F\u00f6r\u00e4ldrar till barn som diagnosticeras med typ 1-diabetes f\u00f6rlorar inkomst \u00e5ren efter diagnosen. Mammorna drabbas h\u00e5rdast, framf\u00f6r allt om deras barn insjuknat i f\u00f6rskole\u00e5ldern, visar en studie fr\u00e5n Uppsala universitet.<\/p>\n
Typ 1-diabetes \u00e4r en kronisk autoimmun sjukdom som kr\u00e4ver daglig behandling med insulin och t\u00e4t \u00f6vervakning av blodsockerniv\u00e5er. I Sverige diagnosticeras fler \u00e4n tusen barn om \u00e5ret med sjukdomen och f\u00f6r\u00e4ldrarna f\u00e5r ofta b\u00e4ra ett stort ansvar f\u00f6r barnets v\u00e5rd och behandling i b\u00e5de hemmet och skolan. <\/p>\n
Tidigare forskning har visat att f\u00f6r\u00e4ldrar till barn med typ 1-diabetes b\u00e5de kan drabbas av stressrelaterade symptom och beh\u00f6va g\u00e5 ner i arbetstid.<\/p>\n
\u2212 V\u00e5r studie visar att f\u00f6r\u00e4ldrarnas arbetsrelaterade inkomster minskar \u00e5ren efter barnets typ 1-diabetesdiagnos. Mammornas inkomster sjunker betydligt mer \u00e4n pappornas, och eftersom mammor ocks\u00e5 tj\u00e4nar mindre i absoluta tal blir tappet \u00e4n mer p\u00e5tagligt f\u00f6r mammorna \u2013 i relativa tal minskar inkomsten med 6,6 procent f\u00f6r mammor och 1,6 procent f\u00f6r pappor \u00e5ret efter diagnosen. Vi kan ocks\u00e5 se att mammor till barn som diagnosticeras i sm\u00e5barns\u00e5ren drabbas allra h\u00e5rdast, s\u00e4ger Beatrice Kennedy, l\u00e4kare och docent<\/a> i epidemiologi<\/a> vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.<\/p>\n 26 000 f\u00f6r\u00e4ldrar till barn med typ 1-diabetes unders\u00f6ktes<\/p>\n Studien bygger p\u00e5 data<\/a> fr\u00e5n svenska befolknings- och h\u00e4lsoregister och barndiabetesregistret. Forskarna unders\u00f6kte f\u00f6r\u00e4ldrar till drygt 13 000 barn med typ 1-diabetes i Sverige mellan \u00e5ren 1993 och 2014 och mer \u00e4n en halv miljon f\u00f6r\u00e4ldrar i befolkningen vars barn inte har sjukdomen.<\/p>\n Resultatet visar att mammornas pensionsgrundande inkomst f\u00f6rst \u00f6kade \u00e5ren efter barnets diagnos. Det berodde p\u00e5 att mammorna oftast var de som ans\u00f6kte om v\u00e5rdbidrag fr\u00e5n F\u00f6rs\u00e4kringskassan. V\u00e5rdbidrag, som 2019 ersattes av omv\u00e5rdnadsbidrag och merkostnadsbidrag, var t\u00e4nkt att ers\u00e4tta familjer med kroniskt sjuka barn f\u00f6r inkomstbortfall och t\u00e4cka sjukdomsspecifika kostnader.<\/p>\n Efter \u00e5tta \u00e5r minskade mammors inkomst<\/p>\n N\u00e4r forskarna tittade p\u00e5 effekter p\u00e5 l\u00e5ng sikt hos mammorna s\u00e5g de dock att \u00f6kningen av pensionsgrundande inkomster f\u00f6rsvann efter i snitt \u00e5tta \u00e5r. Efter det minskade mammornas pensionsgrundande inkomst och \u00e5terh\u00e4mtade sig inte ens i slutet av uppf\u00f6ljningsperioden \u2212 17 \u00e5r efter barnens diagnos.<\/p>\n \u2212 I det h\u00e4r projektet har vi fokuserat p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar till barn som diagnosticeras med typ 1-diabetes. Det \u00e4r dock mycket m\u00f6jligt att man skulle kunna se samma m\u00f6nster hos f\u00f6r\u00e4ldrar till barn med andra kroniska sjukdomar. V\u00e5ra resultat tyder p\u00e5 att samh\u00e4llet beh\u00f6ver v\u00e4ssa det l\u00e5ngsiktiga arbetet med att st\u00f6dja framf\u00f6r allt mammor med barn med kroniska sjukdomar f\u00f6r att de inte ska drabbas ekonomiskt av att ta ett stort ansvar f\u00f6r sina barns h\u00e4lsa, s\u00e4ger Tove Fall, professor<\/a> i molekyl\u00e4r epidemiologi vid Uppsala universitet.<\/p>\n Vetenskaplig artikel:<\/p>\n