![\"Tankstation](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/vatgas-tankning-300x169.jpg\")
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tBild: Depositphotos<\/p>\n
Om tunga lastbilar k\u00f6rs p\u00e5 v\u00e4tgas i st\u00e4llet f\u00f6r diesel kan koldioxidutsl\u00e4ppen minska kraftigt. Men enligt en studie beror klimatnyttan p\u00e5 hur v\u00e4tgasen produceras och anv\u00e4nds. Lokalt producerad gr\u00f6n v\u00e4tgas \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r klimatet och st\u00e4rker samtidigt energis\u00e4kerheten.<\/p>\n
Tunga transporter st\u00e5r idag f\u00f6r en femtedel av v\u00e4rldens oljef\u00f6rbrukning. Inom EU \u00e4r dieseldrivna lastbilar den st\u00f6rsta k\u00e4llan till koldioxidutsl\u00e4pp fr\u00e5n trafiken.<\/p>\n
Att ers\u00e4tta fossila br\u00e4nslen med v\u00e4tgas i den tunga fordonssektorn ses som en viktig del i klimatomst\u00e4llningen. En studie fr\u00e5n Chalmers ger nu en samlad bild av v\u00e4tgasens potential som br\u00e4nsle \u2013 fr\u00e5n produktion och transporter till materialval i lastbilar och hur br\u00e4nslet anv\u00e4nds.<\/p>\n
\u2013 V\u00e4tgas producerar ingen koldioxid n\u00e4r den anv\u00e4nds i br\u00e4nsleceller, men vi m\u00e5ste se till att vi inte flyttar utsl\u00e4ppen fr\u00e5n en del av livscykeln till en annan. D\u00e4rf\u00f6r byggde vi olika scenarier f\u00f6r hur framtida f\u00f6rs\u00f6rjningskedjor skulle kunna se ut i Sverige, och utv\u00e4rderade olika tekniker i varje livscykelstadium, s\u00e4ger forskaren Jorge Enrique Velandia Vargas i ett pressmeddelande fr\u00e5n Chalmers tekniska h\u00f6gskola. <\/p>\n
En viktig slutsats i studien \u00e4r att koldioxidutsl\u00e4ppen kan minska kraftigt om tunga fordon drivs med v\u00e4tgas i st\u00e4llet f\u00f6r diesel. Samtidigt visar resultaten att klimatp\u00e5verkan varierar stort beroende p\u00e5 hur v\u00e4tgasen produceras och hanteras. <\/p>\n
\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tBild: Depositphotos<\/p>\n
\t\t\t\tOlika v\u00e4gar till v\u00e4tgas<\/p>\n
Gr\u00f6n v\u00e4tgas:<\/strong> Produktionen sker genom s\u00e5 kallad elektrolys n\u00e4r vatten delas upp i v\u00e4te och syre med hj\u00e4lp av elektricitet. Elen som anv\u00e4nds m\u00e5ste komma fr\u00e5n f\u00f6rnybara k\u00e4llor som sol, vind eller vattenkraft f\u00f6r att processen ska f\u00e5 kallas \u201dgr\u00f6n\u201d. Produktionen av gr\u00f6n v\u00e4tgas kr\u00e4ver dock \u00e4delmetaller som iridium och platina.<\/p>\n Bl\u00e5 v\u00e4tgas:<\/strong> Produceras genom att naturgas reagerar med vatten\u00e5nga under h\u00f6ga temperaturer, d\u00e4r den koldioxid som sl\u00e4pps ut f\u00e5ngas in och lagras under jord. Det \u00e4r inte m\u00f6jligt att skilja av all koldioxid. P\u00e5 vissa platser \u00e4r risken f\u00f6r l\u00e4ckage av metan h\u00f6g under utvinning och transport av naturgas.<\/p>\n V\u00e4tgas fr\u00e5n biometan:<\/strong> Genom att ers\u00e4tta naturgas med biometan \u00e4r det tekniskt m\u00f6jligt att uppn\u00e5 negativa koldioxidutsl\u00e4pp. Tillg\u00e5ngen p\u00e5 biometan \u00e4r dock os\u00e4ker vid de volymer som kr\u00e4vs. Ett enklare alternativ, som dock inte skapar negativa utsl\u00e4pp, kan vara att anv\u00e4nda biometan som br\u00e4nsle direkt i lastbilar.<\/p>\n Bl\u00e5 v\u00e4tgas ifr\u00e5gas\u00e4tts<\/strong><\/p>\n Ett tydligt resultat \u00e4r att s\u00e5 kallad bl\u00e5 v\u00e4tgas, som framst\u00e4lls ur naturgas d\u00e4r koldioxiden f\u00e5ngas in och lagras, kan ge st\u00f6rre klimatp\u00e5verkan \u00e4n gr\u00f6n v\u00e4tgas. Gr\u00f6n v\u00e4tgas produceras av vatten med hj\u00e4lp av f\u00f6rnybar el.<\/p>\n \u2013 I teorin \u00e4r tillverkningen av bl\u00e5 v\u00e4tgas klimatneutral, men i verkligheten ser det inte ut s\u00e5. Det \u00e4r inte m\u00f6jligt att f\u00e5nga in all koldioxid, utan fem till tio procent l\u00e4cker ut i atmosf\u00e4ren. Dessutom l\u00e4cker leverant\u00f6rskedjan och tillverkningen metan, vilket ger en 30 g\u00e5nger s\u00e5 stark v\u00e4xthuseffekt som koldioxid, s\u00e4ger Maria Grahn, docent<\/a> i energisystemanalys p\u00e5 Chalmers.