{"id":140501,"date":"2026-01-19T08:50:12","date_gmt":"2026-01-19T08:50:12","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/140501\/"},"modified":"2026-01-19T08:50:12","modified_gmt":"2026-01-19T08:50:12","slug":"inga-belagg-for-att-ai-tar-svenska-jobb-an-sa-lange","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/140501\/","title":{"rendered":"Inga bel\u00e4gg f\u00f6r att AI tar svenska jobb \u2013 \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge"},"content":{"rendered":"<p>AI:s int\u00e5g p\u00e5 arbetsplatserna g\u00e5r i rasande fart. Siffror fr\u00e5n Unionen visar att fyra av tio Unionen-medlemmar s\u00e4ger att \u201dminst h\u00e4lften\u201d av deras uppgifter kommer att utf\u00f6ras av AI inom fem \u00e5r.<\/p>\n<p>\u2013 F\u00f6r\u00e4ndringarna st\u00e5r inf\u00f6r d\u00f6rren. Vi m\u00e4rker att m\u00e5nga f\u00f6retag \u00e4r ivriga och kanske till och med stressade inf\u00f6r utvecklingen, och det g\u00e4ller \u00e4ven anst\u00e4llda, konstaterar Unionens chefekonom Tobias Br\u00e4nnemo.<\/p>\n<p>Men fr\u00e5gan \u00e4r vilka f\u00f6r\u00e4ndringarna kommer att bli? I AI-teknikens f\u00f6delseland USA finns flera tecken p\u00e5 att AI ers\u00e4tter anst\u00e4llda. En uppm\u00e4rksammad studie fr\u00e5n Stanford visar att <a href=\"https:\/\/digitaleconomy.stanford.edu\/publications\/canaries-in-the-coal-mine\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">unga i de mest AI-exponerade yrkena haft en nedg\u00e5ng i syssels\u00e4ttning p\u00e5 13 procent<\/a> efter AI- genombrottet. Forskarna menar att den nya tekniken \u00e4r orsaken till att unga som exempelvis s\u00f6ker jobb inom kodning och kundtj\u00e4nst har f\u00e5tt det sv\u00e5rare att hitta jobb.<\/p>\n<p>En rapport fr\u00e5n storbanken J.P. Morgan Global Research <a href=\"https:\/\/www.jpmorgan.com\/insights\/global-research\/artificial-intelligence\/ai-impact-job-growth#section-header#2\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">pekar i samma riktning<\/a>.<\/p>\n<p>Annorlunda i Sverige enligt Almega<\/p>\n<p>Men hur \u00e4r det d\u00e5 i Sverige? Almegas chefsekonom Patrik Joyce har skrivit tv\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/2025\/04\/ny-rapport-jobb-som-ersatts-av-ai-och-jobb-som-kompletteras\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">rapporter om AI och arbetsmarknaden<\/a>. Han p\u00e5pekar att det saknas studier som visar p\u00e5 att arbetstillf\u00e4llen har f\u00f6rsvunnit i Sverige. Det \u00e4r snarare tv\u00e4rtom.<\/p>\n<p><img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" width=\"800\" height=\"800\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/patrickjoyceportratt.jpg\" alt=\"En medel\u00e5lders man med kort, ljust h\u00e5r och bl\u00e5 \u00f6gon v\u00e4nder sig mot kameran. Han b\u00e4r en gr\u00e5 skjorta med krage under en m\u00f6rk tr\u00f6ja. Den enf\u00e4rgade, ljusa bakgrunden antyder subtilt en framtid d\u00e4r AI tar jobben endrer arbeidslivet.\" class=\"wp-image-74193\" style=\"width:200px\"  \/>Patrik Joyce, Almega<br \/>Foto: Kate Gabor<\/p>\n<p>\u2013 \u00c4nnu har vi inte sett n\u00e5gon negativ syssels\u00e4ttningseffekt av AI. De branscher som \u00e4r mest exponerade mot AI anst\u00e4ller faktiskt fler, s\u00e4ger Almegas chefekonom.<\/p>\n<p>Han framh\u00e5ller ocks\u00e5 att man inte kan dra stora v\u00e4xlar p\u00e5 enstaka studier som Stanford-studien, \u00e4ven om den \u00e4r v\u00e4lgjord. Klart \u00e4r dock att AI kommer att p\u00e5verka arbetsmarknaden i Sverige i h\u00f6g grad och s\u00e4rskilt tj\u00e4nstesektorn, menar han. Det finns ocks\u00e5 anekdotiska bel\u00e4gg som talar f\u00f6r att efterfr\u00e5gan p\u00e5 vissa yrkesgrupper, till exempel \u00f6vers\u00e4ttare, grafiska formgivare och kundtj\u00e4nstmedarbetare, redan har minskat.