\u00e5gade mig om min h\u00e4rkomst. Hen hade h\u00f6rt mig tala farsi och hade m\u00f6jligtvis redan dragit sin slutsats n\u00e4r jag svarade att jag var kurd. \u201dDu \u00e4r iranier\u201d konstaterade hen. \u201dNej, jag \u00e4r kurd\u201d insisterade jag, f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver meningsutbytet. \u201dDu f\u00f6rst\u00e5r, vi iranier brukar s\u00e4ga att alla kurder \u00e4r iranier\u201d svarade f\u00f6rfattaren leende. Och visst f\u00f6rstod jag det. \u201dJag vet att ni g\u00f6r det\u201d sa jag och s\u00e5g i samma stund hundratals \u00e5r av f\u00f6rtryck och utradering sl\u00e5 upp ett h\u00e5l i rummet.<\/p>\n

Jag ber\u00e4ttar s\u00e4llan om den h\u00e4r erfarenheten f\u00f6r andra kurder d\u00e5 den bland oss \u00e4r gammal sk\u00e5pmat som alla har sin variant p\u00e5.<\/p>\n

Liknande varianter har sj\u00e4lvfallet ocks\u00e5 alla andra etniska minoriteter som tillsammans med kurderna utg\u00f6r knappt h\u00e4lften av Irans befolkning: azerier, lurer, balucher, araber, turkmener, qashqai, armenier, assyrier, syrianer och afghaner, f\u00f6r att n\u00e4mna de st\u00f6rsta.<\/p>\n

\"Gatuliv<\/p>\n

Gatuliv och m\u00e5lningar i centrala Teheran.<\/p>\n

Foto: Atta Kenare\/AFP<\/p>\n

2.<\/p>\n

F\u00f6rsta g\u00e5ngen jag<\/strong> \u00e5terv\u00e4nde till f\u00f6delsehemmet i s\u00f6dra Teheran slog n\u00e5gonting rot i mig. S\u00f6dra Teheran \u00e4r ett omr\u00e5de med fattigdom och stor etnisk m\u00e5ngfald, med sm\u00e5 gator och gr\u00e4nder och diken som pl\u00f6tsligt uppenbarar sig. Det var i den h\u00e4r delen av staden som min sl\u00e4kt, nydeporterad fr\u00e5n Irak, fann ett hus som blev ett nav. I det huset f\u00f6ddes jag och till det huset l\u00e4ngtar jag alltid tillbaka; d\u00e4r sov jag med mina f\u00f6r\u00e4ldrar och mina syskon p\u00e5 rad i ett rum som om dagarna var vardagsrum, och dit kom sl\u00e4kt och v\u00e4nner fr\u00e5n olika delar av Kurdistan. D\u00e4r v\u00e4xte jag upp med sex kusiner, tv\u00e5 farbr\u00f6der och tre fastrar som alla var min mor, och dit kom ocks\u00e5 skadade Peshmerga-soldater som beh\u00f6vde \u00e5terh\u00e4mta sig.<\/p>\n

Det var verkligen ett hus fullt av vuxna och barn, d\u00e4r inte en enda hade arbete, eftersom ingen anst\u00e4llde kurder.<\/p>\n

Till slut arbetade<\/strong> min ena farbror som dagl\u00f6nare p\u00e5 marknaden och den andra med att (utan tillst\u00e5nd) s\u00e4lja falafel i parken. Den enda ekonomiska hj\u00e4lp vi fick var fr\u00e5n min fars politiska parti i Irak. Senare, n\u00e4r m\u00e5nga i sl\u00e4kten l\u00e4mnade landet, var hj\u00e4lpen fr\u00e5n utlandet det som m\u00f6jliggjorde ett fortsatt liv i Iran.<\/p>\n

Arbetsl\u00f6sheten i Iran l\u00e5g \u00e5r 2024 p\u00e5 \u00f6ver 9 procent, samtidigt som inflationen i oktober 2025 l\u00e5g p\u00e5 48,6 procent. Arbetsl\u00f6sheten \u00e4r framf\u00f6r allt h\u00f6g bland minoriteter och de yngre \u2013 de som i dag leder protesterna och som i denna stund \u00e5terv\u00e4nder till sina familjer i liks\u00e4ckar.<\/p>\n

