{"id":135469,"date":"2026-01-14T10:42:07","date_gmt":"2026-01-14T10:42:07","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/135469\/"},"modified":"2026-01-14T10:42:07","modified_gmt":"2026-01-14T10:42:07","slug":"konciliet-forklarat-av-pavarna-vatican-news","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/135469\/","title":{"rendered":"Konciliet f\u00f6rklarat av p\u00e5varna – Vatican News"},"content":{"rendered":"

P\u00e5ve Leo XIV har inlett en ny serie katekeser med titeln \u201dAndra Vatikankonciliet genom dess dokument\u201d. H\u00e4r f\u00f6ljer en \u00e5terblick p\u00e5 vikten av konciliet ur de olika p\u00e5varnas reflektioner.<\/p>\n

Vatican News<\/b><\/p>\n

Det ekumeniska Andra Vatikankonciliet \u201dhar hj\u00e4lpt oss att \u00f6ppna oss mot v\u00e4rlden och uppfatta f\u00f6r\u00e4ndringarna och utmaningarna i den moderna tiden genom dialog och delat ansvar\u201d. Dessa ord, uttalade av p\u00e5ve Leo XIV vid \u00e5rets f\u00f6rsta allm\u00e4nna audiens, \u00e4r en inbjudan att reflektera \u00f6ver denna centrala h\u00e4ndelse i kyrkans historia. De grundl\u00e4ggande fr\u00e5gorna om konciliet \u2013 dess natur och dess frukter \u2013 kan i synnerhet vara knutpunkter genom p\u00e5varnas reflektioner.<\/p>\n

Vem sammankallade konciliet?<\/b> <\/p>\n

Det ekumeniska Andra Vatikankonciliet sammankallades av p\u00e5ve Johannes XXIII och \u00f6ppnades den 11 oktober 1962. P\u00e5ve Benedictus XVI deltog i detta skeende f\u00f6rst som teologisk r\u00e5dgivare \u00e5t kardinal Frings av K\u00f6ln och d\u00e4refter som expert. Den 11 oktober 2012, under m\u00e4ssan f\u00f6r \u00f6ppnandet av Trons \u00e5r, p\u00e5minde den tyske p\u00e5ven om de ord som p\u00e5ve Roncalli uttalade vid invigningen av detta evenemang.<\/p>\n

I sitt \u00f6ppningstal presenterade han konciliets huvudsakliga m\u00e5l med dessa ord:<\/p>\n

\u201dDetta \u00e4r i h\u00f6gsta grad det ekumeniska konciliets uppgift: att den heliga skatt som den kristna l\u00e4ran utg\u00f6r bevaras och undervisas p\u00e5 ett mer effektivt s\u00e4tt. (\u2026) Konciliets fr\u00e4msta syfte \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte att diskutera den ena eller andra fr\u00e5gan inom l\u00e4ran\u2026 F\u00f6r detta hade inget koncilium beh\u00f6vts\u2026 Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att denna s\u00e4kra och of\u00f6r\u00e4nderliga l\u00e4ra, som troget m\u00e5ste respekteras, f\u00f6rdjupas och presenteras p\u00e5 ett s\u00e4tt som svarar p\u00e5 v\u00e5r tids krav.\u201d<\/p>\n

S\u00e5 talade p\u00e5ve Johannes vid konciliets \u00f6ppnande. I ljuset av dessa ord f\u00f6rst\u00e5r man det som jag sj\u00e4lv d\u00e5 fick erfara: under konciliet fanns en gripande sp\u00e4nning inf\u00f6r den gemensamma uppgiften att l\u00e5ta trons sanning och sk\u00f6nhet lysa i v\u00e5r samtid \u2013 utan att offra den f\u00f6r nuets krav eller binda den vid det f\u00f6rflutna. I tron ljuder Guds eviga nu, som \u00f6verskrider tiden men \u00e4nd\u00e5 endast kan tas emot av oss i v\u00e5rt unika \u201di dag\u201d.<\/p>\n