<\/p>\n<p>\u2013\u00a0De jobb som riskerar att ers\u00e4ttas \u00e4r enklare administrativa jobb och medelkvalificerade arbeten som inte kr\u00e4ver v\u00e4ldigt l\u00e5nga utbildningar. Har man en riktigt l\u00e5ng utbildning \u00e4r man sv\u00e5rare att ers\u00e4tta. Men samtidigt \u00e4r det s\u00e5 att vi inte vet vad AI kan g\u00f6ra i framtiden, s\u00e4ger Patrick Joyce.<\/p>\n<p>Begr\u00e4nsade effekter enligt Unionen<\/p>\n<p>Unionen har i stort sett samma bild som Almega. Det finns inga s\u00e4kra bel\u00e4gg f\u00f6r att AI ers\u00e4tter jobb och minskar syssels\u00e4ttningen i Sverige och de jobb som eventuellt kommer att minska \u00e4r enklare tj\u00e4nstemannajobb.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"800\" height=\"800\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/tobiasbrannemo.jpg\" alt=\"En person med rakat huvud, gr\u00e5 kavaj och m\u00f6rkbrun skjorta tittar in i kameran med ett neutralt uttryck, som om han funderar p\u00e5 om ai tar jobben. Bakgrunden \u00e4r mjukt suddig med varma toner.\" class=\"wp-image-74195\" style=\"width:200px\"  \/>Tobias Br\u00e4nnemo, Unionen<br \/>Foto: Peter Knutson<\/p>\n<p>I <a href=\"https:\/\/www.unionen.se\/sites\/default\/files\/files\/Unionen-om-konjunkturen_host-2025.pdf\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Unionens konjunkturrapport fr\u00e5n november 2025<\/a>, d\u00e4r Unionenklubbarna ger sin syn, kan man se att AI visserligen breder ut sig snabbt, men att effekterna p\u00e5 jobben \u00e4r begr\u00e4nsade. Sammantaget har jobben varken \u00f6kat eller minskat p\u00e5 grund av AI, enligt Unionen. Kundtj\u00e4nstarbeten och administrativa tj\u00e4nster har dock minskat oproportionerligt mycket i denna l\u00e5gkonjunktur.<\/p>\n<p>\u2013 Det skulle kunna vara en AI-effekt p\u00e5 en viss typ av jobb, s\u00e4ger Unionens chefsekonom Tobias Br\u00e4nnemo.<\/p>\n<p>Jobben f\u00f6r\u00e4ndras enligt Akavia<\/p>\n<p>Akademikerf\u00f6rbundet Akavia organiserar nyutexaminerade jurister och systemvetare, tv\u00e5 grupper som ibland sp\u00e5s en krympande arbetsmarknad i AI:s k\u00f6lvatten. \u00c4ven deras bild \u00e4r att det saknas indikationer som visar p\u00e5 n\u00e5gon strukturell f\u00f6r\u00e4ndring av den svenska arbetsmarknaden p\u00e5 grund av AI.<\/p>\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-style-quotequote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>I dag finns f\u00e5 stinsar och lyktt\u00e4ndare, men desto fler UX-designers och h\u00e5llbarhetschefer<\/p>\n<\/blockquote>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"800\" height=\"800\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/charlottetarschysportratt.jpg\" alt=\"En kvinna med kort brunt h\u00e5r b\u00e4r en svart kavaj \u00f6ver en bl\u00e5 blus, v\u00e4nd mot kameran med ett neutralt uttryck, mot en m\u00f6rk bakgrund som p\u00e5 ett subtilt s\u00e4tt \u00e5terspeglar oro \u00f6ver ai tj\u00e4rjobben.\" class=\"wp-image-74196\" style=\"width:200px\"  \/>Charlotte Tarschys, Akavia<br \/>Foto: Angelica L\u00f6nnberg Gavazzeni<\/p>\n<p>\u2013 Det \u00e4r v\u00e4ldigt f\u00e5 som s\u00e4ger att de blir av med jobbet p\u00e5 grund av AI n\u00e4r de pratar med oss. Men det kan handla om tid och vi f\u00f6ljer s\u00e5 klart utvecklingen noga. Det kan vara n\u00e5got vi kan komma att se l\u00e4ngre fram, s\u00e4ger Akavias chefsekonom Charlotte Tarschys.<\/p>\n<p>Skulle jobb f\u00f6rsvinna vore det f\u00f6rmodligen inte en katastrof f\u00f6r efterfr\u00e5gan p\u00e5 akademisk kompetens, p\u00e5pekar hon. Tidigare har ny teknik banat v\u00e4g f\u00f6r nya\u00a0aff\u00e4rsmodeller \u2013 och nya jobb.