Ett toxin som uts\u00f6ndrats av kolerabakterier kan h\u00e4mma tillv\u00e4xten av cancer i tjock- och \u00e4ndtarm utan att orsaka n\u00e5gon m\u00e4tbar skada p\u00e5 kroppen. Det visar en ny studie som kan \u00f6ppna f\u00f6r forskning om en ny typ av cancerbehandling.<\/p>\n
Kolorektalcancer, det vill s\u00e4ga cancer i tjocktarm och \u00e4ndtarm, \u00e4r den tredje vanligaste cancerformen i v\u00e4rlden och den cancer som globalt har n\u00e4st h\u00f6gst d\u00f6dlighet. Cancern behandlas i dag i regel med kirurgi, str\u00e5lning eller kemoterapi. \u00c4ven om det i m\u00e5nga fall \u00e4r effektivt, har de metoderna ocks\u00e5 betydande biverkningar. <\/p>\n
Kolorektalcancer \u00f6kar dessutom i v\u00e4rlden. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det v\u00e4rdefullt att hitta alternativa behandlingsmetoder.<\/p>\n
Forskarna i Ume\u00e5 har nu studerat de cancerh\u00e4mmande egenskaperna hos \u00e4mnet MakA, ett s\u00e5 kallat cytotoxin som uts\u00f6ndras av kolerabakterien Vibrio cholerae. <\/p>\n
Vid f\u00f6rs\u00f6k med m\u00f6ss gick det att se att systematisk tillf\u00f6rsel med MakA p\u00e5tagligt minskade tillv\u00e4xten hos tum\u00f6rerna.<\/p>\n
\u2013 \u00c4mnet inte bara d\u00f6dar cancerceller direkt. Det omformar tum\u00f6ren och hj\u00e4lper immunf\u00f6rsvaret att arbeta mot tum\u00f6ren utan att skada frisk v\u00e4vnad, s\u00e4ger Sun Nyunt Wai, professor<\/a> vid Ume\u00e5 universitet, i ett pressmeddelande.<\/p>\n F\u00f6r\u00e4ndrade cellmilj\u00f6n i tum\u00f6rer<\/p>\n Studien visar att MakA \u00f6kade celld\u00f6den hos tum\u00f6rcellerna och minskade deras f\u00f6rm\u00e5ga att \u00f6ka i antal. Parallellt med detta f\u00f6r\u00e4ndrade \u00e4mnet sammans\u00e4ttningen av cellmilj\u00f6n i tum\u00f6ren och \u00f6kade antalet medf\u00f6dda immunceller, s\u00e4rskilt makrofager och neutrofiler, som i sin tur bidrog till att h\u00e4mma tum\u00f6ren.<\/p>\n Behandlingen ledde inte till n\u00e5gon skadlig inflammation hos m\u00f6ssen. Det gick inte att se negativa effekter p\u00e5 kroppsvikt, allm\u00e4n h\u00e4lsa eller funktionen hos vitala organ ens efter upprepad dosering. Det tyder p\u00e5 att effekten av MakA \u00e4r lokal och specifikt riktad mot tum\u00f6rer.<\/p>\n Ytterligare analyser bekr\u00e4ftade att MakA stimulerade bildandet av s\u00e5 kallade immunmediatorer i tum\u00f6ren som fr\u00e4mjar celld\u00f6d samtidigt som det uppr\u00e4tth\u00f6ll regleringsmekanismer som begr\u00e4nsar skador p\u00e5 omkringliggande v\u00e4vnad.\u00a0<\/p>\n \u00d6ppnar ny v\u00e4g<\/p>\n Saskia Erttmann, forskarassistent vid Ume\u00e5 universitet, s\u00e4ger att det beh\u00f6vs mer forskning, men att resultaten tydligt visar en intressant v\u00e4g f\u00f6r att utveckla en ny typ av cancerbehandling som utnyttjar \u00e4mnen bakterier skapar f\u00f6r att b\u00e5de d\u00f6da cancerceller och st\u00e4rka kroppens egna f\u00f6rsvar.<\/p>\n Forskarna betonar ocks\u00e5 att det beh\u00f6vs fler studier f\u00f6r att utforska MakA:s potential \u00e4ven i andra modeller och f\u00f6r att bed\u00f6ma l\u00e4mpligheten f\u00f6r framtida klinisk anv\u00e4ndning. <\/p>\n I sina f\u00f6rs\u00f6k har forskarna enbart tillf\u00f6rt MakA, allts\u00e5 inte sj\u00e4lva kolerabakterien.<\/p>\n Vetenskaplig artikel:<\/p>\n