{"id":150600,"date":"2026-01-29T22:42:17","date_gmt":"2026-01-29T22:42:17","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/150600\/"},"modified":"2026-01-29T22:42:17","modified_gmt":"2026-01-29T22:42:17","slug":"var-femte-natverkskriminell-driver-foretag-sa-kan-de-stoppas","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/150600\/","title":{"rendered":"Var femte n\u00e4tverkskriminell driver f\u00f6retag \u2013 s\u00e5 kan de stoppas"},"content":{"rendered":"

\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\tBROTTEN MOT F\u00d6RETAGEN
\n\t\t\t<\/a><\/p>\n

\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tBild:
\n\t\t\t\t\tMostphotos, Stina Stjernkvist\/TT <\/p>\n

Kriminella anv\u00e4nder allt oftare f\u00f6retag f\u00f6r att beg\u00e5 brott, visar en ny rapport fr\u00e5n Brottsf\u00f6rebyggande r\u00e5det. \u201dDet g\u00e5r fort \u00e5t fel h\u00e5ll\u201d, s\u00e4ger Rikard Jermsten, chef f\u00f6r Ekobrottsmyndigheten. Men det finns s\u00e4tt att stoppa utvecklingen.<\/p>\n

\n\t\tPublicerad:
\n\t\t29 jan 2026, 10:27\n\t<\/p>\n

\n\t\t\tUppdaterad:
\n\t\t\t29 jan 2026, 10:28\n\t\t<\/p>\n

Tidigare begicks brott mot f\u00f6retag, nu anv\u00e4nds f\u00f6retag f\u00f6r att beg\u00e5 brott. Tusentals svenska f\u00f6retag \u00e4r rena brottsverktyg f\u00f6r kriminella n\u00e4tverk. Bakom till synes vanliga aktiebolag d\u00f6ljer sig avancerade uppl\u00e4gg f\u00f6r penningtv\u00e4tt, bidragsfusk och skattebrott \u2013 ofta helt utan att myndigheterna hinner stoppa det i tid. Det visar en ny rapport, \u201dF\u00f6retag som brottsverktyg\u201d, fr\u00e5n Brottsf\u00f6rebyggande r\u00e5det, Br\u00e5.<\/p>\n

\u2013 De vanligaste branscherna \u00e4r bygg, fastighet, transport, restaurang och handel. Men ocks\u00e5 v\u00e5rd och omsorg och finansiella verksamheter finns med, konstaterade Li Hammar, en av rapportf\u00f6rfattarna n\u00e4r rapporten nyligen presenterades vid ett seminarium.<\/p>\n

AI-sammanfattning<\/p>\n

Allt fler n\u00e4tverkskriminella anv\u00e4nder f\u00f6retag som verktyg f\u00f6r brott, visar en ny Br\u00e5-rapport.<\/p>\n

Var femte n\u00e4tverkskriminell har f\u00f6retagsengagemang, ofta i kortlivade aktiebolag utan anst\u00e4llda.<\/p>\n

F\u00f6retagen anv\u00e4nds f\u00f6r penningtv\u00e4tt, bidragsfusk, skattebrott och som fasad f\u00f6r annan organiserad brottslighet.<\/p>\n

Uppl\u00e4ggen ger osund konkurrens och riskerar att sl\u00e5 ut seri\u00f6sa f\u00f6retag, enligt Svenskt N\u00e4ringsliv.<\/p>\n

Myndigheterna ligger efter p\u00e5 grund av l\u00e5ngsamma kontroller, bristande informationsdelning och systembrister.<\/p>\n

Br\u00e5 f\u00f6resl\u00e5r b\u00e4ttre dataanalys, t\u00e4tare myndighetssamverkan och h\u00e5rdare \u00e5tg\u00e4rder mot m\u00e5lvakter och oseri\u00f6sa akt\u00f6rer.<\/p>\n

\t\t\t\t\tL\u00e4s mer<\/a><\/p>\n

Studien t\u00e4cker \u00e5ren 2020 \u2013 2023 och bygger p\u00e5 registerdata fr\u00e5n olika myndigheter, underr\u00e4ttelsematerial, avlyssnade chattar och intervjuer. Ur det materialet v\u00e4xer en detaljerad bild fram av s\u00e5rbarheterna i f\u00f6retags- och myndighetssystemen och hur kriminella akt\u00f6rer utnyttjar dem. Polisen r\u00e4knar med att cirka 56\u00a0000 vuxna \u00e4r s\u00e5 kallade n\u00e4tverkskriminella och ing\u00e5r i den organiserade brottsligheten. Under den aktuella perioden hade 11\u00a0000 av dem, allts\u00e5 var femte kriminell, minst ett, ofta flera f\u00f6retagsengagemang. Sammantaget var de engagerade i 23\u00a0000 f\u00f6retag, vilket motsvarar 1,7 procent av alla f\u00f6retag i landet.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r visserligen en liten andel men st\u00e4ller till mycket skada och de finns i hela Sverige, enligt Li Hammar.<\/p>\n

