{"id":168512,"date":"2026-02-18T04:20:08","date_gmt":"2026-02-18T04:20:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/168512\/"},"modified":"2026-02-18T04:20:08","modified_gmt":"2026-02-18T04:20:08","slug":"ny-robotdrakt-hjalper-barn-med-cp-skada-att-ga-huvudstadsregionen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/168512\/","title":{"rendered":"Ny robotdr\u00e4kt hj\u00e4lper barn med CP-skada att g\u00e5 | Huvudstadsregionen"},"content":{"rendered":"

Forskare vid Nya barnsjukhuset i Helsingfors har testat en s\u00e4rskild robotdr\u00e4kt p\u00e5 ett tiotal barn. Med hj\u00e4lp av tekniken kan barnen, som delvis \u00e4r f\u00f6rlamade, g\u00e5 l\u00e4ttare.<\/p>\n

\"Blomkonstverk<\/p>\n

\u00d6ppna bildvisare<\/p>\n

I Nya barnsjukhuset har man i n\u00e5gra \u00e5r forskat i teknik som kan hj\u00e4lpa barn med nedsatt r\u00f6relsef\u00f6rm\u00e5ga g\u00e5 mer obehindrat. Bild: Ulrica Fagerstr\u00f6m \/ YleLyssna (du h\u00f6r en artificiell r\u00f6st) 4:51<\/p>\n

Forskningen handlar om barn med hemiplegisk CP-skada. Det inneb\u00e4r att ena sidan av kroppen delvis \u00e4r f\u00f6rlamad och personen inte kan anv\u00e4nda den sidans ben normalt.<\/p>\n

Barnen har i studien f\u00e5tt testa b\u00e4rbar robotik som styr vristens r\u00f6relser med motorer och kablar nere i skosulan.<\/p>\n

\u2013 Med g\u00e5ngroboten kan man g\u00f6ra g\u00e5ngen l\u00e4ttare och enklare, ber\u00e4ttar akademiforskare Juha-Pekka Kulmala<\/strong> vid Nya barnsjukhuset, som varit med och forskat i \u00e4mnet.<\/p>\n

\u2013 Den st\u00f6rsta nyttan av apparaten \u00e4r att vristens r\u00f6relse i den f\u00f6rlamade kroppsdelen korrigeras s\u00e5 att den n\u00e4stan liknar den friska sidan, och r\u00f6relsen kan n\u00e4stan bli helt normal med apparaten, s\u00e4ger Kulmala.<\/p>\n

H\u00e4r kan du se en demonstration d\u00e4r Juha-Pekka Kulmalas son visar hur tekniken b\u00e4rs i praktiken.<\/strong><\/p>\n

Veikka Kulmala agerar modell. Han har sj\u00e4lv inga sv\u00e5righeter att g\u00e5. Video: Ulrica Fagerstr\u00f6mSensorer som ber\u00e4ttar<\/p>\n

Den b\u00e4rbara robotiken f\u00e4sts vid h\u00f6ften och styr via kablarna fotens r\u00f6relser med hj\u00e4lp av sensorer i skon.<\/p>\n

\u2013 En elmotor styr de tv\u00e5 kablarna. Den fr\u00e4mre kabeln b\u00f6jer vristen och den bakre kabeln str\u00e4cker vristen och dessutom i r\u00e4tt tid under g\u00e5ng.<\/p>\n

Hur vet tekniken n\u00e4r den ska g\u00f6ra vad?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Sensorn i skon ber\u00e4ttar n\u00e4r foten har markkontakt och n\u00e4r kontakten upph\u00f6r. Baserat p\u00e5 det justerar enheten hj\u00e4lpens m\u00e4ngd och timing.<\/p>\n

Tekniken \u00e4r utvecklad i USA och anv\u00e4nds \u00e4ven f\u00f6r rehabilitering av personer med hj\u00e4rnskada.<\/p>\n

B\u00e4rbar robotik, en exodr\u00e4kt<\/p>\n

En exodr\u00e4kt \u00e4r en typ av b\u00e4rbar robotdr\u00e4kt, \u00e4ven kallad exoskelett, som anv\u00e4nds utanp\u00e5 kroppen f\u00f6r att st\u00f6dja eller underl\u00e4tta en persons r\u00f6relser. Den kan till exempel hj\u00e4lpa personer som har nedsatt styrka eller r\u00f6relsef\u00f6rm\u00e5ga i ben eller armar p\u00e5 grund av skada, sjukdom eller funktionsneds\u00e4ttning.<\/p>\n

Exodr\u00e4kten best\u00e5r ofta av en ram med motorer, sensorer och kablar eller lufttryckssystem som f\u00e4sts p\u00e5 kroppen, till exempel runt h\u00f6ften, benen eller armarna. N\u00e4r anv\u00e4ndaren f\u00f6rs\u00f6ker r\u00f6ra sig, k\u00e4nner sensorerna av det och motorerna hj\u00e4lper till att f\u00f6rst\u00e4rka eller styra r\u00f6relsen, till exempel vid g\u00e5ng eller lyft.<\/p>\n

Syftet med exodr\u00e4kter \u00e4r att underl\u00e4tta r\u00f6relser, minska anstr\u00e4ngning eller sm\u00e4rta, och ibland fungera som rehabiliteringshj\u00e4lpmedel f\u00f6r att tr\u00e4na muskler och r\u00f6relsem\u00f6nster. Exodr\u00e4kter anv\u00e4nds b\u00e5de inom medicin (t.ex. f\u00f6r personer med CP-skada eller efter stroke) och inom industrin (f\u00f6r att underl\u00e4tta tunga lyft).<\/p>\n

