{"id":137020,"date":"2026-01-15T12:54:11","date_gmt":"2026-01-15T12:54:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/137020\/"},"modified":"2026-01-15T12:54:11","modified_gmt":"2026-01-15T12:54:11","slug":"darfor-slar-kolet-rekord-trots-megasatsning-pa-sol-och-vind","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/137020\/","title":{"rendered":"D\u00e4rf\u00f6r sl\u00e5r kolet rekord \u2013 trots megasatsning p\u00e5 sol och vind"},"content":{"rendered":"

\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\tENERGIPRISERNA
\n\t\t\t<\/a><\/p>\n

\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\tDet blev ingen topp i v\u00e4rldens kolkonsumtion 2025 heller. Dr. Lars Schernikau och professor Lars Emblemsv\u00e5g anser att Europa i f\u00f6r stor utstr\u00e4ckning f\u00f6rlitar sig p\u00e5 sol och vind.
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tBild:
\n\t\t\t\t\tAP Photo\/Charlie Riedel\/Pressbild<\/p>\n

International Energy Agency har tidigare prognostiserat f\u00f6r \u201dpeak coal\u201d. Trots den relativt svaga ekonomin i v\u00e4rlden blev det inte s\u00e5 2025 heller. Tv\u00e4rtom n\u00e5r v\u00e4rldens kolkonsumtion ett nytt f\u00e4rskt rekord.<\/p>\n

\n\t\tPublicerad:
\n\t\t15 jan 2026, 13:27\n\t<\/p>\n

\n\t\t\tUppdaterad:
\n\t\t\t15 jan 2026, 13:36\n\t\t<\/p>\n

\u201dKol f\u00f6rv\u00e4ntas n\u00e5 sin topp 2023 och minska d\u00e4refter\u201d, konstaterade International Energy Agency (IEA) s\u00e5 sent som i sin rapport Coal2023. Detta inf\u00f6ll inte alls och i st\u00e4llet blev det rekord.<\/p>\n

2024:<\/strong><\/p>\n

2023:<\/strong><\/p>\n

Nu har energir\u00e5det sammanst\u00e4llt fjol\u00e5rets siffror i rapporten Coal2025 och \u00e4ven dessa visar ett nytt all time high om 8 845 miljoner ton, eller 309 miljoner ton mer \u00e4n den topp som IEA hade bed\u00f6mt skulle intr\u00e4ffa 2023. Detta trots att v\u00e4rldsekonomin sedan dess knappast rosat marknaden. FN bed\u00f6mer exempelvis att den globala tillv\u00e4xten i v\u00e4rlden 2025 blev 2,8 procent, vilket \u00e4r under det historiska snittet p\u00e5 cirka 3,2 procent.<\/p>\n

Generellt g\u00e5r det f\u00f6rst\u00e5s \u00e5t mer energi om ekonomin g\u00e5r bra och fabrikerna g\u00e5r p\u00e5 h\u00f6gvarv, s\u00e5 hur utvecklingen ser ut i h\u00f6gkonjunktur f\u00e5r framtida rapporter helt enkelt utvisa.<\/p>\n

Och det \u00e4r inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen som IEA:s prognoser om peakar f\u00f6r fossila br\u00e4nslen i efterhand visar sig vara felaktiga. Tv\u00e4rtom har energir\u00e5det enligt m\u00e5nga bed\u00f6mare haft en tendens att \u00f6verskatta de v\u00e4derberoende kraftk\u00e4llornas m\u00f6jlighet att ers\u00e4tta sina fossila konkurrenter.<\/p>\n

