{"id":163336,"date":"2026-02-12T11:27:09","date_gmt":"2026-02-12T11:27:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/163336\/"},"modified":"2026-02-12T11:27:09","modified_gmt":"2026-02-12T11:27:09","slug":"fonden-steg-mest-i-januari-fokuserar-pa-karnkraft","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/163336\/","title":{"rendered":"Fonden steg mest i januari \u2013 fokuserar p\u00e5 k\u00e4rnkraft"},"content":{"rendered":"

Atlant Green Tech Metals<\/strong> steg 18% i januari och blev m\u00e5nadens <\/a>b\u00e4st presterande fond.<\/p>\n

Bakom uppg\u00e5ngen ligger rusande \u00e4delmetaller, d\u00e4r framf\u00f6r allt guld- och silverpriserna n\u00e5dde nya rekordniv\u00e5er innan de f\u00f6ll tillbaka i slutet av m\u00e5naden.<\/p>\n

Mattias Gromark\u00a0<\/strong>f\u00f6rvaltar fonden hos\u00a0Atlant Fonder\u00a0<\/strong>och s\u00e4ger att \u00e4delmetallernas kraftiga uppg\u00e5ng blev fondens st\u00f6rsta drivkraft vid starten av det nya \u00e5ret.<\/p>\n

”Det var som om man tittade p\u00e5 memeaktier eller krypto, rent pris- och fl\u00f6desm\u00e4ssigt”, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Uranbolag<\/p>\n

Redan f\u00f6re ruset kl\u00e4ttrade Atlant Green Tech Metals 46% under fjol\u00e5ret. Fonden fokuserar p\u00e5 h\u00e5llbar materialf\u00f6rs\u00f6rjning och investeringar g\u00f6rs i alla typer av bolag som arbetar med metaller eller andra material som efterfr\u00e5gas i den gr\u00f6na energiomst\u00e4llningen.<\/p>\n

Fonden viktas j\u00e4mnt mot tre delar: r\u00e5varumaterial, som uran och koppar, verksamhetsbolag, som servar bolag d\u00e4r r\u00e5varor utvinns, och processbolag som befinner sig l\u00e4ngre upp i f\u00f6r\u00e4dlingskedjan.<\/p>\n

St\u00f6rsta innehavet plockades in f\u00f6r knappt fyra m\u00e5nader sedan och \u00e4r London-noterade Yellow Cake<\/strong>. Bolaget k\u00f6per fr\u00e4mst uran fr\u00e5n Kazakstanbaserade uranbrytaren Kazatomprom<\/strong> som sedan lagras hos uranleverant\u00f6rerna Orano<\/strong> och Cameco<\/strong>. \u00c4ven Cameco finns i fonden som n\u00e4st st\u00f6rsta innehav.<\/p>\n

”I oktober s\u00e5g vi en v\u00e4ldigt kraftig uppg\u00e5ng i urantillverkarna. De underliggande bolagen \u00e4r ofta mer volatila \u00e4n vad sj\u00e4lva r\u00e5varorna \u00e4r i pris. Bolagen varierar mycket och efter uppg\u00e5ngen best\u00e4mde jag mig f\u00f6r att bredda lite. D\u00e5 k\u00f6pte jag Yellow Cake”, ber\u00e4ttar Gromark.<\/p>\n

Atlant Green Tech Metals har Volvo som nionde st\u00f6rsta innehav.<\/p>\n

”De tillverkar \u00e4ven anl\u00e4ggningsmaskiner f\u00f6r gruvor. Men visst \u00e4r huvudgrejen bussar och lastbilar, samtidigt ska fonden tj\u00e4na pengar och Volvo gynnas av konjunkturen nu”, s\u00e4ger f\u00f6rvaltaren.<\/p>\n

K\u00e4rnkraft f\u00f6re sol och vind<\/p>\n

Med Yellow Cake och Cameco i portf\u00f6ljen \u2013 och ytterligare nio bolag som jobbar med utveckling och prospektering av uran \u2013 har fonden stor exponering mot k\u00e4rnkraft.<\/p>\n