<\/p>\n Forskarna pekar ocks\u00e5 p\u00e5 att biometan kan ers\u00e4tta naturgas i samma process. Biometan \u00e4r en f\u00f6rnybar gas som framst\u00e4lls av organiskt avfall, som g\u00f6dsel och matrester. I teorin kan den anv\u00e4ndas f\u00f6r att producera v\u00e4tgas med s\u00e5 kallade negativa utsl\u00e4pp, d\u00e4r mer koldioxid tas upp fr\u00e5n atmosf\u00e4ren \u00e4n vad som sl\u00e4pps ut.<\/p>\n Men \u00e4ven denna process kr\u00e4ver teknik f\u00f6r att f\u00e5nga in och lagra koldioxid och \u00e4r energikr\u00e4vande i flera led. Enligt forskarna kan det d\u00e4rf\u00f6r vara mer effektivt att anv\u00e4nda biometan direkt som br\u00e4nsle i lastbilar, i st\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rst omvandla den till v\u00e4tgas.<\/p>\n Gr\u00f6n v\u00e4tgas ger mest klimatnytta<\/p>\n Gr\u00f6n v\u00e4tgas \u00e4r det b\u00e4sta alternativet f\u00f6r klimatet, enligt studien. D\u00e5 anv\u00e4nds vatten som r\u00e5vara, och den energi som kr\u00e4vs f\u00f6r att utvinna v\u00e4tgas ur vattnet kommer fr\u00e5n f\u00f6rnybara energik\u00e4llor. Den framst\u00e4lls av vatten med hj\u00e4lp av f\u00f6rnybar energi och ger mycket l\u00e5ga koldioxidutsl\u00e4pp vid b\u00e5de tillverkning och anv\u00e4ndning.<\/p>\n Maria Grahn lyfter fram att v\u00e4tgas \u00e4r en energib\u00e4rare som kan produceras \u00f6verallt i v\u00e4rlden, oavsett tillg\u00e5ng p\u00e5 naturresurser.<\/p>\n \u2013 Nu f\u00f6r tiden pratar vi mycket om resiliens, allts\u00e5 ett samh\u00e4lles eller lands motst\u00e5ndskraft i en orolig omv\u00e4rld. Lika viktigt som att minska koldioxidutsl\u00e4ppen \u00e4r det att vara sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande p\u00e5 energi, n\u00e5got vi i synnerhet har sett i samband<\/a> med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Och v\u00e4tgas kan tillverkas \u00f6verallt i v\u00e4rlden med hj\u00e4lp av vatten och energi fr\u00e5n sol eller vind, s\u00e4ger Maria Grahn.<\/p>\n Lokal produktion sl\u00e5r storskalighet<\/strong><\/p>\n Studien visar ocks\u00e5 att det \u00e4r b\u00e4ttre f\u00f6r klimatet att producera v\u00e4tgas n\u00e4ra tankstationerna \u00e4n i stora centrala anl\u00e4ggningar. Lokal produktion minskar behovet av l\u00e5nga transporter, som annars kr\u00e4ver mycket energi och ger \u00f6kade utsl\u00e4pp.<\/p>\n \u2013 V\u00e4tgas \u00e4r det l\u00e4ttaste av alla grund\u00e4mnen och \u201dgillar\u201d inte att transporteras. I gasform kr\u00e4vs kraftig kompression och i flytande form extrem nedkylning. B\u00e5da alternativen inneb\u00e4r energif\u00f6rluster, och med flytande v\u00e4tgas beh\u00f6ver man dessutom hantera problemet med att den avdunstar under transporten, s\u00e4ger Jorge Enrique Velandia Vargas.<\/p>\n Snabb f\u00f6r\u00e4ndring av transportsketorn<\/p>\n Sammantaget menar forskarna att r\u00e4tt f\u00f6ruts\u00e4ttningar kr\u00e4vs f\u00f6r att v\u00e4tgas ska ge maximal klimatnytta och minska utsl\u00e4ppen \u2013 annars riskerar tid och resurser att sl\u00f6sas bort. Studien utg\u00e5r fr\u00e5n svenska f\u00f6rh\u00e5llanden, men resultaten bed\u00f6ms kunna \u00f6verf\u00f6ras \u00e4ven internationellt.<\/p>\n \u2013 Transportsektorn f\u00f6r\u00e4ndras snabbt och varje beslut som fattas f\u00e5r l\u00e5ngsiktiga konsekvenser. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det \u00f6nskv\u00e4rt att beslutsfattande st\u00f6ds av noggranna utv\u00e4rderingar och livscykelanalyser. V\u00e5r forskning som ligger p\u00e5 en h\u00f6g systemniv\u00e5 passar v\u00e4ldigt bra f\u00f6r beslutsfattare att anv\u00e4nda som underlag, s\u00e4ger Maria Grahn.<\/p>\n Vetenskaplig artikel: <\/p>\n Vehicle-oriented and Sweden-framed life cycle assessment: Hydrogen for long-haul trucks<\/a>, iScience.<\/p>\n
![\"Flygplansvinge](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/Flygplan_vinge-150x150.jpg\")
\t\t\t\t<\/p>\n![\"En](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/vatgaspump_1200x675-150x150.jpg\")
\t\t\t\t<\/p>\n