\u2013 Kol \u00e4r den energik\u00e4lla med l\u00e4gst kostnad som kan leverera toppeffekt, m\u00f6ta en v\u00e4xande efterfr\u00e5gan p\u00e5 el och tillgodose det totala energibehovet, inklusive v\u00e4rme. Vind- och solkraft kan endast leverera el \u2013 och dessutom inte p\u00e5 ett tillf\u00f6rlitligt s\u00e4tt, vilket inneb\u00e4r att de inte kan leverera toppeffekt \u2013 n\u00e5got som leder till stora kostnader f\u00f6r b\u00e5de ekonomin och milj\u00f6n, s\u00e4ger Dr. Lars Schernikau, energiekonom, r\u00e5varutrader och medf\u00f6rfattare till boken The Unpopular Truth about Electricity and the Future of Energy.<\/p>\n

\u2013 Rapporten \u00e4r en bra sammanfattning av tillst\u00e5ndet i kolindustrin. S\u00e4rskilt historiska och aktuella siffror \u00e4r av stort v\u00e4rde men prognoser b\u00f6r alltid betraktas med f\u00f6rsiktighet, s\u00e4ger han till TN.<\/p>\n

\u201dPeak coal\u201d skjuts fram igen<\/p>\n

I den senaste rapporten prognostiserar IEA nu att kolet stannar p\u00e5 en plat\u00e5 de kommande \u00e5ren med en gradvis nedg\u00e5ng och att v\u00e4rldskonsumtionen 2030 kommer att ha minskat med 3 procent j\u00e4mf\u00f6rt med 2025. Enligt energiorganet ska kolkraften minska under 2021 \u00e5rs niv\u00e5 i slutet av detta decennium.<\/p>\n

\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\tS\u00e5 prognostiserar IEA kolets utveckling fram till 2030 i sin senaste rapport, Coal2025.
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tBild:
\n\t\t\t\t\tInternational Energy Agency<\/p>\n

Samtidigt v\u00e4xer befolkningen i v\u00e4rlden och utvecklingsl\u00e4nderna vill h\u00f6ja sin levnadsstandard, vilket betyder h\u00f6gre energikonsumtion.<\/p>\n

\u2013 Kol \u00e4r v\u00e4rldens enskilt st\u00f6rsta k\u00e4lla till elproduktion. Det \u00e4r ocks\u00e5 den prim\u00e4ra energik\u00e4lla med l\u00e4gst kostnad som inkluderar v\u00e4rme och \u00e4r materialbasen f\u00f6r st\u00e5l, cement, silikon f\u00f6r solpaneler och m\u00e5nga andra produkter. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4nder som Indien, Kina, Indonesien, Vietnam och Bangladesh forts\u00e4tter att bygga ut kolkraften f\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till billig och tillf\u00f6rlitlig toppeffekt, s\u00e4ger Lars Schernikau.<\/p>\n

Jan Emblemsv\u00e5g, professor vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, \u00e4r ocks\u00e5 skeptisk till IEA:s prognoser.<\/p>\n

\u2013 Om jag ska vara helt \u00e4rlig tvivlar jag lite p\u00e5 IEA:s prognoser. I Europa \u00e4r vi v\u00e4ldigt upptagna med det h\u00e4r med koldioxiden men i andra delar av v\u00e4rlden prioriterar politikerna ekonomi framf\u00f6r koldioxidutsl\u00e4pp. Kol \u00e4r billigt och kolkraft \u00e4r b\u00e5de planerbart och g\u00e5r relativt snabbt att bygga, s\u00e4ger han.<\/p>\n

En av orsakerna till att utsl\u00e4ppsminskningen g\u00e5r s\u00e5 sakta och dessutom blir on\u00f6digt kostsam \u00e4r den envetna satsningen p\u00e5 vind- och solkraft som skett de senaste decennierna, menar han.<\/p>\n

Nyligen sl\u00e4ppte han en rapport som visar att v\u00e4rldens l\u00e4nder sedan 2004 investerat \u00f6ver 7,8 biljoner dollar i vind- och solkraft, eln\u00e4tsf\u00f6rst\u00e4rkningar, elfordon och annat. Detta till trots har utsl\u00e4ppsminskningen bara blivit 10,2 procent \u2013 och bara h\u00e4lften av denna minskning kan direkt tillskrivas vind och sol.<\/p>\n