Mattias Gromark bed\u00f6mer att en fj\u00e4rdedel av portf\u00f6ljen viktas mot k\u00e4rnkraft.<\/p>\n

Sedan 2022 klassas k\u00e4rnkraft som en h\u00e5llbar investering i EU:s taxonomi.<\/p>\n

”Jag har valt k\u00e4rnkraft som en pelare f\u00f6r framtidens energi”, s\u00e4ger f\u00f6rvaltaren.<\/p>\n

”Vindkraft och solenergi \u00e4r d\u00e4remot ingenting jag jagar. Dels f\u00f6r att jag inte tror att det \u00e4r den b\u00e4sta energiinvesteringen, dels f\u00f6r att det redan domineras s\u00e5 mycket av Kina.”<\/p>\n

K\u00e4rnkraft \u00e4r politiskt laddat och har motst\u00e5ndare i s\u00e5v\u00e4l riksdagen som EU. Men i somras b\u00f6rjade den m\u00e5ng\u00e5riga motst\u00e5ndaren Tyskland \u00f6ppna f\u00f6r EU-st\u00f6d till k\u00e4rnkraft, om \u00e4n enbart ny k\u00e4rnkraftsteknik som sm\u00e5reaktorer.<\/p>\n

”Indien och Kina leder k\u00e4rnkraftsracet men USA sl\u00f6t nyligen ett avtal om att bygga ny k\u00e4rnkraft”, s\u00e4ger Gromark.<\/p>\n

I oktober f\u00f6rra \u00e5ret gick den amerikanska regeringen in i partnerskap med Cameco, Westinghouse\u00a0<\/strong>och\u00a0Brookfield\u00a0<\/strong>f\u00f6r att satsa 80 mdr US-dollar p\u00e5 nya reaktorer.<\/p>\n

”S\u00e5 det kommer byggas \u00e4ven i v\u00e4st.”<\/p>\n

Snabba Kina<\/p>\n

Fonden fokuserar p\u00e5 energiomst\u00e4llningen i v\u00e4st och utesluter helt verksamheter i Kina eller andra diktaturer.<\/p>\n

Samtidigt v\u00e4ntas Kina st\u00e5 f\u00f6r n\u00e4stan 50% av den globala efterfr\u00e5gan p\u00e5 el fram till 2030, enligt<\/a> f\u00e4rska ber\u00e4kningar fr\u00e5n International Energy Agency<\/strong> (IEA). Hela landets \u00f6kade elbehov v\u00e4ntas t\u00e4ckas av f\u00f6rnybar energi och k\u00e4rnkraft.<\/p>\n

Redan nu bygger landet k\u00e4rnkraftsreaktorer snabbare \u00e4n n\u00e5got annat land och ber\u00e4knas st\u00e5 f\u00f6r cirka 40% av den globala \u00f6kningen av k\u00e4rnkraft fram till 2030.<\/p>\n

”Vi missar definitivt viktiga investeringar genom att inte vara d\u00e4r”, s\u00e4ger Gromark.<\/p>\n

”Men jag tror att det bara \u00e4r en tidsfr\u00e5ga innan v\u00e4st kommer ikapp. Sen f\u00e5r man inte gl\u00f6mma att det handlar om mer \u00e4n de stora reaktorerna. Jag tror att vi kommer f\u00e5 se m\u00e5nga fler sp\u00e4nnande applikationer, alltifr\u00e5n containerstora reaktorer till k\u00e4rnkraft f\u00f6r fj\u00e4rrv\u00e4rme.”<\/p>\n

Dyra bolag<\/p>\n

Atlant Green Tech Metals f\u00f6ddes 2021 genom en omstrukturering av det som tidigare var Atlant Precious<\/strong>. Och det \u00e4r inga billiga bolag som Mattias Gromark k\u00f6per in.<\/p>\n

