![\"En](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/nilsobergfrimarkeclaudiobrescianitt-1024x1024.jpg\")
Nils \u00d6berg. Foto: Claudio Bresciani\/TT<\/p>\nMed start under pandemi\u00e5ret 2021 sk\u00f6t sjukskrivningarna med psykisk grund i h\u00f6jden till rekordsiffror. Fr\u00e5n mitten av 2024 till mitten av 2025 minskade antalet med 6 procentenheter, men ligger fortfarande kvar p\u00e5 rekordh\u00f6ga niv\u00e5er \u00f6ver senaste toppen 2016. I september var totalt 92\u00a0100 personer sjukskrivna av psykiska sk\u00e4l.\u00a0<\/p>\n
Nils \u00d6berg. Foto: Claudio Bresciani\/TT<\/p>\n
N\u00e4rmare 90 procent av sjukskrivningarna hade arbetet som bidragande orsak och 82 procent berodde p\u00e5 stress eller h\u00f6g arbetsbelastning. Det visar F\u00f6rs\u00e4kringskassans senaste rapport.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Den lilla dippen vi ser nu \u00e4r inget trendbrott, huvudproblemet \u00e4r den h\u00f6ga niv\u00e5n som har legat d\u00e4r under v\u00e4ldigt l\u00e5ng tid, Nils \u00d6berg, myndighetens generaldirekt\u00f6r till SVT Nyheter<\/a> och forts\u00e4tter:\u00a0<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att den psykiska oh\u00e4lsan har etablerats p\u00e5 den h\u00e4r niv\u00e5n och att det inte sker n\u00e5gra f\u00f6r\u00e4ndringar \u00f6ver tid.<\/p>\n Stressen kostar samh\u00e4llet 10 miljarder<\/p>\n Kostnaden f\u00f6r stressen \u00e4r f\u00f6r den drabbade h\u00f6g, men det \u00e4r den \u00e4ven f\u00f6r samh\u00e4llet. Under 2024, det senast m\u00e4tta \u00e5ret, betalades sammanlagt 9,9 miljarder kronor ut i sjukpenning f\u00f6r stressrelaterad psykisk oh\u00e4lsa.\u00a0<\/p>\n \u2013 Kan man halvera det, frig\u00f6rs v\u00e4ldigt m\u00e5nga miljarder som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att utveckla v\u00e4lf\u00e4rden snarare \u00e4n att kompensera f\u00f6r de arbetsmilj\u00f6brister som vi ser, s\u00e4ger Nils \u00d6berg till SVT.\u00a0<\/p>\n Arbetsmilj\u00f6verket konstaterade i slutet av f\u00f6rra \u00e5ret \u201dalarmerande siffror\u201d<\/a>. 8 av 10 akutsjukhus brister i sitt f\u00f6rebyggande arbete mot arbetsoh\u00e4lsa. P\u00e5 v\u00e5rdcentralerna var siffran 7 av 10.\u00a0\u00a0<\/p>\n Och konsekvensen syns i F\u00f6rs\u00e4kringskassans statistik. H\u00e5rdast drabbade branscher \u00e4r v\u00e5rd, skola och omsorg. V\u00e5rden ligger i topp, t\u00e4tt f\u00f6ljd av utbildningsbranschen. Runt 75 procent av de sjukskrivna i b\u00e5da kategorierna uppger psykiskt anstr\u00e4ngande arbete som fr\u00e4msta sk\u00e4l. Strax \u00f6ver 50 procent anger f\u00f6r h\u00f6g arbetsbelastning.<\/p>\n Medan v\u00e5rden ligger strax \u00f6ver i psykisk anstr\u00e4ngning, ligger utbildning strax \u00f6ver i arbetsbelastning.<\/p>\n \u2013 Det finns ett ansvar att utkr\u00e4va av stora offentliga arbetsgivare. Det beh\u00f6ver g\u00f6ras stora satsningar p\u00e5 de h\u00e4r yrkesgrupperna f\u00f6r att skapa dr\u00e4gliga arbetsvillkor. Det \u00e4r klart att det kr\u00e4ver resurser och l\u00e5ngsiktig uth\u00e5llighet, men s\u00e5 h\u00e4r kan vi inte forts\u00e4tta ha det, s\u00e4ger Nils \u00d6berg till SVT.<\/p>\n Knappt 40 procent av de sjukskrivna i dessa yrken uppger att arbetsmilj\u00f6problem \u00e5tg\u00e4rdas p\u00e5 ett bra s\u00e4tt.\u00a0<\/p>\n \u2013 Vi blir sjuka av att v\u00e5rda andra. N\u00e4r det saknas resurser till v\u00e5rden, n\u00e4r det saknas kollegor, d\u00e5 f\u00e5r vi till oss att vi m\u00e5ste effektivisera. Det r\u00e4cker nu. Nu m\u00e5ste politiken och arbetsgivarna agera, sade Sineva Ribeiro, V\u00e5rdf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande till Arbetsv\u00e4rlden i november<\/a>.<\/p>\n Tre av fyra sjukskrivna av psykiska orsaker \u00e4r kvinnor. Stressrelaterad sjukskrivning \u00e4r ocks\u00e5 markant h\u00f6gre hos kvinnor \u00e4n hos m\u00e4n.<\/p>\n En dryg fj\u00e4rdedel av de sjukskrivna av b\u00e5da k\u00f6n uppger att omst\u00e4ndigheter i privatlivet g\u00f6r det sv\u00e5rare att \u00e5terg\u00e5 till arbete. Andelen \u00e4r h\u00f6gst bland kvinnor mellan 30 och 39 \u00e5r.\u00a0<\/p>\n F\u00f6rs\u00e4kringskassan pekar p\u00e5 att en vanlig orsak till sv\u00e5righeten att \u00e5terg\u00e5 i arbete efter stressrelaterad sjukskrivning \u00e4r att ha ett barn som inte klarar av vardagen eller m\u00e5r d\u00e5ligt p\u00e5 grund av neuropsykiatriska sk\u00e4l.\u00a0<\/p>\n Minister kallar till krism\u00f6te<\/p>\n B\u00e5de V\u00e5rdf\u00f6rbundet och L\u00e4karf\u00f6rbundet har tidigare kr\u00e4vt en kriskommission f\u00f6r arbetsmilj\u00f6n <\/a>inom v\u00e5rden.<\/p>\n Efter F\u00f6rs\u00e4kringskassans senaste rapport kallar p\u00e5 onsdagen sjukv\u00e5rdsminister\u00a0Elisabet Lann\u00a0(KD) fack och arbetsgivare till krism\u00f6te om sjukskrivningstalen inom sektorn.<\/p>\n![\"Ett](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/skarmavbild20260114kl.12.52.03.png\")
Arbetssituation bidragande orsak i n\u00e4rmare 90 procent av sjukskrivningar f\u00f6r stressrelaterad psykisk oh\u00e4lsa. Grafik: F\u00f6rs\u00e4kringskassanFlest drabbade jobbar i v\u00e5rd och skola<\/p>\n![\"En](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/sinevaribeirofrimarkedanlepp-1024x1024.jpg\")
Sineva Ribeiro. Foto: Dan Lepp<\/p>\n![\"Linjediagram](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/bild-1024x470.png\")
Tre av fyra sjukskrivna f\u00f6r stress \u00e4r kvinnor. Grafik: F\u00f6rs\u00e4kringskassan.V\u00e4rst drabbade \u00e4r kvinnor<\/p>\n