{"id":136011,"date":"2026-01-14T17:41:17","date_gmt":"2026-01-14T17:41:17","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/136011\/"},"modified":"2026-01-14T17:41:17","modified_gmt":"2026-01-14T17:41:17","slug":"om-guldtvisten-och-fragorna-som-inte-fick-nagra-svar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/136011\/","title":{"rendered":"Om guldtvisten och fr\u00e5gorna som inte fick n\u00e5gra svar"},"content":{"rendered":"<p class=\"wp-block-x-gutenberg-blocks-preamble preamble\">av Thorulf Arwidson, jurist och tidigare advokat. <\/p>\n<p><strong>Tvisterna och alla<\/strong> turer kring guldet som hittades i huset i M\u00f6lndal har avslutats. Tvistens olika turer har skildrats utf\u00f6rligt i media, s\u00e4rskilt i G\u00f6teborgsposten. Nu har SVT s\u00e4nt en dokument\u00e4r (\u201cGuldtvisten\u201d) som uippgav sig ha ambitionen att skildra alla tvister och konstigheter. Sj\u00e4lv har jag som tidigare advokat i n\u00e4rmare 40 \u00e5r med nyfikenhet och intresse f\u00f6ljt de olika turerna p\u00e5 avst\u00e5nd. Dessutom r\u00e5kar jag vara v\u00e4l insatt i till\u00e4mpning av hittegodsslagen och vill anl\u00e4gga en del r\u00e4ttsliga aspekter p\u00e5 det hela.\u00a0<\/p>\n<p><strong>Jag s\u00e5g fram<\/strong> mot emot SVT:s dokument\u00e4r, men blev rej\u00e4lt besviken. Med vilket m\u00e5tt man \u00e4n m\u00e4ter finner jag den b\u00e5de underm\u00e5lig och usel. Det \u00e4r egentligen endast k\u00f6parna av fastigheten, JLC, Lucas och Carl, som velat framtr\u00e4da och dessutom mycket g\u00e4rna. Det framst\u00e5r som om de redan under sj\u00e4lva tvistens f\u00f6rlopp har medverkat till inspelningar f\u00f6r att ge en illusion av att tittaren verkligen f\u00e5r f\u00f6lja med i alla turer. F\u00f6rutom att de har beretts m\u00e4rkligt stort utrymme i produktionen, som omfattar hela tre timmar, bjuder de inte p\u00e5 annat \u00e4n suckar, svordomar och infantila exklamationer.<\/p>\n<p><strong>Att public service<\/strong> velat satsa p\u00e5 en s\u00e5 mager dokument\u00e4r f\u00f6rv\u00e5nar mig. Resultatet blev en produktion p\u00e5 tre timmar som i stort sett bara omfattar kamera\u00e5kningar och pubertalt pladder. B\u00e4ttre borde SVT kunna prestera. N\u00e5got m\u00e5ste det ju ha kostat. Jag kan notera att \u00f6vriga deltagare i tvisten inte framtr\u00e4dde, f\u00f6rutom ett par pension\u00e4rer som ans\u00e5g sig lurade i bolaget Tammstorps svindel och konkurs. Tammstorps var bolaget som p\u00e5 sin tid marknadsf\u00f6rde investeringar i guld och platina. Pension\u00e4rerna ville inte framtr\u00e4da med namn eller ansikten. Inte ens k\u00f6parnas eget ombud tycks ha velat medverka i tv-dokument\u00e4ren.\u00a0<\/p>\n<p><strong>De r\u00e4ttsliga fr\u00e5gorna<\/strong> hade varit intressanta att f\u00e5 belysta, men den ende som sa n\u00e5got vettigt var professorn G\u00f6ran Millqvist. Denne sa med visst f\u00f6rbeh\u00e5ll att det kunde luta \u00e5t att k\u00f6parna och hantverkarna skulle f\u00e5 dela p\u00e5 fyndets v\u00e4rde, dock under f\u00f6ruts\u00e4ttning att d\u00f6dsboet inte kunde visa sin p\u00e5st\u00e5dda \u00e4gander\u00e4tt. Hittegodsslagen inneh\u00e5ller n\u00e4mligen en specialregel fr\u00e5n 1938 som s\u00e4ger att den som g\u00f6r ett fynd som \u00e4r nedgr\u00e4vt eller inmurat eller intimrat i en byggnad har r\u00e4tt till h\u00e4lften av v\u00e4rdet medan byggnadens \u00e4gare erh\u00e5ller h\u00e4lften. Det ligger n\u00e4ra till hands att \u00f6verv\u00e4ga om inte detta stadgande passar in p\u00e5 det aktuella fallet.