\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\tRapportf\u00f6rfattaren Li Hammar, Brottsf\u00f6rebyggandet r\u00e5det.
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tBild:
\n\t\t\t\t\tJohanna Hanno, Pressbild<\/p>\n

De kriminella f\u00f6retagen skiljer sig fr\u00e5n vanliga f\u00f6retag genom att de ofta \u00e4r aktiebolag som saknar anst\u00e4llda och har en l\u00e5g deklarerad oms\u00e4ttning. De \u00e4r kortlivade, byter ofta styrelse och \u00e4gare och \u00e4r \u00f6verrepresenterade i konkursstatistiken. Tillsammans har de \u00f6ver 11,5 miljarder kronor i f\u00f6rfallna skulder till staten, vilket motsvarar cirka 20 procent av den samlade skuldb\u00f6rdan som juridiska personer har till staten.<\/p>\n

Det hindrar inte att de under sin levnad blir tydliga redskap f\u00f6r att skapa legitimitet och vara en t\u00e4ckmantel f\u00f6r olika sorters ekonomisk brottslighet: Uppl\u00e4ggen sker brett i olika verksamheter, fr\u00e5n rena skenf\u00f6retag helt utan verksamhet till etablerade f\u00f6retag d\u00e4r illegal verksamhet blandas med det legala.<\/p>\n

I vissa uppl\u00e4gg \u00e4r tillg\u00e5ngen till f\u00f6retagen en f\u00f6ruts\u00e4ttning, exempelvis f\u00f6r att genomf\u00f6ra skenanst\u00e4llningar eller att kvittera ut f\u00f6retagsst\u00f6d och beg\u00e5 momsbedr\u00e4gerier.<\/p>\n

\u201dBrottsligheten ger en osund konkurrens som leder till att sunda f\u00f6retag riskerar att sl\u00e5s ut.\u201d<\/p><\/blockquote>\n

I andra fall anv\u00e4nds f\u00f6retag eller f\u00f6retagskonton som ett redskap f\u00f6r att skala upp en verksamhet, till exempel vid kreditbedr\u00e4gerier eller storskalig penningtv\u00e4tt med hj\u00e4lp av osanna fakturor. F\u00f6retaget kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas som fasad f\u00f6r att d\u00f6lja den kriminella verksamheten vid bland annat smuggling eller investeringsbedr\u00e4gerier. Inte s\u00e4llan anv\u00e4nds callcenterf\u00f6retag som en legitim front. Ett legitimt \u201dutanp\u00e5verk\u201d ger \u00e4ven m\u00f6jlighet att verka p\u00e5 den offentliga marknaden och konkurrera med det vanliga n\u00e4ringslivet om olika upphandlingar. I och med att de har en brottslig ekonomi som bas, kan de l\u00e4gga helt andra, l\u00e4gre anbud \u00e4n sunda f\u00f6retag i situationer d\u00e4r ett l\u00e5gt pris \u00e4r avg\u00f6rande.<\/p>\n

\u2013 Brottsligheten ger en osund konkurrens som leder till att sunda f\u00f6retag riskerar att sl\u00e5s ut eller v\u00e4ljer att inte l\u00e4gga anbud, s\u00e4ger Lena Nitz, expert p\u00e5 brottslighet och trygghet p\u00e5 Svenskt N\u00e4ringsliv, i en kommentar till rapporten.<\/p>\n

\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\tLena Nitz, expert p\u00e5 brottslighet och trygghet p\u00e5 Svenskt N\u00e4ringsliv.
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tBild:
\n\t\t\t\t\tClaudio Bresciani \/ TT<\/p>\n

Utvecklingen i den kriminella \u201df\u00f6retagsbranschen\u201d har g\u00e5tt snabbt och allt pekar p\u00e5 att den fortsatt att accelerera \u00e4ven efter 2023 n\u00e4r rapportens granskning tar slut. Idag \u00e4r den allt mer professionaliserad och de k\u00f6per kunskaper i bokf\u00f6ring, ekonomi och juridik som kr\u00e4vs f\u00f6r att systematiskt hitta och utnyttja svagheterna i det svenska myndighetssystemet.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r ett paradigmskifte och det g\u00e5r fort och \u00e5t fel h\u00e5ll, sa Rikard Jermsten, chef f\u00f6r Ekobrottsmyndigheten, n\u00e4r rapporten presenterades.<\/p>\n

