{"id":168537,"date":"2026-02-18T05:16:08","date_gmt":"2026-02-18T05:16:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/168537\/"},"modified":"2026-02-18T05:16:08","modified_gmt":"2026-02-18T05:16:08","slug":"en-genetisk-broms-som-formar-vara-muskler","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/168537\/","title":{"rendered":"En genetisk broms som formar v\u00e5ra muskler"},"content":{"rendered":"<p><strong>Forskare vid Lunds universitet har i en internationell studie identifierat en genvariant som styr kroppens f\u00f6rm\u00e5ga att bilda nya blodk\u00e4rl i musklerna \u2013 en mekanism som p\u00e5verkar b\u00e5de fysisk prestation, h\u00e4lsa och \u00e5terh\u00e4mtning.<\/strong> <strong>Den gynnsamma genvarianten \u00e4r betydligt vanligare hos elitidrottare i uth\u00e5llighetsidrotter, j\u00e4mf\u00f6rt b\u00e5de med elitut\u00f6vare i explosiva sporter och icke-idrottare.<\/strong><\/p>\n<p style=\"margin-top:12px;\">Om studien:\u00a0<\/p>\n<p>\u2022\u202fUppt\u00e4ckt:\u202fGenen RAB3GAP2 reglerar m\u00e4ngden blodk\u00e4rl i musklerna.<\/p>\n<p>\u2022\u202fBetydelse:\u202fP\u00e5verkar muskelfunktion, uth\u00e5llighet och \u00e4mnesoms\u00e4ttning.<\/p>\n<p>\u2022\u202fIdrott:\u202fGynnsam genvariant \u00e4r vanligare hos elitidrottare i uth\u00e5llighet och mindre vanlig hos sprinters.<\/p>\n<p>\u2022\u202fTr\u00e4ning:\u202fH\u00f6gintensiv tr\u00e4ning minskar genens aktivitet och kan \u00f6ka k\u00e4rltillv\u00e4xt.<\/p>\n<p>\u2022\u202fFramtid:\u202fM\u00f6jliga till\u00e4mpningar inom individanpassad tr\u00e4ning, rehabilitering och metabol h\u00e4lsa.<\/p>\n<p>Kapill\u00e4rer \u00e4r kroppens minsta blodk\u00e4rl och fungerar som musklernas f\u00f6rs\u00f6rjningsv\u00e4gar. Ju fler kapill\u00e4rer en muskel har, desto b\u00e4ttre kan syre och n\u00e4ring n\u00e5 muskelcellerna \u2013\u202foch desto effektivare kan slaggprodukter transporteras bort. Det har stor betydelse f\u00f6r kroppens fysiska prestationsf\u00f6rm\u00e5ga, \u00e4mnesoms\u00e4ttning och \u00e5terh\u00e4mtning. F\u00f6r uth\u00e5llighetsidrottare \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r en f\u00f6rdel att ha fler kapill\u00e4rer j\u00e4mf\u00f6rt med idrottare inom explosiva sporter. D\u00e4r \u00e4r det ist\u00e4llet muskelstyrka och snabb tillg\u00e5ng till energi som \u00e4r avg\u00f6rande.<\/p>\n<p>I den aktuella studien b\u00f6rjade forskarna med att unders\u00f6ka muskel och DNA fr\u00e5n drygt 600 svenskar. I denna unders\u00f6kning identifierades en genetisk variant som kunde kopplas till m\u00e4ngden kapill\u00e4rer i muskulaturen. Forskarna s\u00e5g ocks\u00e5 att idrottare inom uth\u00e5llighetssporter, dvs svenska l\u00e4ngdskid\u00e5kare, dubbelt s\u00e5 ofta bar p\u00e5 den genetiska varianten \u2013 omkring tio procent j\u00e4mf\u00f6rt med fem procent hos icke-idrottare. Varianten p\u00e5verkar en gen som styr det protein som reglerar hur blodk\u00e4rl bildas runt muskelfiber. Har man den genetiska varianten, produceras mindre av proteinet vilket g\u00f6r att fler nya k\u00e4rl bildas.