\u00a0<\/p>\n<p><strong>Det f\u00f6rv\u00e5nar mig<\/strong> att producenten av programmet inte velat j\u00e4mf\u00f6ra med andra fall d\u00e4r guld och silver hittats i byggnader. Det mest k\u00e4nda fallet \u00e4r den s\u00e5 kallade Lohe-skatten som hittades i en byggnad 1937 i Gamla stan, Stockholm. N\u00e5gra byggnadsarbetare hittade d\u00e5 silverf\u00f6rem\u00e5l och ett stor m\u00e4ngd silvermynt, sammanlagt omkring 200 kg, nedgr\u00e4vda under k\u00e4llaren. V\u00e4rdet ans\u00e5gs redan d\u00e5 vara \u00e5tskilliga tiotals miljoner kr. Arbetarna fick rej\u00e4la hittel\u00f6ner.\u00a0<\/p>\n<p><strong>Ett annat k\u00e4nt <\/strong>fall var n\u00e4r man hittade guld v\u00e4rt m\u00e5nga miljoner inmurat i en v\u00e4gg i en byggnad som \u00e4gts av en excentrisk m\u00e5ngmiljon\u00e4r i Stockholm. Eftersom guldet hittades av hans egen dotter, som \u00e4rvt huset, aktualiserades inte hittegodslagens regler. Flera andra fall med skatter, nedgr\u00e4vda och g\u00f6mda i byggnader, har f\u00f6rekommit. Inget om detta n\u00e4mns i programmet.\u00a0<\/p>\n<p><strong>En utg\u00e5ngspunkt i<\/strong> den r\u00e4ttsliga bed\u00f6mningen \u00e4r att \u00e4gander\u00e4tt inte \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r preskription eller p\u00e5 annat s\u00e4tt kan utsl\u00e4ckas. Godtrosf\u00f6rv\u00e4rv kan bara ske under vissa begr\u00e4nsade f\u00f6ruts\u00e4ttningar. K\u00f6parna av huset i M\u00f6lndal kan d\u00e4rf\u00f6r inte ha blivit \u00e4gare till guldet och platina, v\u00e4rt omkring 11 milj. kr., om det skulle kunnat visas att detta \u00e4gs av annan. I tvisten gjordes det g\u00e4llande att det var d\u00f6dsboet efter s\u00e4ljarens mor (som sk\u00e4nkt fastigheten till sonen) som var r\u00e4ttm\u00e4tig \u00e4gare. Hade detta kunnat visas hade varken hantverkarna eller husk\u00f6parna erh\u00e5llit n\u00e5got. Om d\u00f6dsbo inte kunnat visa ett \u00e4garf\u00f6rh\u00e5llande skulle fyndets ha betraktats som ett fynd utan \u00e4gare och d\u00e5 borde hantverkarna ha f\u00e5tt h\u00e4lften av v\u00e4rdet och husk\u00f6parna h\u00e4lften. Att hantverkarna arbetade p\u00e5 uppdrag av husk\u00f6parna spelar ingen roll i sammanhanget.\u00a0<\/p>\n<p><strong>Om tvisten skulle<\/strong> ha pr\u00f6vats av domstolen skulle domarna f\u00f6rst ha varit tvungna att ta st\u00e4llning till om d\u00f6dsboet kunnat visa sin \u00e4gander\u00e4tt och om detta inte lyckats fortsatt med att pr\u00f6va om hantverkarna hade r\u00e4tt till h\u00e4lften av v\u00e4rdet. Eftersom jag inte tagit del av bevisningen, vilken till del m\u00e5ste ha best\u00e5tt av vittnesf\u00f6rh\u00f6r, kan jag inte ha n\u00e5gon uppfattning om d\u00f6dsboet hade lyckats med sin talan. Men d\u00e4remot \u00e4r jag t\u00e4mligen s\u00e4ker p\u00e5 att hantverkarna hade vunnit framg\u00e5ng om domstolen funnit att d\u00f6dsboet inte kunnat bevisa \u00e4gander\u00e4tten. Utifr\u00e5n betraktat kan man kanske v\u00e5ga sig p\u00e5 att tro att chansen f\u00f6r hantverkarna \u00e4nd\u00e5 var ganska goda. N\u00e5got som deras ombud m\u00e5ste ha haft m\u00f6jlighet att bed\u00f6ma.<\/p>\n<p><strong>Som bekant tr\u00e4ffades<\/strong> en f\u00f6rlikning, under ledning av en av r\u00e4tten f\u00f6rordnad s\u00e4rskild medlare, som innebar att d\u00f6dsboet och husk\u00f6parna erh\u00f6ll h\u00e4lften var av fyndets v\u00e4rde. Hantverkarna drog sig ur tvisten sedan de f\u00e5tt utf\u00e4stelse om att inte beh\u00f6va betala motparternas r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader. Vad jag f\u00f6rst\u00e5r har de dock varit tvungna att betala sina egna r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader. F\u00f6rhoppningsvis hade de r\u00e4ttsskydd i sina hemf\u00f6rs\u00e4kringar, varf\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringsbolagen kan ha svarat f\u00f6r 80 % av hantverkarnas egna advokatkostnader. Eftersom de var flera torde kostnaderna f\u00f6r var och en har varit m\u00e5ttliga.