\"Andra<\/p>\n

\n Andra Vatikankonciliet\n <\/p>\n

Varf\u00f6r sammankallades konciliet?<\/b> <\/p>\n

Det ekumeniska Andra Vatikankonciliet firades \u201di en tid d\u00e5 kyrkan k\u00e4nner en allt starkare \u00f6nskan att st\u00e4rka sin tro med nya krafter och betrakta sig sj\u00e4lv i den underbara bilden av sin egen enhet\u201d. Detta betonade p\u00e5ve Johannes XXIII i den apostoliska konstitutionen Humanae Salutis. I detta dokument uppeh\u00e5ller sig p\u00e5ve Roncalli ocks\u00e5 vid sk\u00e4let till varf\u00f6r konciliet sammankallades:<\/p>\n

\u201dVi har ansett det vara v\u00e5r tr\u00e4ngande plikt att samla alla v\u00e5ra barns krafter f\u00f6r att g\u00f6ra s\u00e5 att kyrkan allt b\u00e4ttre kan visa sig kapabel att l\u00f6sa samtidens m\u00e4nniskors problem. Av detta sk\u00e4l, som i lydnad till en inre r\u00f6st och efter en inspiration fr\u00e5n h\u00f6jden, har vi bed\u00f6mt att tiden nu \u00e4r mogen att erbjuda den katolska kyrkan och hela den m\u00e4nskliga gemenskapen ett nytt ekumeniskt koncilium, som forts\u00e4tter raden av de tjugo stora koncilier som genom \u00e5rhundradena p\u00e5 ett utm\u00e4rkt s\u00e4tt har bidragit till att n\u00e5dens liv v\u00e4xt i de troendes hj\u00e4rtan och till kristendomens framsteg.\u201d<\/p>\n

\"St\u00e4ngningen<\/p>\n

\n St\u00e4ngningen av Andra Vatikankonciliet\n <\/p>\n

Vad var konciliet?<\/b> <\/p>\n

Konciliet svarade p\u00e5 utmaningen att \u201dunder en tid av snabba f\u00f6r\u00e4ndringar mer intimt f\u00f6rst\u00e5 kyrkans natur och dess relation till v\u00e4rlden\u201d. P\u00e5ve Johannes Paulus II, som deltog i denna stora h\u00e4ndelse som konciliefader, beskrev dess betydelse i sitt tal \u00e5r 2000 vid en internationell studiekonferens om konciliet:<\/p>\n

\u201dDet ekumeniska Andra Vatikankonciliet var en g\u00e5va fr\u00e5n Anden till hans kyrka. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rblir det en grundl\u00e4ggande h\u00e4ndelse, inte bara f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 kyrkans historia under detta sekel, utan framf\u00f6r allt f\u00f6r att bekr\u00e4fta den Uppst\u00e5ndnes best\u00e5ende n\u00e4rvaro vid sin Brud mitt i v\u00e4rldens skeenden.<\/p>\n

Genom koncilief\u00f6rsamlingen, som samlade biskopar fr\u00e5n hela v\u00e4rlden vid Petrus stol, kunde man konstatera hur den tv\u00e5tusen\u00e5riga trons arv bevarats i sin ursprungliga \u00e4kthet.<\/p>\n

Med konciliet gjorde kyrkan framf\u00f6r allt en tros-erfarenhet genom att utan f\u00f6rbeh\u00e5ll \u00f6verl\u00e4mna sig \u00e5t Gud, i f\u00f6rtr\u00f6stan hos den som vet sig \u00e4lskad. Det \u00e4r just denna \u00f6verl\u00e5telse till Gud som, vid en stillsam genomg\u00e5ng av akterna, framtr\u00e4der som det \u00f6verordnade. Den som n\u00e4rmar sig konciliet utan denna tolkningsnyckel ber\u00f6var sig m\u00f6jligheten att tr\u00e4nga in i dess djupaste sj\u00e4l. Endast i ett trons perspektiv \u00f6ppnar sig koncilieh\u00e4ndelsen f\u00f6r v\u00e5ra \u00f6gon som en g\u00e5va vars \u00e4nnu dolda rikedom m\u00e5ste uppt\u00e4ckas.\u201d<\/p>\n