\u2013 K\u00e4rnkraft \u00e4r ett mycket b\u00e4ttre och mer kostnadseffektivt s\u00e4tt om man vill f\u00f6rs\u00f6ka ers\u00e4tta kolkraftverk, f\u00f6rklarar han.<\/p>\n

\u201dDet som r\u00e4knas \u00e4r nettoenergieffektiviteten p\u00e5 systemniv\u00e5 (eROI), vilket inte st\u00f6djer sol- och vindkraft\u201d – Lars Schernikau<\/p><\/blockquote>\n

Det har att g\u00f6ra med att sj\u00e4lva produktionen av vindkraftverk och solpaneler \u00e4r kraftigt fossilintensiv. Det beh\u00f6vs mycket metallurgiskt kol f\u00f6r att ta fram exempelvis st\u00e5l och andra material som beh\u00f6vs f\u00f6r att konstruera kraftverken, och de kr\u00e4ver stora m\u00e4ngder material i f\u00f6rh\u00e5llande till den el som verken producerar under sin livsl\u00e4ngd.<\/p>\n

N\u00e4r materialet sedan ska bli f\u00e4rdiga produkter kr\u00e4vs enorma m\u00e4ngder energi. Ska den dessutom skeppas till andra sidan v\u00e4rlden tillkommer utsl\u00e4pp i form av bunkerolja i fartyg. Eftersom vind- och solkraftverk prim\u00e4rt tillverkas i Kina, vars elsystem till st\u00f6rsta del drivs av kol, blir klimatnyttan begr\u00e4nsad.<\/p>\n

\u2013 I praktiken flyttar vi allts\u00e5 utsl\u00e4ppen fr\u00e5n Europa till Kina men \u00e4ven andra l\u00e4nder i Asien. Jag tycker att EU borde vara lite mer pragmatiska i sin energipolitik, s\u00e4ger Jan Emblemsv\u00e5g.<\/p>\n

Lars Schernikau \u00e4r inne p\u00e5 samma sp\u00e5r.<\/p>\n

\u2013 Hela v\u00e4rlden r\u00e4knas, och Europas roll minskar. Sol-, st\u00e5l- och nu \u00e4ven bilindustrin l\u00e4mnar Europa. Det \u00e4r till stor del, men inte enbart, ett resultat av en energipolitik som till v\u00e4xande del f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rlita sig p\u00e5 vind och sol, s\u00e4ger Lars Schernikau.<\/p>\n

\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\tKolkraftverk i Luetzerath, v\u00e4stra Tyskland.
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tBild:
\n\t\t\t\t\tMartin Meissner<\/p>\n

Fel att byta kol mot LNG<\/p>\n

Medan Schernikau ocks\u00e5 st\u00f6djer gas anser han att EU g\u00f6r fel i sin ambition att f\u00f6rs\u00f6ka ers\u00e4tta kolkraftverk med importerad flytande naturgas (LNG), som ocks\u00e5 \u00e4r fossil men som har l\u00e4gre utsl\u00e4pp endast vid f\u00f6rbr\u00e4nning. Enligt IPCC och IEA \u00e4r metan en mycket starkare v\u00e4xthusgas \u00e4n koldioxid s\u00e5 om bara en liten del spills ut f\u00f6r\u00e4ndras ekvationen.<\/p>\n

\u2013 Europa g\u00f6r ett misstag n\u00e4r man ers\u00e4tter inhemskt och importerat kol med importerad LNG. LNG \u00e4r dyrare, mer geopolitiskt problematiskt och har milj\u00f6problem som i vissa avseenden till och med \u00f6verstiger kolens, om man inkluderar metanutsl\u00e4pp \u00f6ver hela livscykeln, s\u00e4ger han.<\/p>\n