Ett mindre innehav \u00e4r det australienska gruvbolaget\u00a0Hot Chili Limited\u00a0<\/strong>som letar koppar i Chile. Hittills i \u00e5r \u00e4r dess aktie upp 25%.<\/p>\n

”Det var ganska spretigt och litet i b\u00f6rjan, men har visat sig hitta bra fyndigheter”, s\u00e4ger Mattias Gromark.<\/p>\n

I portf\u00f6ljen hittas\u00a0Epiroc\u00a0<\/strong>och Atlas Copco <\/strong>med P\/E-tal \u00f6ver 32 respektive 35 p\u00e5 rullande tolv m\u00e5nader.<\/p>\n

”Det g\u00e4ller att hitta b\u00e4sta bolagen i sin nisch och d\u00e4r man fortfarande kan dra nytta av tillv\u00e4xten. Jag brukar titta p\u00e5 vem som dominerar sektorn”, ber\u00e4ttar f\u00f6rvaltaren.<\/p>\n

”Tillv\u00e4xten sker inte p\u00e5 en eftermiddag. Det kommer ju fyndigheter som ska bearbetas och s\u00e5 vidare. Det kan ocks\u00e5 vara sv\u00e5rt f\u00f6r marknaden att veta var man ser tillv\u00e4xt p\u00e5 \u00f6ver ett \u00e5rs sikt.”<\/p>\n

K\u00e4rnkraftsfond<\/p>\n

Gromark anv\u00e4nder sig inte av n\u00e5got j\u00e4mf\u00f6relseindex f\u00f6r fonden och motiverar beslutet med att det inte finns n\u00e5got bra att j\u00e4mf\u00f6ra med. D\u00e4remot st\u00e4ller han fonden mot n\u00e5gra liknande: Handelsbanken H\u00e5llbar Energi<\/strong> och Swedbank Robur New Energy<\/strong>.<\/p>\n

Det senaste \u00e5ret har Atlant-fonden slagit de tv\u00e5 med r\u00e5ge, men sett till tre \u00e5r leder Swedbank.<\/p>\n

”Jag tror att vi ligger mer i r\u00e4tt nisch och kan leverera lite annorlunda resultat”, s\u00e4ger Gromark.<\/p>\n

Hans fond har omkring 4 000 \u00e4gare, j\u00e4mf\u00f6rt med Handelsbankens och Swedbanks med tiotusentals vardera.<\/p>\n

Du kanske ska starta en renodlad k\u00e4rnkraftsfond?<\/strong><\/p>\n

”Det hade varit j\u00e4tteintressant.”<\/p>\n

Fakta<\/p>\n

Fondens tio st\u00f6rsta innehav<\/p>\n

    \n
  1. Yellow Cake \u2013 Storbritannien<\/li>\n
  2. Cameco \u2013 Kanada<\/li>\n
  3. Epiroc \u2013 Sverige<\/li>\n
  4. Energy Fuels \u2013 USA<\/li>\n
  5. Umicore \u2013 handelsplatsen Equiduct<\/li>\n
  6. Rio Tinto \u2013 Storbritannien<\/li>\n
  7. Atlas Copco \u2013 Sverige<\/li>\n
  8. Syensqo \u2013 handelsplatsen Equiduct<\/li>\n
  9. Volvo \u2013 Sverige<\/li>\n
  10. Denison Mines \u2013 Kanada<\/li>\n<\/ol>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Atlant Green Tech Metals steg 18% i januari och blev m\u00e5nadens b\u00e4st presterande fond. Bakom uppg\u00e5ngen ligger rusande…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":163337,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[65],"tags":[14790,14802,72,70,71,5040,14956,34,31,33,32,30],"class_list":["post-163336","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-ekonomi","tag-aktiefonder","tag-atlant-green-tech-metals","tag-business","tag-economy","tag-ekonomi","tag-fonder","tag-fondforvaltare","tag-se","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116057423508498814","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/163336","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=163336"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/163336\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/163337"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=163336"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=163336"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=163336"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}