3.<\/p>\n

Att protestera i<\/strong> Iran i dag kan liknas vid att vandra p\u00e5 ett minf\u00e4lt. Landet med de tredje st\u00f6rsta oljereserverna i v\u00e4rlden har s\u00e5 l\u00e4nge iranierna kan minnas varit en spelplats f\u00f6r m\u00e5nga akt\u00f6rer. Som exempel kan n\u00e4mnas premi\u00e4rministern Mohammed Mosaddeq, som \u00e5r 1951 lyckades f\u00e5 geh\u00f6r i parlamentet f\u00f6r sitt f\u00f6rslag att f\u00f6rstatliga den brittisk\u00e4gda oljeindustrin. Storbritannien inf\u00f6rde genast politiska p\u00e5tryckningar och ekonomiska sanktioner mot Iran. Fast vid sitt beslut avsattes Mosaddeq \u00e5r 1953 i en kupp underst\u00f6dd av USA och Storbritannien. Shahen Mohammad Reza Pahlavi ingick snart d\u00e4refter ett avtal som m\u00f6jliggjorde f\u00f6r internationella bolag att driva Irans oljeindustri i ytterligare 25 \u00e5r.<\/p>\n

Ett annat exempel \u00e4r sj\u00e4lvfallet 1979 \u00e5rs revolution, underst\u00f6dd av mycket stora och diversifierade delar av det iranska folket, ur vilken islamiska republikens ledare Ayatollah Ruhollah Khomeini gick segrande.<\/p>\n

R\u00e4dslan f\u00f6r<\/strong> huruvida ocks\u00e5 dessa protester ska kapas, d\u00e4ribland av USA och Israel som p\u00e5 olika s\u00e4tt uttalat sig om situationen i Iran, \u00e4r allts\u00e5 reell och historiskt befogad.<\/p>\n

Men att det \u00e4r folkets revolution vi ser p\u00e5 gatorna, finns det ingen tvekan om i dag.<\/p>\n

Det \u00e4r folket som skanderar, folket som d\u00f6das och folket som s\u00e4ger nog \u2013 d\u00e4ribland i de 39 kurdiska st\u00e4der som p\u00e5 torsdagen 8 januari utlyste en gemensam strejk som lamslog st\u00e4dernas aff\u00e4rsverksamheter.<\/p>\n

\"En<\/p>\n

En oppositionsgrupp i Iran har spridit en bild som visar uppror l\u00e4ngs Valais Street i Teheran, 9 januari 2026.<\/p>\n

Foto: PMOI\/TT<\/p>\n

4.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta kurdiska<\/strong> republiken instiftades \u00e5r 1946 i Mahabad i Iran. Det var ett sj\u00e4lvstyre som f\u00f6rutom huvudstaden Mahabad omfattade st\u00e4derna Bukan, Oshnavieh, Piranshahr och Naghadeh. Styret varade i ungef\u00e4r ett \u00e5r innan det slogs i spillror och hos kurderna \u00e4r president Qazi Muhammad \u00e4nnu en legend.<\/p>\n

Kan en anledning till att s\u00e5 f\u00e5 vet om den kurdiska republikens existens vara att s\u00e5dan information pekar p\u00e5 att det alltid funnits (\u00e4ven l\u00e5ngt innan Qazi Muhammed) politisk organisering bland kurderna i nationalstaten Iran, och att s\u00e5dan politisk organisering sk\u00e4r sig mot den f\u00f6renklade, dualistiska bild av Irans politiska karta som i \u00e5ratal m\u00e5lats upp av s\u00e5v\u00e4l iranska regimen som Shah-anh\u00e4ngarna?<\/p>\n

I och med den kurdiska republiken i Mahabad gjordes s\u00e5ngen Ey Reqib \u2013 skriven av poeten Dildar \u00e5r 1938 \u2013 till kurdernas nationals\u00e5ng. I den st\u00e5r bland annat:<\/p>\n