\"Andra<\/p>\n

\n Andra Vatikankonciliet \u00a0 (Archivio Fotografico Vatican Media)\n <\/p>\n

Vad l\u00e4mnar konciliet efter sig?<\/b> <\/p>\n

Man m\u00e5ste se till konciliets arv, som \u00e4r en st\u00e4ndigt levande k\u00e4lla f\u00f6r kyrkans framtid. Paulus VI uppeh\u00e5ller sig vid denna \u201ds\u00e5 s\u00e4llsynta och s\u00e5 stora h\u00e4ndelse\u201d i sin allm\u00e4nna audiens den 12 januari 1966. Minnet, f\u00f6rklarar p\u00e5ve Montini, h\u00e4nvisar till ett f\u00f6rflutet faktum: \u201dminnet samlar det, historien registrerar det, traditionen bevarar det; men hela denna process r\u00f6r ett avslutat \u00f6gonblick, en passerad h\u00e4ndelse\u201d. Sj\u00e4lva konciliet \u00e4r d\u00e4remot inte inst\u00e4ngt i det f\u00f6rflutna.<\/p>\n

\u201dKonciliet tvingar oss inte fr\u00e4mst att blicka bak\u00e5t, mot sj\u00e4lva firandet, utan att se p\u00e5 det arv som det l\u00e4mnat efter sig, ett arv som \u00e4r n\u00e4rvarande och kommer att best\u00e5 i framtiden. Vad \u00e4r detta arv? Det best\u00e5r av de dokument som promulgerades vid de olika avslutande faserna av dess diskussioner och beslut: konstitutioner (fyra), dekret (nio) och deklarationer (tre). Tillsammans bildar de en helhet av l\u00e4ra och lagstiftning som ska ge kyrkan den f\u00f6rnyelse f\u00f6r vilken konciliet fr\u00e4mjades. Att k\u00e4nna till, studera och till\u00e4mpa dessa dokument \u00e4r b\u00e5de en plikt och en n\u00e5d f\u00f6r den postkoncili\u00e4ra tiden.\u201d<\/p>\n

\"Andra<\/p>\n

\n Andra Vatikankonciliet \u00a0 (Archivio Fotografico Vatican Media)\n <\/p>\n

Vad visar konciliet kyrkan i dag?<\/b> <\/p>\n

Konciliet m\u00e5ste \u00e5teruppt\u00e4ckas \u201df\u00f6r att \u00e5terge Gud och det v\u00e4sentliga dess f\u00f6retr\u00e4de\u201d. P\u00e5ve Franciskus p\u00e5minde den 11 oktober 2022, p\u00e5 60-\u00e5rsdagen av konciliets b\u00f6rjan, om den riktning som kyrkan i dag \u00e4r kallad att f\u00f6lja genom att g\u00e5 i koncilief\u00e4dernas fotsp\u00e5r.<\/p>\n

\u201dKonciliet visar kyrkan denna v\u00e4g: det f\u00f6r henne tillbaka, likt Petrus i evangeliet, till Galileen, till den f\u00f6rsta k\u00e4rlekens k\u00e4llor, f\u00f6r att i sin fattigdom \u00e5teruppt\u00e4cka Guds helighet (jfr Lumen gentium, 8c; kap. V).<\/p>\n

Var och en av oss har sin Galileen, den f\u00f6rsta k\u00e4rlekens Galileen, och var och en av oss \u00e4r i dag inbjuden att \u00e5terv\u00e4nda dit f\u00f6r att h\u00f6ra Herrens r\u00f6st: \u2019F\u00f6lj mig\u2019.<\/p>\n

