\n V\u00e4tgasmack i Mariestad 2019 hade vid tidpunkten lokal v\u00e4tgastillverkning fr\u00e5n solceller. (2025 s\u00e5ldes tillverkningen och flyttades fr\u00e5n platsen.) Foto: Magnus Hjalmarson Neideman\/SvD\/TT\n <\/p>\n
Om tunga fordon k\u00f6rs p\u00e5 v\u00e4tgas ist\u00e4llet f\u00f6r diesel kan koldioxidutsl\u00e4ppen minskas radikalt. Men det g\u00e4ller att v\u00e4tgasen kommer fr\u00e5n f\u00f6rnybara energik\u00e4llor \u2013 och allra b\u00e4st f\u00f6r klimatet \u00e4r om den \u00e4r lokalproducerad, visar en ny studie fr\u00e5n Chalmers.<\/p>\n
Koldioxidutsl\u00e4ppen fr\u00e5n transportsektorn i Sverige ska minska med 70 procent till \u00e5r 2030 j\u00e4mf\u00f6rt med 2010, och v\u00e4tgas tros vara en nyckel i omst\u00e4llningen av tyngre transporter som lastbilar, flyg, j\u00e4rnv\u00e4g och fartyg.\u00a0<\/p>\n
V\u00e4tgas tillverkad med vatten som r\u00e5vara och sol, vind eller vattenkraft som energik\u00e4llor kallas gr\u00f6n. F\u00f6r klimatet \u00e4r den gr\u00f6na v\u00e4tgasen att f\u00f6redra framf\u00f6r s\u00e5 kallad bl\u00e5 v\u00e4tgas, som framst\u00e4lls av fossilgas men d\u00e4r koldioxiden f\u00e5ngas in, konstaterar forskarna i den nya studien<\/a>.<\/p>\n \u2013 I teorin \u00e4r tillverkningen av bl\u00e5 v\u00e4tgas klimatneutral, men i verkligheten ser det inte ut s\u00e5. Det \u00e4r inte m\u00f6jligt att f\u00e5nga in all koldioxid, utan fem till tio procent l\u00e4cker ut i atmosf\u00e4ren. Dessutom l\u00e4cker leverant\u00f6rskedjan och tillverkningen metan, vilket ger en 30 g\u00e5nger s\u00e5 stark v\u00e4xthuseffekt som koldioxid, s\u00e4ger Maria Grahn, docent i energisystemanalys p\u00e5 Chalmers i ett pressmeddelande<\/a>.<\/p>\n V\u00e4tgas \u201dgillar\u201d inte transport<\/p>\n Och allra b\u00e4st f\u00f6r klimatet \u00e4r gr\u00f6n v\u00e4tgas som produceras lokalt, n\u00e4ra tankstationen, ist\u00e4llet f\u00f6r i stora, centrala anl\u00e4ggningar som kr\u00e4ver l\u00e5nga transporter. Forskaren Jorge Enrique Velandia Vargas f\u00f6rklarar:<\/p>\n \u2013 V\u00e4tgas \u00e4r det l\u00e4ttaste av alla grund\u00e4mnen och \u201dgillar\u201d inte att transporteras. I gasform kr\u00e4vs kraftig kompression och i flytande form extrem nedkylning. B\u00e5da alternativen inneb\u00e4r energif\u00f6rluster, och med flytande v\u00e4tgas beh\u00f6ver man dessutom hantera problemet med att den avdunstar under transporten.<\/p>\n En annan f\u00f6rdel med lokaltillverkad v\u00e4tgas \u00e4r att den g\u00e5r att skapa oavsett vilka naturresurser som finns att tillg\u00e5, p\u00e5pekar Maria Grahn.<\/p>\n \u2013 Nu f\u00f6r tiden pratar vi mycket om resiliens, allts\u00e5 ett samh\u00e4lles eller lands motst\u00e5ndskraft i en orolig omv\u00e4rld. Lika viktigt som att minska koldioxidutsl\u00e4ppen \u00e4r det att vara sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande p\u00e5 energi, n\u00e5got vi i synnerhet har sett i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Och v\u00e4tgas kan tillverkas \u00f6verallt i v\u00e4rlden med hj\u00e4lp av vatten och energi fr\u00e5n sol eller vind.<\/p>\n \u00c4delmetall ers\u00e4tts<\/p>\n I dag kr\u00e4ver produktionen av gr\u00f6n v\u00e4tgas \u00e4delmetaller, som s\u00e4llsynta platina. Men ett annat forskarlag fr\u00e5n Chalmers har nyligen lyckats framst\u00e4lla br\u00e4nslet med en metod d\u00e4r platina ersatts med nanopartiklar av ledande plast.\u00a0<\/p>\n