{"id":138090,"date":"2026-01-16T12:27:12","date_gmt":"2026-01-16T12:27:12","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/138090\/"},"modified":"2026-01-16T12:27:12","modified_gmt":"2026-01-16T12:27:12","slug":"har-ar-gymnasieprogrammen-som-snabbast-ger-jobb-och-bra-lon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/138090\/","title":{"rendered":"H\u00e4r \u00e4r gymnasieprogrammen som snabbast ger jobb \u2013 och bra l\u00f6n"},"content":{"rendered":"<p>Nyhet16 januari 2026<\/p>\n<p class=\"Text_sn_leadText__9Ju4K\">Snart ska niondeklassarna v\u00e4lja gymnasieprogram \u2013 och valet kan bli biljetten rakt in i arbetslivet. Nya siffror visar att yrkesprogrammen ger snabbast jobb och ofta bra l\u00f6n, samtidigt som Sverige riskerar att sakna 230 000 yrkesarbetande \u00e5r 2040. \u201dD\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det sannolikt att m\u00e4nniskor med yrkeskunskaper blir \u00e4nnu mer attraktiva fram\u00f6ver\u201d, s\u00e4ger experten Johan Olsson.<\/p>\n<p><img alt=\"Johan Olsson, policyexpert p\u00e5 kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning\" loading=\"lazy\" width=\"1600\" height=\"900\" decoding=\"async\" data-nimg=\"1\" style=\"color:transparent\"   src=\"\/_next\/image?url=https%3A%2F%2Fwww.svensktnaringsliv.se%2Fbilder_och_dokument%2F1sbu7x_gymnasiepejljpg_1246058.html%2Falternates%2FLANDSCAPE_PH%2FGymnasiepejl.jpg&amp;w=3840&amp;q=75\"\/>\u201d\u00c4r du os\u00e4ker p\u00e5 vilket program du ska v\u00e4lja \u00e4r det b\u00e4ttre att v\u00e4lja ett yrkesprogram \u00e4n ett h\u00f6gskolef\u00f6rberedande program\u201d, s\u00e4ger Johan Olsson. Foto: Stefan Tell, Maja Brand, Johan Bjurer\/Mostphotos, Magnus Sandberg, Hanna Franz\u00e9n\/TT<\/p>\n<p>Nu \u00e4r det dags att s\u00f6ka in till gymnasiet inf\u00f6r h\u00f6stterminen 2026. Men vilken gymnasieutbildning \u00e4r b\u00e4st att v\u00e4lja? I Svenskt N\u00e4ringslivs unders\u00f6kning <a class=\"Text_sn_link__4Wb1m\" target=\"_blank\" href=\"https:\/\/www.ekonomifakta.se\/sakomraden\/utbildning-och-forskning\/utbildningsinvesteringar\/gymnasiepejl\/\" rel=\"nofollow noopener\">Gymnasiepejl<\/a> \u00e4r det tydligt vilka utbildningar som snabbast ger jobb.<\/p>\n<p>\u2013 \u00c4r du os\u00e4ker p\u00e5 vilket program du ska v\u00e4lja \u00e4r det b\u00e4ttre att v\u00e4lja ett yrkesprogram \u00e4n ett h\u00f6gskolef\u00f6rberedande program.<\/p>\n<p>Det s\u00e4ger Johan Olsson, expert p\u00e5 kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning och ansvarig f\u00f6r Gymnasiepejl. Unders\u00f6kningen visar, precis som tidigare \u00e5r, att det \u00e4r dem som har g\u00e5tt ut yrkesprogram som f\u00e5r jobb fortast, inte s\u00e4llan redan innan de har l\u00e4mnat skolan. B\u00e4st g\u00e5r det f\u00f6r dem som har g\u00e5tt ut fordons- och transportprogrammet. D\u00e4r hade drygt 70 procent jobb inom ett \u00e5r efter studenten. \u00c4ven f\u00f6r dem som g\u00e5r bygg- och anl\u00e4ggningsprogrammet, industritekniska programmet och VVS- och fastighetsprogrammet \u00e4r det oftast enkelt att f\u00e5 jobb direkt efter utbildningen.<\/p>\n<p>\u201dSedan n\u00e5gra \u00e5r tillbaka ger alla yrkesprogram h\u00f6gskolebeh\u00f6righet. Det inneb\u00e4r att du kan v\u00e4lja att plugga vidare efter att du har utbildat dig till fordonsmekaniker, kock eller mont\u00f6r.\u201d<\/p>\n<p>Och chansen att f\u00e5 jobb ser ut att best\u00e5. Enligt Svenskt N\u00e4ringslivs rapport F\u00f6retagens Regionala Utveckling (f\u00f6rkortat FRU) \u00e4r sv\u00e5righeter att rekrytera ett problem f\u00f6r m\u00e5nga svenska f\u00f6retag. Drygt h\u00e4lften uppgav i rapporten, som presenterades i v\u00e5ras, att det \u00e4r deras st\u00f6rsta tillv\u00e4xthinder.<\/p>\n<p>\u2013 \u00c5tta av tio f\u00f6retag vill \u00f6ka antalet anst\u00e4llda de kommande fem \u00e5ren, det visar att det finns en stor underutnyttjad potential, sa Johan Karlsson, kvantitativ analytiker p\u00e5 Svenskt N\u00e4ringsliv, till TN n\u00e4r FRU-rapporten presenterades.<\/p>\n<p>Johan Olsson bekr\u00e4ftar bilden.<\/p>\n<p>\u2013 Vi riskerar att sakna 230 000 yrkesarbetande i Sverige till \u00e5r 2040. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det sannolikt att m\u00e4nniskor med yrkeskunskaper blir \u00e4nnu mer attraktiva p\u00e5 arbetsmarknaden fram\u00f6ver, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p>M\u00e5nga f\u00f6rdelar<\/p>\n<p>Han po\u00e4ngterar att det finns m\u00e5nga f\u00f6rdelar med yrkesprogrammen. F\u00f6rutom att det ofta \u00e4r enkelt att f\u00e5 jobb efter studenten g\u00e5r det ocks\u00e5 att l\u00e4sa vidare p\u00e5 universitet och h\u00f6gskola.<\/p>\n<p>\u2013 Sedan n\u00e5gra \u00e5r tillbaka ger alla yrkesprogram h\u00f6gskolebeh\u00f6righet. Det inneb\u00e4r att du kan v\u00e4lja att plugga vidare efter att du har utbildat dig till fordonsmekaniker, kock eller mont\u00f6r. D\u00e5 har du yrkeskunskaperna med dig genom livet, samtidigt som du f\u00e5r akademisk utbildning. Win-win, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p>Men det \u00e4r inte bara p\u00e5 yrkesprogrammen det beh\u00f6vs fler elever. 2025 beslutade regeringen om en ny STEM-strategi, som ska leda till att st\u00e4rka Sverige inom naturvetenskap, teknik, ingenj\u00f6rsvetenskap och matematik.<\/p>\n<p>\u2013 Ett m\u00e5l med strategin \u00e4r att antalet elever p\u00e5 det naturvetenskapliga programmet och teknikprogrammet \u00f6kar, s\u00e4ger Johan Olsson.<\/p>\n<p>I sj\u00e4lva verket \u00e4r m\u00e5let att andelen elever som studerar p\u00e5 naturvetenskaps- eller teknikprogrammet i gymnasieskolan ska \u00f6ka fr\u00e5n 20 till 25 procent \u00e5r 2035.<\/p>\n<p>\u2013 Hur vi i Sverige hanterar STEM-omr\u00e5det kommer att f\u00e5 inverkan p\u00e5 v\u00e5r konkurrenskraft, ungdomars m\u00f6jligheter att vara rustade f\u00f6r den kommande arbetsmarknaden och \u00e4r i f\u00f6rl\u00e4ngningen avg\u00f6rande f\u00f6r v\u00e5r v\u00e4lf\u00e4rd, sa STEM-delegationens ordf\u00f6rande Pia Sandvik till TN i samband med att strategin lanserades.<\/p>\n<p>F\u00f6r de som g\u00e5r tv\u00e5 av de mest popul\u00e4ra programmen, samh\u00e4llsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet, \u00e4r det dock inte lika l\u00e4tt att f\u00e5 jobb.<\/p>\n<p>\u2013 Den som v\u00e4ljer gymnasium m\u00e5ste g\u00e5 efter intresse, men sam- och ekonomiprogrammen har blivit n\u00e5got slags ickeval. Eftersom m\u00e5nga av eleverna p\u00e5 de programmen inte pluggar vidare, s\u00e5 \u00e4r de b\u00e4ttre om de v\u00e4ljer ett yrkesprogram. D\u00e5 har de b\u00e5de m\u00f6jligheten att att studera p\u00e5 h\u00f6gskola senare och v\u00e4ldigt goda m\u00f6jligheter till jobb direkt efter studenten, s\u00e4ger Johan Olsson.<\/p>\n<p><strong>Men hur viktigt \u00e4r gymnasievalet egentligen?<\/strong><\/p>\n<p>\u2013 Det \u00e4r b\u00e5de stort och viktigt, men det \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n livsavg\u00f6rande. Oavsett vad du v\u00e4ljer har du m\u00e5nga m\u00f6jligheter att byta inriktning, b\u00e5de direkt efter gymnasiet och l\u00e4ngre fram i livet, s\u00e4ger Johan Olsson.<\/p>\n<p>Desto viktigare \u00e4r det att faktiskt ha m\u00f6jligheten att g\u00e5 ett gymnasieprogram. Men i dag \u00e4r det 16,9 procent av svenska elever som inte \u00e4r beh\u00f6riga till ett nationellt yrkesprogram. N\u00e4stan var femte elev l\u00e4mnar allts\u00e5 h\u00f6gstadiet utan fullst\u00e4ndiga betyg.<\/p>\n<p>\u2013 Det \u00e4r bedr\u00f6vliga siffror och h\u00e4r finns ett stort arbete kvar att g\u00f6ra. Ofullst\u00e4ndiga betyg drabbar b\u00e5de ungdomarna och de f\u00f6retag som skriker efter medarbetare, s\u00e4ger Johan Olsson.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Nyhet16 januari 2026 Snart ska niondeklassarna v\u00e4lja gymnasieprogram \u2013 och valet kan bli biljetten rakt in i arbetslivet.&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":138091,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-138090","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115904776986072192","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/138090","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=138090"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/138090\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/138091"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=138090"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=138090"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=138090"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}