<\/p>\n<p>\u2013 Det \u00e4r v\u00e4rt att p\u00e5minna om att tidigare skiften inte har inneburit f\u00e4rre jobb men att m\u00e4nniskor arbetar med andra saker. I dag finns exempelvis f\u00e5 stinsar och lyktt\u00e4ndare, men desto fler UX-designers och h\u00e5llbarhetschefer, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p>Hela Europa ligger efter<\/p>\n<p>En fr\u00e5ga \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s varf\u00f6r jobbf\u00f6rluster p\u00e5 grund av AI inte syns s\u00e5 tydligt i Sverige som i USA?<\/p>\n<p>\u2013 Det kan var s\u00e5 att USA ligger f\u00f6re. USA har en mer flexibel arbetsmarknad och kan l\u00e4ttare inf\u00f6ra ny teknik, s\u00e4ger Almegas chefsekonom Patrick Joyce.<\/p>\n<p>N\u00e5got som talar f\u00f6r detta \u00e4r en global <a href=\"https:\/\/www.pwc.se\/hopes-and-fears\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">enk\u00e4tunders\u00f6kning och rapport fr\u00e5n revisionsj\u00e4tten PwC<\/a>. Rapporten tyder i alla fall p\u00e5 att AI-anv\u00e4ndandet ligger relativt l\u00e5gt i Sverige. Medan 28 procent av de cirka 1\u00a0100 svenskarna i studien svarar att de anv\u00e4nder AI p\u00e5 jobbet minst en g\u00e5ng i m\u00e5naden, var siffran i genomsnitt 38 procent hos de 50\u00a0000 svarande fr\u00e5n 48 l\u00e4nder p\u00e5 samma fr\u00e5ga. Skillnaden \u00e4r \u00e4nnu st\u00f6rre till Sveriges nackdel p\u00e5 fr\u00e5gan om man har anv\u00e4nt AI det senaste \u00e5ret.<\/p>\n<p>PwC:s ledarskapsexpert Jessica Carragher Wallner h\u00e5ller \u00f6ppet f\u00f6r att det finns flera orsaker till att svenska arbetstagare ligger efter. Men hon betonar s\u00e4rskilt kompetensutvecklingens roll.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"800\" height=\"800\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/jessicacarragherwallnerportratt.jpg\" alt=\"En kvinna med l\u00e5ngt, v\u00e5gigt m\u00f6rkt h\u00e5r och ljus hy ler mot kameran. Hon b\u00e4r en svart topp, medan en suddig bakgrund med m\u00f6rka och varma toner framkallar en atmosf\u00e4r d\u00e4r ai tar jobben in i framtiden.\" class=\"wp-image-74198\" style=\"width:200px\"  \/>Jessica Carragher Wallner, PwC<br \/>Foto: PwC<\/p>\n<p>\u2013 En sak vi kan se i rapporten \u00e4r att svenska medarbetare inte f\u00e5r fortbildning och utbildning i samma utstr\u00e4ckning som man f\u00e5r globalt. Det b\u00f6r vara en viktig orsak.<\/p>\n<p>Hon tror inte att hela yrkeskategorier kommer att raderas av AI, i alla fall inte i nul\u00e4get, men att arbeten kommer att omformas och f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n<p>\u2013 Enligt studierna ligger vi efter, s\u00e5 effekterna kan kanske till och med bli st\u00f6rre hos oss, det vill s\u00e4ga att de sker p\u00e5 kortare tid. F\u00f6r n\u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningarna v\u00e4l \u00e4r p\u00e5 plats \u2013 kompetens, infrastruktur och aff\u00e4rsmodeller \u2013 kan AI-adoptionen g\u00e5 v\u00e4ldigt snabbt i Sverige, forts\u00e4tter hon.<\/p>\n<p>Enligt Unionens chefsekonom Tobias Br\u00e4nnemo \u00e4r det rimligt att anta att man ser snabbare effekter i USA \u00e4n i Sverige och Europa.<\/p>\n<p>\u2013 Flera techj\u00e4ttar som utvecklar AI finns ju i USA, och det talar f\u00f6r att USA ligger f\u00f6re. De har ocks\u00e5 en maximalt flexibel arbetsmarknad, d\u00e4r saker sker snabbare och mer dramatiskt, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p>Han tror att en del av jobben f\u00f6rr eller senare kommer att bli f\u00e4rre, precis som vid tidigare teknologiskiften.<\/p>\n<p>\u2013 Men vi vet ocks\u00e5 att det leder till att nya jobb skapas, \u00e4ven om det \u00e4r sv\u00e5rt att veta vilka de \u00e4r och vilka nya yrkesgrupper som kan v\u00e4xa fram, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p>Nya jobb ers\u00e4tter gamla<\/p>\n<p>Nystartade Arbetsmarknadens AI-r\u00e5d skriver i en rapport att AI:s int\u00e5g p\u00e5 arbetsmarknaden \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge handlar om \u201d<a href=\"https:\/\/www.ai.se\/sites\/default\/files\/2025-11\/Arbetsmarknadens%20AI-ra%CC%8Ad%20%E2%80%93%20Insiktsrapport%20%231.pdf\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">omformning och komplettering snarare \u00e4n enkel ers\u00e4ttning<\/a>\u201d.