I Galileen, f\u00f6r att \u00e5terfinna den f\u00f6rlorade gl\u00e4djen i blicken hos den korsf\u00e4ste och uppst\u00e5ndne Herren, f\u00f6r att koncentrera sig p\u00e5 Jesus. Att \u00e5terfinna gl\u00e4djen: en kyrka som har f\u00f6rlorat gl\u00e4djen har f\u00f6rlorat k\u00e4rleken.<\/p>\n

Mot slutet av sitt liv skrev p\u00e5ve Johannes: \u2019Mitt liv, som nu g\u00e5r mot sitt slut, kan inte f\u00e5 en b\u00e4ttre l\u00f6sning \u00e4n att helt koncentreras p\u00e5 Jesus, Marias son\u2026 en djup och best\u00e5ende intimitet med Jesus, betraktad i bilden: barnet, den korsf\u00e4ste, tillbedd i sakramentet\u2019 (Sj\u00e4lens dagbok, 977\u2013978).<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r v\u00e5r upph\u00f6jda blick, h\u00e4r \u00e4r v\u00e5r st\u00e4ndigt levande k\u00e4lla: Jesus, k\u00e4rlekens Galileen, Jesus som kallar oss, Jesus som fr\u00e5gar oss: \u2019\u00c4lskar du mig?\u2019<\/p>\n

Br\u00f6der och systrar, l\u00e5t oss \u00e5terv\u00e4nda till konciliets rena k\u00e4rleksk\u00e4llor.\u201d<\/p>\n

\"Andra<\/p>\n

\n Andra Vatikankonciliet \u00a0 (Archivio Fotografico Vatican Media)\n <\/p>\n

Hur kan man l\u00e4ra k\u00e4nna konciliets arv?<\/b> <\/p>\n

Hur kan man f\u00f6rena konciliet med kyrkans dagliga vandring? Denna fr\u00e5ga f\u00f6ljer Leo XIV:s katekes vid den allm\u00e4nna audiensen den 7 januari 2026. Man m\u00e5ste st\u00e4ndigt l\u00e4ra k\u00e4nna konciliet \u201dp\u00e5 nytt, p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll\u201d \u2013 och detta \u201dinte genom h\u00f6rs\u00e4gen eller genom de tolkningar som har gjorts av det\u201d.<\/p>\n

Genom att n\u00e4rma oss dokumenten fr\u00e5n Andra Vatikankonciliet och \u00e5teruppt\u00e4cka deras profetiska kraft och aktualitet tar vi emot kyrkans livsrika tradition och fr\u00e5gar oss samtidigt om nuet, och vi f\u00f6rnyar gl\u00e4djen i att m\u00f6ta v\u00e4rlden f\u00f6r att b\u00e4ra dit evangeliet om Guds rike \u2013 ett rike av k\u00e4rlek, r\u00e4ttvisa och fred.<\/p>\n

Att l\u00e4sa dokumenten p\u00e5 nytt och reflektera \u00f6ver deras inneh\u00e5ll \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r den fr\u00e4msta v\u00e4gen f\u00f6r att \u00e5teruppt\u00e4cka sk\u00f6nheten och betydelsen av denna kyrkliga h\u00e4ndelse. Ett grundl\u00e4ggande \u201dansikte mot ansikte\u201d f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vad konciliet verkligen var och vilka frukter det \u00e4nnu i dag forts\u00e4tter att b\u00e4ra i kyrkans vandring.<\/p>\n

\"Andra<\/p>\n

\n Andra Vatikankonciliet \u00a0 (Archivio Fotografico Vatican Media)\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"P\u00e5ve Leo XIV har inlett en ny serie katekeser med titeln \u201dAndra Vatikankonciliet genom dess dokument\u201d. H\u00e4r f\u00f6ljer…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":135470,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":{"0":"post-135469","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlden","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories","28":"tag-varlden","29":"tag-world","30":"tag-world-news","31":"tag-worldnews"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115893039474891540","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/135469","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=135469"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/135469\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/135470"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=135469"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=135469"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=135469"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}