Hj\u00e4lp till barnen<\/p>\n

I Finland har forskningsprojektet koncentrerat sig p\u00e5 barn med hemiplegisk CP-skada d\u00e4r ena sidan av kroppen \u00e4r f\u00f6rsvagad.<\/p>\n

Ett tiotal barn i huvudstadsregionen har deltagit i forskningen vid HUS. Ungef\u00e4r hundra barn f\u00f6ds \u00e5rligen i Finland med den funktionsneds\u00e4ttningen.<\/p>\n

\u2013 Vi ville ta reda p\u00e5 hur den fungerar f\u00f6r v\u00e5r m\u00e5lgrupp, allts\u00e5 barn med CP-skada. Tidigare forskning har gjorts p\u00e5 vuxna, mest patienter med hj\u00e4rninfarkt, och vi ville j\u00e4mf\u00f6ra hur den fungerar f\u00f6r barn, s\u00e4ger Kulmala.<\/p>\n

\"Nya<\/p>\n

\u00d6ppna bildvisare<\/p>\n

Barnen har i n\u00e5gra \u00e5rs tid tagit sig till Nya barnsjukhuset f\u00f6r att testa tekniken. Bild: Ulrica Fagerstr\u00f6m \/ YleBeh\u00f6ver utvecklas<\/p>\n

I den aktuella studien har doktoranden Maxwell Thurston<\/strong> gjort en delstudie till sin doktorsavhandling om detta, men ut\u00f6ver det har Kulmala och andra seniorforskare deltagit.<\/p>\n

Barnens respons har varit positiv och forskarna har kunnat visa att apparaten kan korrigera ankelns r\u00f6relse och g\u00f6ra g\u00e5ngen mer normal.<\/p>\n

Den nuvarande versionen \u00e4r fortfarande tung, v\u00e4ger fyra kilogram, och sv\u00e5r att anv\u00e4nda i vardagen.<\/p>\n

\u2013 Anv\u00e4ndbarheten m\u00e5ste bli b\u00e4ttre och apparaten mindre. F\u00f6rst d\u00e5 blir den verkligen anv\u00e4ndbar, s\u00e4ger Kulmala.<\/p>\n

\"Pojke<\/p>\n

\u00d6ppna bildvisare<\/p>\n

Veikka Kulmala, som agerade testperson, tyckte att apparaten var v\u00e4ldigt tung d\u00e5 den var st\u00e4ngd, men d\u00e5 tekniken kopplades p\u00e5 blev den pl\u00f6tsligt l\u00e4ttare. Bild: Ulrica Fagerstr\u00f6m \/ YleN\u00e4sta steg<\/p>\n

Forskningen forts\u00e4tter med samma barn som hittills. Resultaten delas internationellt och kommer p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ocks\u00e5 andra till nytta.<\/p>\n

Tekniken kan som sagt anv\u00e4ndas \u00e4ven i andra sammanhang, till exempel f\u00f6r den som varit med om en olycka och i samband med hj\u00e4rnskador. Det inneb\u00e4r att m\u00e5lgruppen blir betydligt st\u00f6rre.<\/p>\n

\u2013 Det fungerar lika bra om man till exempel f\u00e5tt muskelsvaghet efter en olycka och n\u00e5gon nervskada, s\u00e5 att vristens muskler inte fungerar ordentligt, d\u00e5 kan detta fungera v\u00e4ldigt bra. Kablarna fungerar som extra muskler och r\u00f6r vristen i r\u00e4tt tid under g\u00e5ng, s\u00e4ger Juha-Pekka Kulmala.<\/p>\n

\"Man<\/p>\n

\u00d6ppna bildvisare<\/p>\n

Akademiforskare Juha-Pekka Kulmala \u00e4r n\u00f6jd \u00f6ver resultaten i forskningsprojektet. Bild: Ulrica Fagerstr\u00f6m \/ Yle<\/p>\n

Kulmala hoppas att tekniken i framtiden utvecklas och blir tillg\u00e4nglig f\u00f6r alla.<\/p>\n

\u2013 S\u00e5 att den kan anv\u00e4ndas inte bara vid tr\u00e4ning eller rehabilitering utan \u00e4ven i vardagen.<\/p>\n

Efter flera \u00e5r av forskning k\u00e4nns det nu \u00e4nd\u00e5 bra att ett delresultat \u00e4r klart.<\/p>\n

\u2013 Det k\u00e4nns bra, det har varit en l\u00e5ng v\u00e4g, s\u00e4ger Kulmala.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Forskare vid Nya barnsjukhuset i Helsingfors har testat en s\u00e4rskild robotdr\u00e4kt p\u00e5 ett tiotal barn. Med hj\u00e4lp av…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":168513,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[69],"tags":[3173,4958,15160,15157,15161,684,4998,632,14203,113,112,1275,15158,15155,15159,1278,683,15154,682,4972,4105,3292,15156,34,674,14202,2298,31,33,32,30,84,4121,83],"class_list":["post-168512","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-halsa","tag-barn","tag-barn-och-ungdom","tag-barnfamiljer","tag-barnsjukhus","tag-cerebral-pares","tag-finland","tag-forskare","tag-forskning","tag-goda-nyheter","tag-halsa","tag-health","tag-helsingfors","tag-helsingfors-och-nylands-sjukvardsdistrikt-hus","tag-helsingforsregionen","tag-hus-sammanslutningen","tag-huvudstadsregionen","tag-inrikes","tag-nya-barnsjukhuset","tag-nyland","tag-olyckor","tag-patienter","tag-rehabilitering","tag-robotteknik","tag-se","tag-sjukdomar","tag-sjukhus","tag-sjukvard","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-teknik","tag-teknologi","tag-vetenskap"],"share_on_mastodon":{"url":"","error":"Validation failed: Text character limit of 500 exceeded"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/168512","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=168512"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/168512\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/168513"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=168512"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=168512"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=168512"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}