\u201dM\u00e5ste skruva i alla v\u00e5ra system.\u201d<\/p><\/blockquote>\n

Just hastigheten \u00e4r en av de fr\u00e4msta orsakerna till att myndigheterna inte hinner med innan det kriminella f\u00f6retaget tj\u00e4nat ut, t\u00f6mts p\u00e5 pengar, f\u00f6rsatts i konkurs f\u00f6r att f\u00f6rhindra utredning \u2013 och sedan uppst\u00e5tt igen i ny skepnad, ofta med olika m\u00e5lvakter i fronten. I rapporten pekar Br\u00e5 p\u00e5 att problemen inte enbart beror p\u00e5 de kriminella utan ocks\u00e5 p\u00e5 systembrister hos olika myndigheterna. M\u00e5nga av de oseri\u00f6sa f\u00f6retagen redovisar helt enkelt inte den information de \u00e4r skyldiga att l\u00e4mna till Bolagsverket och Skatteverket vars kontroller oftast sker i efterhand. Trots det ringer inte alarmklockorna. Men framf\u00f6r allt delar inte myndigheterna information emellan sig tillr\u00e4ckligt snabbt.<\/p>\n

\u2013 Det finns inte en \u00e5tg\u00e4rd som hj\u00e4lper utan vi m\u00e5ste skruva i alla v\u00e5ra system f\u00f6r att g\u00f6ra det sv\u00e5rare, menade Rickard Jermsten.<\/p>\n

\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\tRikard Jermsten, chef f\u00f6r Ekobrottsmyndigheten.
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tBild:
\n\t\t\t\t\tMagnus Svensson<\/p>\n

Under senare \u00e5r har det blivit m\u00f6jligt att utveckla anv\u00e4ndningen av myndigheternas befintliga administrativa data, f\u00f6r att identifiera oseri\u00f6sa f\u00f6retag. Genom att till exempel korsk\u00f6ra uppgifter ur olika administrativa register g\u00e5r det att identifiera oseri\u00f6sa f\u00f6retag. Det har bland annat gett Utbetalningsmyndigheten m\u00f6jlighet att samk\u00f6ra data fr\u00e5n olika myndigheter f\u00f6r att identifiera och stoppa misst\u00e4nkt felaktiga utbetalningar fr\u00e5n statskassan, bland annat inom olika v\u00e4lf\u00e4rdsbrott.<\/p>\n

Ett \u00f6kat samarbete och myndigheter emellan kan ocks\u00e5 driva p\u00e5 en av de avg\u00f6rande insatserna: att hitta och identifiera de kriminella som driver p\u00e5 brottsligheten, men ocks\u00e5 de m\u00e5lvakter som anv\u00e4nds och d\u00e5 bel\u00e4gga de personerna med n\u00e4ringsf\u00f6rbud. Idag r\u00e4cker det med en mobiltelefon och ett bank-ID f\u00f6r att driva ett kriminellt f\u00f6retag. Allts\u00e5 beh\u00f6vs b\u00e4ttre koll p\u00e5 om personen verkligen \u00e4r ansvarig f\u00f6r den verksamhet som den s\u00e4ger sig f\u00f6retr\u00e4da.<\/p>\n

\u2013 Vi m\u00e5ste komma ih\u00e5g att n\u00e4ringsfrihet \u00e4r grundlagsskyddad. Det ska allts\u00e5 vara enkelt att starta ett f\u00f6retag, exempelvis digitalt, samtidigt som vi m\u00e5ste t\u00e4nka p\u00e5 vilka risker det inneb\u00e4r och noga kontrollera v\u00e5r registerinformation, konstaterade Therese Frennberg, chef brottsf\u00f6rebyggande avdelningen p\u00e5 Bolagsverket.<\/p>\n

\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\tTherese Frennberg, chef brottsf\u00f6rebyggande avdelningen p\u00e5 Bolagsverket.
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tBild:
\n\t\t\t\t\tJoakim Jormelin, Pressbild<\/p>\n

Vid sidan av att plundra Sverige p\u00e5 skatter, bidrag och andra offentliga medel, \u00e4r den kriminella f\u00f6retagsverksamheten en konkurrens som inget sunt n\u00e4ringsliv i l\u00e4ngden klarar av att m\u00f6ta. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste kampen mot det kriminella \u201dn\u00e4ringslivet\u201d \u00e4ven omfatta det sunda n\u00e4ringslivet, menar Rickard Jermsten:<\/p>\n