\u00a0<\/p>\n<p><strong>F\u00f6rmodligen var det <\/strong>risken f\u00f6r stora r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader som gjorde att hantverkarna drog sig ur tvisten. Samtidigt \u00e4r min bed\u00f6mning att det kan ha haft goda utsikter till framg\u00e5ng. Om de nu hade r\u00e4tt till halva fyndet har de tvingats att avst\u00e5 fr\u00e5n sin r\u00e4tt p\u00e5 grund av de k\u00e4nt sig ekonomiskt hotade och inte velat ta en betydande risk. Detta \u00e4r ofta fallet n\u00e4r parter i tvistem\u00e5l har helt olika ekonomisk styrka. Det \u00e4r ju dyrt att processa och kostnaderna kan ofta uppg\u00e5 till flera hundra tusen kr.<\/p>\n<p><strong>Det \u00e4r dock <\/strong>fullt m\u00f6jligt att i separata avtal komma \u00f6verens med en motpart i ett tvistem\u00e5l att vardera parten ska st\u00e5 sina egna r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader oavsett utg\u00e5ngen i m\u00e5let. Hade parterna tr\u00e4ffat en s\u00e5dan \u00f6verenskommelse hade kanske hantverkarna valt att st\u00e5 kvar i tvisten och m\u00f6jligen ocks\u00e5 vunnit framg\u00e5ng.<\/p>\n<p>\u00a0<strong>I tv-programmet sa <\/strong>Lucas och Carl att r\u00e4tt ska vara r\u00e4tt, men syftade d\u00e5 p\u00e5 d\u00f6dsboets eventuella r\u00e4tt. Hantverkarna och den s\u00e4rskilda regeln i hittegodslagen tycks de inte \u00e4gnat n\u00e5gon n\u00e4rmare tanke. Hade de verkligen velat att r\u00e4ttsfr\u00e5gan skulle pr\u00f6vas av domstolen hade de kunnat tr\u00e4ffa en \u00f6verenskommelse om att vardera parten skulle st\u00e5 sina egna r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader. N\u00e5gon s\u00e5dan \u00f6verenskommelse kan ha diskuterats, det vet jag inte, men har uppenbarligen inte tr\u00e4ffats. F\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r det mycket ovanligt att man under p\u00e5g\u00e5ende r\u00e4tteg\u00e5ng ing\u00e5r s\u00e5dana avtal. Men i det h\u00e4r fallet hade det varit l\u00e4mpligt f\u00f6r att ge b\u00e5de d\u00f6dsboet och hantverkarna m\u00f6jlighet att f\u00e5 hela fr\u00e5gan pr\u00f6vad. Husk\u00f6parna, hur mycket eller hur lite r\u00e4tt de \u00e4n hade, hade uppenbarligen ekonomiska m\u00f6jligheter att l\u00e5ta fr\u00e5gan pr\u00f6vas fullt ut.\u00a0<\/p>\n<p><strong>Onekligen hade det<\/strong> varit intressant f\u00f6r oss som bara f\u00f6ljt tvisten p\u00e5 avst\u00e5nd att f\u00e5 veta vilken bed\u00f6mning domstolen skulle ha gjort utifr\u00e5n den bevisning som \u00e5beropats. Jag har en k\u00e4nsla av att \u00e4ven domstolens ledam\u00f6ter hade funnit en viss njutning i att f\u00e5 pr\u00f6va de r\u00e4ttsliga fr\u00e5gorna. Tvisten hade ju flera r\u00e4ttsliga dimensioner och klurigheter, som dock inte alls kom fram i tv-dokument\u00e4ren.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"av Thorulf Arwidson, jurist och tidigare advokat. Tvisterna och alla turer kring guldet som hittades i huset i&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":136012,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[104,34,31,33,32,30,105],"class_list":{"0":"post-136011","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-entertainment","9":"tag-se","10":"tag-svenska","11":"tag-sverige","12":"tag-sweden","13":"tag-swedish","14":"tag-underhallning"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115894687021310262","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/136011","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=136011"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/136011\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/136012"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=136011"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=136011"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=136011"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}