\n
\n
\n
<\/p>\n
Att det \u00e4r bra f\u00f6r h\u00e4lsan att \u00e4ta mycket gr\u00f6nsaker, fullkorn och baljv\u00e4xter \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt. Mer \u00f6verraskande \u00e4r att personer som \u00e4ter klimatv\u00e4nligt ocks\u00e5 uppvisar n\u00e4ringsv\u00e4rden som \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n forskarna hade v\u00e4ntat sig. Det visar en ny studie vid Lunds universitet.<\/strong><\/p>\n
<\/p>\n EAT-Lancet-kosten \u00e4r en global kostv\u00e4gledning som \u00e4r framtagen f\u00f6r att fr\u00e4mja b\u00e5de m\u00e4nniskors h\u00e4lsa och en h\u00e5llbar planet. Den utg\u00e5r fr\u00e5n v\u00e4xtbaserade livsmedel med mycket fullkorn, baljv\u00e4xter, frukt och gr\u00f6nt och sm\u00e5 m\u00e4ngder animaliska produkter \u2013 framf\u00f6r allt betydligt l\u00e4gre k\u00f6ttkonsumtion \u00e4n vad Livsmedelsverket rekommenderar.<\/p>\n \u2013 Det har funnits farh\u00e5gor om att en kost med mindre k\u00f6tt och andra animaliska livsmedel skulle \u00f6ka risken f\u00f6r n\u00e4ringsbrist. Men det s\u00e5g vi inte. De flesta som \u00e5t i linje med de planet\u00e4ra kostr\u00e5den hade tv\u00e4rtom en god n\u00e4ringsstatus, s\u00e4ger Anna Stubbendorff, dietist och forskare vid Medicinska fakulteten p\u00e5 Lunds universitet och knuten till forskarskolan Agenda 2030.<\/p>\n Studien har publicerats i The Lancet Planetary Health och ing\u00e5r i den doktorsavhandling om de planet\u00e4ra kostr\u00e5dens h\u00e4lsoeffekter som hon f\u00f6rsvarade den 16 januari i \u00e5r.<\/p>\n Resultaten i den nu aktuella studien visar att n\u00e4ringsintaget hos dem som \u00e5t klimatv\u00e4nlig konst var v\u00e4l j\u00e4mf\u00f6rbart med dem som \u00e5t samma m\u00e4ngd \u201dvanlig\u201d kost med st\u00f6rre inslag av animaliska livsmedel. Annorlunda uttryckt; merparten av dem som \u00e4tit liknande de nya rekommendationerna fick tillr\u00e4ckligt med viktiga vitaminer och mineraler i sig, trots att EAT Lancet-kosten inneh\u00e5ller mindre k\u00f6tt.<\/p>\n \u00c4ven v\u00e4rdena f\u00f6r n\u00e4ringsstatus i blodet var j\u00e4mf\u00f6rbara. Forskarna \u00e4r inte riktigt s\u00e4kra p\u00e5 orsakerna, men en f\u00f6rklaring kan vara att m\u00e4nniskan anpassar sitt upptag av n\u00e4rings\u00e4mnen till de niv\u00e5er som finns i kroppen och allts\u00e5 absorberar mer n\u00e4ring vid behov, s\u00e4ger hon.<\/p>\n Ett par avvikelser noterades hos dem som hade \u00e4tit mer klimatv\u00e4nligt. Dels var niv\u00e5erna av B-vitaminen folat (folsyra) h\u00f6gre hos dem \u00e4n hos \u00f6vriga deltagare, vilket var ov\u00e4ntat och positivt, dels fanns det en \u00f6kad risk f\u00f6r anemi, j\u00e4rnbrist, hos kvinnliga deltagare. Skillnaden var visserligen liten, 4,6 i st\u00e4llet f\u00f6r 3,3 procent, men Anna Stubbendorff f\u00f6resl\u00e5r \u00e4nd\u00e5 att livsmedel kan berikas, eller att riskgrupper f\u00e5r tillskott f\u00f6r att n\u00e5 goda blodv\u00e4rden.<\/p>\n Hennes forskningsresultat baseras p\u00e5 analyser av den omfattande Malm\u00f6 Kost Cancer-studien d\u00e4r 26\u00a0000 personer ber\u00e4ttade om sina matvanor och sedan f\u00f6ljdes upp i flera decennier (se faktaruta).