I Coal2025 noterar IEA att Kina och Indien st\u00e5r f\u00f6r mer \u00e4n 71 procent av den globala kolkonsumtionen, men \u00e4ven ASEAN-l\u00e4nder \u00f6kar snabbt. Policyf\u00f6r\u00e4ndringar i USA har ocks\u00e5 gett uppsving f\u00f6r kol och i EU har minskningen i kol b\u00f6rjat avta och landade nu p\u00e5 minus 2 procent, vilket enligt energiorganet till stor del beror p\u00e5 vindstilla v\u00e4der under f\u00f6rsta halv\u00e5ret.<\/p>\n

H\u00e4r kommer ocks\u00e5 den andra delen i Jan Emblemsv\u00e5gs ekvation in. Sol- och vindkraft kr\u00e4ver omfattande balanskraft, vilket i de flesta fall i v\u00e4rlden \u00e4r just kolkraft men \u00e4ven annan fossil kraft som gas- och oljekraftverk.<\/p>\n

\u2013 I Norge har vi vattenkraft, men i stora delar av v\u00e4rlden \u00e4r det inte s\u00e5. D\u00e5 anv\u00e4nder man fossila br\u00e4nslen som balanskraft. I Norge elektrifierar vi mycket, men d\u00e5 skickar vi i st\u00e4llet gas och olja till Tyskland som br\u00e4nner den d\u00e4r.<\/p>\n

\u2013 Den mest kostnadseffektiva v\u00e4gen f\u00f6r att minska energisystemens milj\u00f6p\u00e5verkan \u00e4r att bygga de modernaste termiska kraftverken \u2013 kol, gas och k\u00e4rnkraft. Det som r\u00e4knas \u00e4r nettoenergieffektiviteten p\u00e5 systemniv\u00e5 (eROI), vilket inte st\u00f6djer sol- och vindkraft, s\u00e4ger Lars Schernikau.<\/p>\n

F\u00f6r\u00e4ndring tar tid<\/p>\n

Jan Emblemsv\u00e5g tycker att man beh\u00f6ver inse att f\u00f6r\u00e4ndring tar tid, att man beh\u00f6ver energi n\u00e4r det inte bl\u00e5ser och att det \u00e4r stor skillnad mellan gamla och nya kolkraftverk i termer av verkningsgrad.<\/p>\n

Det som i h\u00f6g grad sker nu \u00e4r att Europa avindustrialiseras och att utsl\u00e4ppen flyttar fr\u00e5n ett kolkraftverk till ett annat \u2013 ofta till ett med s\u00e4mre verkningsgrad och d\u00e4rmed h\u00f6gre utsl\u00e4pp.<\/p>\n

\u2013 D\u00e4remot t\u00e4nker Kina l\u00e5ngsiktigt. Man bygger sina kolkraftverk p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r att de enklare kan ers\u00e4ttas med andra termiska anl\u00e4ggningar i framtiden, exempelvis sm\u00e5 modul\u00e4ra reaktorer p\u00e5 runt 300 megawatt. Det f\u00e5r mig att t\u00e4nka p\u00e5 ett kinesiskt tales\u00e4tt: \u201dIf you are in a hurry, you will never arrive\u201d.<\/p>\n

\n\t\tPublicerad:
\n\t\t15 jan 2026, 13:27\n\t<\/p>\n

\n\t\t\tUppdaterad:
\n\t\t\t15 jan 2026, 13:36\n\t\t<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"ENERGIPRISERNA Det blev ingen topp i v\u00e4rldens kolkonsumtion 2025 heller. Dr. Lars Schernikau och professor Lars Emblemsv\u00e5g anser…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":137021,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[65],"tags":[72,70,71,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-137020","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ekonomi","8":"tag-business","9":"tag-economy","10":"tag-ekonomi","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115899220895974139","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/137020","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=137020"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/137020\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/137021"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=137020"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=137020"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=137020"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}