{"id":137161,"date":"2026-01-15T14:49:07","date_gmt":"2026-01-15T14:49:07","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/137161\/"},"modified":"2026-01-15T14:49:07","modified_gmt":"2026-01-15T14:49:07","slug":"reglerna-om-lonetransparens-missar-malet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/137161\/","title":{"rendered":"Reglerna om l\u00f6netransparens missar m\u00e5let"},"content":{"rendered":"<p>Nyhet15 januari 2026<\/p>\n<p class=\"Text_sn_leadText__9Ju4K\">De nya l\u00f6netransparensreglerna som inf\u00f6rs f\u00f6r att motverka osakliga l\u00f6neskillnader mellan kvinnor och m\u00e4n riskerar att bli en mycket kostsam \u00e5tg\u00e4rd med oproportionerligt h\u00f6g administrativ b\u00f6rda f\u00f6r arbetsgivare, skriver Camilla Gannvik, arbetsr\u00e4ttsjurist och expert p\u00e5 l\u00f6nebildning.<\/p>\n<p><img alt=\"Camilla Gannvik, arbetsr\u00e4ttsjurist och expert p\u00e5 l\u00f6nebildning, och j\u00e4mst\u00e4lldhetsminister Nina Larsson (L).\" loading=\"lazy\" width=\"799\" height=\"449\" decoding=\"async\" data-nimg=\"1\" style=\"color:transparent\"   src=\"\/_next\/image?url=https%3A%2F%2Fwww.svensktnaringsliv.se%2Fsakomraden%2Feu%2Fq57sa3_b8116514-92a1-4554-a972-68fe6a51ac0f-1jpg_1246286.html%2Falternates%2FLANDSCAPE_PH%2Fb8116514-92a1-4554-a972-68fe6a51ac0f-1.jpg&amp;w=3840&amp;q=75\"\/>Camilla Gannvik, arbetsr\u00e4ttsjurist och expert p\u00e5 l\u00f6nebildning, och j\u00e4mst\u00e4lldhetsminister Nina Larsson (L). Foto: Stefan Tell, Jessica Gow\/TT<\/p>\n<p>Regeringen meddelade idag att nya l\u00f6netransparensregler ska inf\u00f6ras f\u00f6r att \u201dutpl\u00e5na l\u00f6negapet mellan kvinnor och m\u00e4n\u201d. Syftet \u00e4r gott, men den f\u00f6reslagna lagstiftningen riskerar att bli en mycket kostsam \u00e5tg\u00e4rd med oproportionerligt h\u00f6g administrativ b\u00f6rda f\u00f6r arbetsgivare i f\u00f6rh\u00e5llande till det resultat som kan f\u00f6rv\u00e4ntas. Svenskt N\u00e4ringsliv st\u00e4ller sig mycket fr\u00e5gande till om de nya reglerna kommer ha n\u00e5gra positiva effekter p\u00e5 l\u00f6neskillnaderna i Sverige.<\/p>\n<p>Arbetsv\u00e4rdering utg\u00f6r ett centralt verktyg i reglerna om l\u00f6netransparens. Metoden bygger p\u00e5 ett antagande om att varje arbete har ett inneboende och objektivt v\u00e4rde, som kan fastst\u00e4llas genom en po\u00e4ngschablon \u00f6ver yrkesrollens krav p\u00e5 kunskap, f\u00e4rdigheter, ansvar, anstr\u00e4ngning och arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden. V\u00e4rderingen \u00e4r helt frikopplat fr\u00e5n den individ som faktiskt utf\u00f6r arbetet och hur v\u00e4l arbetet utf\u00f6rs. Metoden \u00e4r varken ny eller okomplicerad. F\u00f6rutom att den \u00e4r tids- och resurskr\u00e4vande att inf\u00f6ra och uppr\u00e4tth\u00e5lla, s\u00e5 riskerar ett utbrett anv\u00e4ndande att h\u00e4mma utvecklingen av yrkesroller och verksamheter, eftersom den utg\u00e5r fr\u00e5n statiska kategoriseringar. P\u00e5 en arbetsmarknad och i ett arbetsliv som pr\u00e4glas av f\u00f6r\u00e4ndring, flexibilitet och innovation har arbetsv\u00e4rdering mycket begr\u00e4nsad praktisk relevans. <\/p>\n<p>De faktorer som i praktiken har st\u00f6rst betydelse f\u00f6r skillnaderna i genomsnittsl\u00f6ner mellan kvinnor och m\u00e4n \u00e4r k\u00f6nssegregeringen p\u00e5 arbetsmarknaden och att kvinnor i h\u00f6gre grad \u00e4n m\u00e4n arbetar deltid. <\/p>\n<p>Ett mer effektivt s\u00e4tt att bryta reproduktion av stereotypa f\u00f6rest\u00e4llningar \u00e4r att synligg\u00f6ra individer. N\u00e4r l\u00f6nes\u00e4ttningen i st\u00e4llet utg\u00e5r fr\u00e5n varje medarbetares faktiska arbetsinsats, styrkor, prestationer och utvecklingsvilja s\u00e5 st\u00e4rks m\u00f6jligheten att bed\u00f6ma kompetens p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte l\u00e5ser fast m\u00e4nniskor i traditionella k\u00f6nsroller. En \u00f6verv\u00e4gande majoritet av svenska arbetstagare omfattas av kollektivavtal. Kollektivavtalen har k\u00f6nsneutrala l\u00f6nekriterier, som \u00e4r anpassade efter respektive verksamhets m\u00e5l och f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Dessa kriterier och lokala parters l\u00f6nebildningsarbete s\u00e4kerst\u00e4ller att l\u00f6neutvecklingen baseras p\u00e5 den enskildes bidrag till verksamhetens resultat och utveckling \u2013 inte k\u00f6n, schabloner om yrken eller hur \u201dskicklig l\u00f6nef\u00f6rhandlare\u201d n\u00e5gon \u00e4r.<\/p>\n<p>De faktorer som i praktiken har st\u00f6rst betydelse f\u00f6r skillnaderna i genomsnittsl\u00f6ner mellan kvinnor och m\u00e4n \u00e4r k\u00f6nssegregeringen p\u00e5 arbetsmarknaden och att kvinnor i h\u00f6gre grad \u00e4n m\u00e4n arbetar deltid. Dessa strukturella f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r inte m\u00f6jliga att komma \u00e5t genom diskrimineringslagstiftning. Att lagstifta utifr\u00e5n en f\u00f6renklad problembild riskerar d\u00e4rf\u00f6r att leda till \u00e5tg\u00e4rder som skjuter vid sidan om m\u00e5let och samtidigt skapar omfattande kostnader och administrativ belastning utan motsvarande nytta. Med nuvarande utformning s\u00e5 kommer reglerna om l\u00f6netransparens att g\u00f6ra just detta.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Nyhet15 januari 2026 De nya l\u00f6netransparensreglerna som inf\u00f6rs f\u00f6r att motverka osakliga l\u00f6neskillnader mellan kvinnor och m\u00e4n riskerar&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":137162,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-137161","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115899673020159663","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/137161","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=137161"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/137161\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/137162"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=137161"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=137161"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=137161"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}