<\/p>\n Anna Stubbendorffs svar p\u00e5 fr\u00e5gan om EAT Lancet-dieten \u00e4r h\u00e5llbar f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l m\u00e4nniskan som milj\u00f6n \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ett tydligt ja.<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r m\u00f6jligt att f\u00f6rena en milj\u00f6m\u00e4ssigt h\u00e5llbar kost med god h\u00e4lsa. Studierna visar att s\u00e5dana kostm\u00f6nster kan minska risken f\u00f6r sjukdom och f\u00f6rtida d\u00f6d utan att kompromissa med n\u00e4ringsintaget hos majoriteten av befolkningen. Det finns allts\u00e5 positiva synergier mellan h\u00e4lsa och h\u00e5llbarhet, s\u00e4ger Anna Stubbendorff.<\/p>\n Mer fullkorn \u2013 avsev\u00e4rt mindre k\u00f6tt<\/p>\n Anna Stubbendorff, som \u00e4r dietist i grunden, p\u00e5b\u00f6rjade 2019 sin doktorandtj\u00e4nst vid den Medicinska fakulteten och forskarskolan Agenda 2030 p\u00e5 Lunds universitet. Samma \u00e5r hade den f\u00f6rsta versionen av EAT Lancet-kosten publicerats och hon best\u00e4mde sig f\u00f6r att unders\u00f6ka hur h\u00e5llbar den nya dieten var ur ett h\u00e4lsoperspektiv.<\/p>\n \u2013 Med EAT Lancets kostr\u00e5d var det tv\u00e5 sp\u00e5r som kn\u00f6ts ihop, med en kost som skulle vara h\u00e5llbar b\u00e5de f\u00f6r m\u00e4nniskan och f\u00f6r planeten. Det \u00f6ppnade ett helt nytt forskningsf\u00e4lt. Skulle det som var h\u00e5llbart f\u00f6r planeten \u00f6ka eller minska risken att drabbas av sjukdomar och n\u00e4ringsbrist f\u00f6r den som f\u00f6ljde dieten?<\/p>\n Sedan dess har hon publicerat fem vetenskapliga artiklar som ing\u00e5r i doktorsavhandlingen Environmentally sustainable diets and human health – Nutritional adequacy, disease risk, and mortality. D\u00e4rut\u00f6ver har hon under doktorandtiden varit medf\u00f6rfattare till ytterligare 23 artiklar kopplade till mat och h\u00e4lsa.<\/p>\n Svenska matvanor l\u00e5ngt ifr\u00e5n h\u00e5llbara<\/p>\n Hur ligger d\u00e5 svenska matvanor till ur ett klimat- och h\u00e5llbarhetsperspektiv? Ja, l\u00e5ngt ned i en global j\u00e4mf\u00f6relse av klimatp\u00e5verkan. I en ranking av 156 l\u00e4nder hamnar Sverige p\u00e5 plats 13 fr\u00e5n slutet \u2013 strax efter traditionella k\u00f6ttnationer som USA och Nya Zeeland. F\u00f6rklaringen \u00e4r tydlig: svenska konsumenter \u00e4ter mycket k\u00f6tt och mejeriprodukter, vilket driver utsl\u00e4ppen upp\u00e5t. I dag ligger k\u00f6ttkonsumtionen p\u00e5 omkring 680 gram per person och vecka.<\/p>\n F\u00f6r att Sverige skulle n\u00e4rma sig EAT\u00a0Lancets rekommenderade kost kr\u00e4vs en kraftig minskning av b\u00e5de k\u00f6tt- och mejerikonsumtion. De nordiska n\u00e4ringsrekommendationerna, som Livsmedelsverket baserar sina r\u00e5d p\u00e5, tar numera viss klimath\u00e4nsyn. Men skillnaderna \u00e4r p\u00e5tagliga. Enligt de nordiska r\u00e5den \u00e4r 350\u2013400 gram r\u00f6tt k\u00f6tt i veckan acceptabelt, vilket \u00e4r flera g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n EAT\u00a0Lancets tak p\u00e5 90 gram. Samtidigt saknas svenska riktlinjer f\u00f6r konsumtionen av mejeri och f\u00e5gel, omr\u00e5den d\u00e4r EAT\u00a0Lancet anger maximalt 250 gram mejeriprodukter och 30 gram kyckling per dag.