<\/p>\n<p>Det \u00e4r n\u00e5got Patrick Joyce p\u00e5 Almega har kunnat notera i sina unders\u00f6kningar. Han tar yrkesgruppen arkitekter som exempel. De ber\u00e4ttade f\u00f6r honom att de anv\u00e4nder AI \u2013 men inte f\u00f6r att ers\u00e4tta anst\u00e4llda, utan f\u00f6r att utf\u00f6ra enklare uppgifter p\u00e5 ett snabbare s\u00e4tt. Till exempel att ta fram de f\u00f6rsta skisserna p\u00e5 torg och hus.<\/p>\n<p>\u2013 Det blev som en assistent f\u00f6r dem, och de kunde frig\u00f6ra tid \u00e5t att h\u00f6ja kvaliteten och \u00e4gna mer tid och roligare och viktigare uppgifter, f\u00f6rklarar han.<\/p>\n<p>Europa efter USA och Kina<\/p>\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller fr\u00e5gan om Sveriges eventuella eftersl\u00e4pning menar Almegas chefsekonom att det leder tanken fel att tala om att just Sverige ligger efter i AI-utvecklingen. Enligt honom \u00e4r det snarare hela Europa som ligger efter, j\u00e4mf\u00f6rt med b\u00e5de USA och Kina. Det g\u00e4ller inom b\u00e5de utveckling och anv\u00e4ndning av AI, resonerar han.<\/p>\n<p>Han lyfter dock fram en annan siffra som s\u00e4tter Sverige i ett litet mer positivt ljus.<\/p>\n<p>\u2013 N\u00e4r EU:s Eurostat fr\u00e5gar om hur m\u00e5nga f\u00f6retag som inf\u00f6rt AI, d\u00e5 ligger vi p\u00e5 andra plats efter Danmark. Men det skulle kunna handla om att f\u00f6retagen har tekniken tillg\u00e4nglig men \u00e4nnu inte uppt\u00e4ckt vad man ska anv\u00e4nda den till.\u00a0<\/p>\n<p>Statistik fr\u00e5n Unionens opublicerade medlemsunders\u00f6kning kan tolkas som att denna spekulation \u00e4r korrekt. F\u00f6r samtidigt som drygt h\u00e4lften av f\u00f6rbundets medlemmar s\u00e4ger sig ha anv\u00e4nt AI i sitt arbete \u00e4r det bara en av fyra medlemmar som svarar att deras arbetsgivare har en plan f\u00f6r AI-relaterad kompetens.\u00a0Det skulle allts\u00e5 kunna handla om att relativt f\u00e5 f\u00f6retag och organisationer implementerat tekniken i sin verksamhet.<\/p>\n<p>\u2013 Man f\u00f6rst\u00e5r att det \u00e4r n\u00e5got som kommer, men m\u00e5nga f\u00f6retag verkar \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge bara ha inf\u00f6rt m\u00f6jligheten att anv\u00e4nda AI. I vilken m\u00e5n f\u00f6retagen har landat i de faktiska anv\u00e4ndningsomr\u00e5dena \u00e4r \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge oklart, s\u00e4ger Unionens Tobias Br\u00e4nnemo.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"AI:s int\u00e5g p\u00e5 arbetsplatserna g\u00e5r i rasande fart. Siffror fr\u00e5n Unionen visar att fyra av tio Unionen-medlemmar s\u00e4ger&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":140502,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[5],"tags":[713,13966,13967,11684,22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,2376],"class_list":["post-140501","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-rubriker","tag-ai","tag-ai-sweden","tag-akavia","tag-almega","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-news","tag-nyheter","tag-rubriker","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories","tag-unionen"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115920910592218432","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/140501","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=140501"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/140501\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/140502"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=140501"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=140501"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=140501"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}