Kurderna har genom tiderna inte krossats av vapen.<\/p>\n

L\u00e5t ingen s\u00e4ga att kurderna \u00e4r d\u00f6da, kurderna lever.<\/p>\n

5.<\/p>\n

Den kurdiska,<\/strong> azeriska, luriska, baluchiska, arabiska, turkmenska, armeniska, assyriska, syrianska och afghanska befolkningen i Iran, liksom qashkaifolket, lever s\u00e5ledes fortfarande och \u00e4r trots regimens och innan dess Shahens f\u00f6rs\u00f6k inte \u201dkrossade av vapen\u201d. Statistik fr\u00e5n Hengaws rapport visar p\u00e5 alla m\u00f6jliga fasor som minoriteterna, liksom resten av det iranska folket, genomlevt \u00e5r 2025. Kanske sticker det ut att 47 procent av alla frihetsber\u00f6vade vuxna i Iran var kurder och att ungef\u00e4r 98 procent av alla frihetsber\u00f6vade barn var antingen kurder eller balucher.<\/p>\n

\"En<\/p>\n

Bild 1 av 2<\/p>\n

En bild som spridits p\u00e5 sociala medier visar hur demonstranter t\u00e4nt eld p\u00e5 en polisstation, 10 januari 2026.<\/p>\n

Foto: TT<\/p>\n

\"Milit\u00e4rparad<\/p>\n

Bild 2 av 2<\/p>\n

Milit\u00e4rparad i Teheran 10 januari.<\/p>\n

Foto: Morteza Nikoubazl\/TT<\/p>\n

Trots och p\u00e5 grund av denna verklighet finns det en stark politisk organisering hos de m\u00e5nga minoriteterna i Iran. Sammanslutningar av kurdiska organisationer, politiska akt\u00f6rer och kvinnor\u00f6relser gick tidigt ut med sina uttalanden g\u00e4llande de nuvarande protesterna, d\u00e4r de redogjorde f\u00f6r vad de hoppades p\u00e5 f\u00f6r Irans framtid. I uttalandena st\u00e5r klart att ett nytt styre baserat p\u00e5 gammal hegemoni och dikotomi \u2013 m\u00e5 det vara Shahens son eller n\u00e5gon annan \u2013 inte kommer att accepteras. I dem st\u00e5r ocks\u00e5 att man mots\u00e4tter sig all inblandning fr\u00e5n andra stater och akt\u00f6rer och all kapning av protesternas syfte och m\u00e5l.<\/p>\n

Var kommer visionerna ifr\u00e5n och \u00e4r de mer \u00e4n bara ord?<\/p>\n

F\u00f6r kurderna,<\/strong> liksom f\u00f6r andra minoriteter, \u00e4r uttalandena varken tomma eller en dr\u00f6m; id\u00e9n om demokratisk federalism \u2013 d\u00e4r olika samh\u00e4llen och strukturer organiseras genom direktdemokrati och sj\u00e4lvstyre och d\u00e4r st\u00f6rre samarbeten sker kring det som h\u00f6r hela samh\u00e4llet till, d\u00e4ribland f\u00f6rsvar och infrastruktur \u2013 har sedan flera \u00e5r och p\u00e5 olika s\u00e4tt utarbetats b\u00e5de som id\u00e9 och praktik.<\/p>\n

Det som inte har utarbetats, varken som id\u00e9 eller praktik, \u00e4r att beakta minoriteterna i samtalet om Irans framtid.<\/p>\n

6.<\/p>\n

Det tog n\u00e5gra \u00e5r<\/strong> innan jag st\u00f6tte p\u00e5 den iranska f\u00f6rfattaren igen. Utan att k\u00e4nna igen mig fr\u00e5gade hen \u00e4nnu en g\u00e5ng om min h\u00e4rkomst. \u00c5terigen ber\u00e4ttade jag att jag var kurd. Den h\u00e4r g\u00e5ngen nickade hen och log. \u201dKurderna har vackra kvinnor\u201d sa hen senare. Det vet jag inte mycket om. Det jag d\u00e4remot vet, \u00e4r att vi har n\u00e5got stort: tillsammans med de andra minoriteterna i Iran har vi id\u00e9er, politisk organisering och en v\u00e4g fram\u00e5t, det vill s\u00e4ga en framtidsvision som kan vara h\u00e5llbar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"1. Ibland f\u00e5r jag f\u00f6r mig att ber\u00e4tta om n\u00e4r en uppburen iransk f\u00f6rfattare fr\u00e5gade mig om min…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":135165,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":{"0":"post-135164","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlden","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories","28":"tag-varlden","29":"tag-world","30":"tag-world-news","31":"tag-worldnews"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115892052689887594","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/135164","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=135164"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/135164\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/135165"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=135164"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=135164"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=135164"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}