<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r mycket fokus p\u00e5 k\u00f6tt, men andra saker som vi ocks\u00e5 kan p\u00e5verka i v\u00e5r del av v\u00e4rlden \u00e4r att inte \u00e4ta mer \u00e4n vi beh\u00f6ver och att sluta sl\u00e4nga mat \u2013 \u00f6verproduktionen av livsmedel t\u00e4r ocks\u00e5 p\u00e5 jordens resurser. Vi kan ocks\u00e5 prata mer om det vi borde \u00e4ta mer av, s\u00e5som fullkorn och baljv\u00e4xter. D\u00e4r finns en stor potential f\u00f6r folkh\u00e4lsan, s\u00e4ger Anna Stubbendorff.<\/p>\n Samband mellan h\u00e4lsa och klimatp\u00e5verkan<\/p>\n Hennes doktorsavhandling omfattar \u00e4ven tidigare studier och d\u00e4r var ett av de viktigaste resultaten att de personer som \u00e5t mest i linje med EAT-Lancet-kosten hade ungef\u00e4r 33 procent l\u00e4gre relativ risk\u00a0att d\u00f6 av hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdomar j\u00e4mf\u00f6rt med dem som f\u00f6ljde kosten minst. Det inneb\u00e4r inte att en tredjedel f\u00e4rre personer d\u00f6r, utan att sannolikheten att avlida i hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdom var ungef\u00e4r en tredjedel l\u00e4gre i den grupp som f\u00f6ljde kostm\u00f6nstret b\u00e4st. Samtidigt var den sammanlagda relativa risken att d\u00f6 i f\u00f6rtid cirka 25 procent l\u00e4gre, och cancerrelaterad d\u00f6dlighet minskade n\u00e4stan lika mycket. Resultaten bygger p\u00e5 observationsdata och visar samband mellan kostm\u00f6nster och d\u00f6dlighet, men kan inte fastst\u00e4lla direkta orsakssamband.<\/p>\n Finns det d\u00e5 n\u00e5gra os\u00e4kerhetshetsfaktorer i resultaten? Ja, att m\u00e4ta vad m\u00e4nniskor \u00e4ter \u00e4r generellt sv\u00e5rt.<\/p>\n \u2013 Men Malm\u00f6 Kost Cancer-studien som vi har analyserat anv\u00e4nde en ovanligt avancerad metod med b\u00e5de kostdagbok, fr\u00e5geformul\u00e4r och intervjuer. Studien f\u00f6ljde ocks\u00e5 en stor grupp under l\u00e5ng tid. S\u00e5 \u00e4ven om det finns os\u00e4kerhet i materialet anser jag att resultaten \u00e4r robusta, s\u00e4ger hon.<\/p>\n Nu hoppas Anna Stubbendorff att sakkunniga och beslutsfattare v\u00e5gar ta sig an fr\u00e5gan om v\u00e5r kosth\u00e5llning, \u00e4ven om den \u00e4r k\u00e4nslig. I dag st\u00e5r matproduktionen globalt f\u00f6r omkring en tredjedel av de totala utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser, anv\u00e4nder cirka 70 procent av v\u00e4rldens s\u00f6tvatten och \u00e4r den enskilt st\u00f6rsta drivkraften bakom f\u00f6rlusten av biologisk m\u00e5ngfald, d\u00e4r jordbruket pekas ut som hot mot majoriteten av de arter som riskerar att d\u00f6 ut.<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r viktigt att den h\u00e4r fr\u00e5gan f\u00e5r luta sig mot en vetenskaplig grund. Vi har en fantastisk m\u00f6jlighet om vi lyckas med de h\u00e4r viktiga f\u00f6r\u00e4ndringarna, s\u00e4ger hon.<\/p>\n Kontakt<\/strong> Publikationer<\/p>\n
Anna Stubbendorff, dietist och forskare vid Medicinska fakulteten p\u00e5 Lunds universitet och knuten till forskarskolan Agenda 2030,\u00a0anna.stubbendorff@med.lu.se<\/a>,\u00a0+4640391326<\/p>\n