![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/Halladar_3000x1500-1-scaled.jpg\")
<\/p>\n <\/p>\n
Foto: Per Jonson & Veronika Lax\/Skogsstyrelsen<\/p>\n
\u2013\u00a0 Som generaldirekt\u00f6r har man ett tidsbegr\u00e4nsat f\u00f6rordnande och f\u00f6r min del g\u00e5r det ut den sista februari.<\/p>\n
\u2013\u00a0Det \u00e4r en stor och \u00f6ppen fr\u00e5ga. Det finns m\u00e5nga engagerade m\u00e4nniskor, konstellationer, m\u00e5ls\u00e4ttningar och uppfattningar i den svenska \u00e4lgf\u00f6rvaltningen. Grunden i f\u00f6rvaltningssystemet och tanken \u00e4r bra. Om svaret avgr\u00e4nsas till Skogsstyrelsens ansvar att bland myndigheter jobba med att f\u00f6rverkliga r\u00e5dande skogspolitik, s\u00e5 har \u00e4lgf\u00f6rvaltningen p\u00e5 totalen \u00e4nd\u00e5 fungerat hyggligt i meningen att betesskadorna s\u00e5 sakteliga b\u00f6rjat minska, andelen unga tallar utan betesskador har \u00f6kat, likas\u00e5 tallandelen i unga skogar. Det syns ocks\u00e5 att biologiskt viktiga tr\u00e4dslag s\u00e5som r\u00f6nn, asp, s\u00e4lg och ek efterhand f\u00e5tt b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4n tidigare.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r l\u00e5ngt kvar till m\u00e5ls\u00e4ttningar f\u00f6r andel \u00e5rsskadad tall, men de senaste \u00e5ren har det g\u00e5tt \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll tack vara j\u00e4gares och mark\u00e4gares insatser. Enstaka \u00e5r kan resultatet sl\u00e5 b\u00e5de upp och ner beroende p\u00e5 exempelvis hur h\u00e5rd vintern varit, s\u00e4rskilt i norra Sverige. Det \u00e4r bland annat d\u00e4rf\u00f6r ett s\u00e5 kallat tre\u00e5rsmedel anv\u00e4nds n\u00e4r betesskador m\u00e4ts. Hur det blir fram\u00e5t med betesskadornas utveckling kommer framtiden utvisa, vi p\u00e5 Skogsstyrelsen<\/a> arbetar fortsatt f\u00f6r att skadorna ska minska f\u00f6r en l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbar situation f\u00f6r skogen, jakten, ekonomin och f\u00f6r hjortdjurens skull.<\/p>\n Det \u00e4r l\u00e5ngt kvar till m\u00e5ls\u00e4ttningar f\u00f6r andel \u00e5rsskadad tall, men de senaste \u00e5ren har det g\u00e5tt \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll tack vara j\u00e4gares och mark\u00e4gares insatser. <\/p>\n<\/blockquote>\n \u2013 N\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6rb\u00e4ttringspotential s\u00e5 beh\u00f6ver dialogen mellan olika intressen \u00f6ka, likas\u00e5 f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r varandras situation. Insikt om att maximering av nyttan f\u00f6r det egna intresset riskerar att bidra till att utvecklingen l\u00e5ngsiktigt missgynnar allas intressen \u00e4r viktig.\u00a0Att \u00f6ka andelen geografiska omr\u00e5den d\u00e4r s\u00e5 kallad flerartsf\u00f6rvaltning bedrivs \u00e4r en annat utvecklingsomr\u00e5de.\u00a0<\/p>\n\n