\u2013 Vi ska utveckla samarbetet med stora delar av n\u00e4ringslivet, l\u00e4ra oss av f\u00f6retagen vad det \u00e4r f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rder som \u00e4r jobbiga att hitta p\u00e5, vad \u00e4r det f\u00f6r uppgifter som \u00e4r l\u00e4tt att l\u00e4mna fel uppgifter om. S\u00e5 kan vi skapa ett strukturerat f\u00f6rebyggande mot de kriminella f\u00f6retagen.<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\tS\u00e5 kan de kriminella f\u00f6retagen stoppas<\/p>\n

I rapporten listar BR\u00c5 ett antal \u00e5tg\u00e4rder som ska anv\u00e4ndas f\u00f6r att stoppa de kriminellas m\u00f6jlighet att anv\u00e4nda f\u00f6retag f\u00f6r att beg\u00e5 brott.<\/p>\n

\u2022 St\u00e4nga ute kriminella akt\u00f6rer fr\u00e5n n\u00e4ringsliv och skyddsv\u00e4rda system<\/strong><\/p>\n

Personer i den kriminella milj\u00f6n m\u00e5ste st\u00e4ngas ute fr\u00e5n n\u00e4ringslivet, exempelvis genom utvidgat n\u00e4ringsf\u00f6rbud och ut\u00f6kad tillg\u00e5ng till belastningsregister.<\/p>\n

\u2022 Begr\u00e4nsa m\u00e5lvaktsanv\u00e4ndningen<\/strong><\/p>\n

Ur ett strategiskt perspektiv \u00e4r det inte bara viktigt att komma \u00e5t huvudm\u00e4nnen, utan \u00e4ven att identifiera och st\u00e4nga ute m\u00e5lvakter.<\/p>\n

\u2022 Minska storskalig tillg\u00e5ng till historik- och lagerbolag<\/strong><\/p>\n

Br\u00e5 f\u00f6resl\u00e5r att utreda en kriminalisering av vidaref\u00f6rmedling av f\u00f6retag som en \u00e4gare avsett att likvidera. Det b\u00f6r \u00e4ven utredas om avveckling av f\u00f6retag kan f\u00f6renklas i syfte att minska tillg\u00e5ngen till f\u00f6retag som \u00e4r till f\u00f6rs\u00e4ljning.<\/p>\n

\u2022 F\u00f6rb\u00e4ttra den registerbaserade kontrollen av f\u00f6retag<\/strong><\/p>\n

F\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r att komma \u00e5t den kriminella f\u00f6retagsamheten \u00e4r att register, underlag och information som finns hos myndigheterna \u00e4r aktuella, har h\u00f6g kvalitet och snabbt tillg\u00e4ngliga.<\/p>\n

\u2022 Begr\u00e4nsa anv\u00e4ndning av planerade konkurser<\/strong><\/p>\n

Kriminella \u00e4r ofta inblandade i en l\u00e5ng rad konkurser. Genom att identifiera dem, till exempel n\u00e4r de registrerar ett nytt f\u00f6retag, kan antalet planerade konkurser minska.<\/p>\n

\u2022 Riskmedvetenhet och systematiskt f\u00f6rebyggande arbete<\/strong><\/p>\n

Det brottsf\u00f6rebyggande arbetet m\u00e5ste ske kontinuerligt hos myndigheter, i kommuner och regioner.<\/p>\n

\u2022 Sk\u00e4rp f\u00f6rvaltningsmyndigheters ansvar att motverka brott<\/strong><\/p>\n

Ge olika myndigheter resurser och lagst\u00f6d f\u00f6r att bli aktivare och kraftfullare i agerandet mot kriminella som beg\u00e5r brott med hj\u00e4lp av f\u00f6retag.<\/p>\n

K\u00e4lla: BR\u00c5<\/p>\n

\n\t\tPublicerad:
\n\t\t29 jan 2026, 10:27\n\t<\/p>\n

\n\t\t\tUppdaterad:
\n\t\t\t29 jan 2026, 10:28\n\t\t<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"BROTTEN MOT F\u00d6RETAGEN Bild: Mostphotos, Stina Stjernkvist\/TT Kriminella anv\u00e4nder allt oftare f\u00f6retag f\u00f6r att beg\u00e5 brott, visar en…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":150601,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[65],"tags":[72,70,71,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-150600","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ekonomi","8":"tag-business","9":"tag-economy","10":"tag-ekonomi","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115980805301609297","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/150600","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=150600"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/150600\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/150601"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=150600"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=150600"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=150600"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}