<\/p>\n<p>\u2013 Man kan s\u00e4ga att vi har identifierat en genetisk broms f\u00f6r nybildning av blodk\u00e4rl i musklerna. N\u00e4r bromsen \u00e4r svag, bildas fler kapill\u00e4rer. Det gynnar transporten av syre och d\u00e4rmed uth\u00e5lligheten, s\u00e4ger Ola Hansson, forskare inom fysiologi vid Lunds universitet.\u00a0<\/p>\n<p>Forskarna gick d\u00e4refter vidare med en st\u00f6rre internationell studie, d\u00e4r DNA fr\u00e5n elitidrottare i sex l\u00e4nder unders\u00f6ktes. Resultaten fr\u00e5n den svenska studien kunde bekr\u00e4ftas i oberoende internationella idrottarkohorter och identifierades bland idrottare i Europa, Amerika och Asien \u2013\u202fmen inte i Afrika. Nu uppt\u00e4ckte man ocks\u00e5 att varianten var extremt ovanlig hos idrottare i explosiva sporter, tex att mindre \u00e4n en procent av sprinters i v\u00e4rldsklass fr\u00e5n Jamaica bar p\u00e5 varianten.<\/p>\n<p>Samtidigt visade studien att bromsfunktionen inte \u00e4r statisk. Det g\u00e5r att sj\u00e4lv minska p\u00e5 den genom h\u00f6gintensiv intervalltr\u00e4ning. D\u00e5 \u201dsl\u00e4pper man p\u00e5 bromsen\u201d och s\u00e4nker aktiviteten i det bromsande proteinet som styr nybildningen av blodk\u00e4rl. N\u00e4r aktiviteten hos proteinet minskar, stimuleras cellernas tillv\u00e4xt och deras kapacitet att bilda nya blodk\u00e4rl, samtidigt som kroppen \u00f6kar produktionen av signal\u00e4mnen som styr ombyggnaden av v\u00e4vnader.<\/p>\n<p>\u2013 Det \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rklaringen till varf\u00f6r tr\u00e4ning f\u00f6rb\u00e4ttrar b\u00e5de prestation och metabol h\u00e4lsa, s\u00e4ger Kristoffer Str\u00f6m forskare vid Lunds universitet.<\/p>\n<p>Samma genetiska variant som gynnar snabb k\u00e4rltillv\u00e4xt \u00e4r ocks\u00e5 kopplad till \u00f6kad inflammatorisk respons och i vissa sammanhang h\u00f6gre risk f\u00f6r muskelskador. Prestationsf\u00f6rdelen inneb\u00e4r allts\u00e5 samtidigt andra utmaningar \u2013 en viktig balans att f\u00f6rst\u00e5 inom b\u00e5de idrottsmedicin och folkh\u00e4lsa.<\/p>\n<p>\u2013 Tr\u00e4ning \u00e4r ett s\u00e4tt att uts\u00e4tta kroppen f\u00f6r kontrollerad stress och d\u00e4rigenom f\u00f6rb\u00e4ttra prestationen. Man kan likna proteinet vi identifierat vid en volymkontroll f\u00f6r kroppens stressrespons. Personer med den genetiska variationen har volymen lite h\u00f6gre inst\u00e4lld redan fr\u00e5n b\u00f6rjan \u2013 vilket ger st\u00f6rre utdelning p\u00e5 tr\u00e4ningen. Men om volymen skruvas upp f\u00f6r mycket blir effekten den motsatta, med s\u00e4mre \u00e5terh\u00e4mtning och \u00f6kad skaderisk, s\u00e4ger Kristoffer Str\u00f6m.<\/p>\n<p>Forskarna framh\u00e5ller att det framf\u00f6r allt \u00e4r de molekyl\u00e4ra mekanismerna bakom musklernas anpassning till tr\u00e4ning som \u00e4r den viktiga uppt\u00e4ckten i studien. De kunskaperna kan bidra till mer individanpassade tr\u00e4ningsprogram, b\u00e4ttre rehabilitering och kanske nya behandlingar f\u00f6r metabola sjukdomar.<\/p>\n<p>\u2013 Vi har inlett ett samarbete med Astra Zeneca f\u00f6r att f\u00f6rhoppningsvis hitta ett effektivt l\u00e4kemedel f\u00f6r muskelinsulinresistens hos diabetiker \u2013 n\u00e5got som saknas i dagsl\u00e4get. Kan vi ta fram en h\u00e4mmare som trycker ner det h\u00e4r bromsproteinet lagom mycket, skulle nybildning av kapill\u00e4rer kunna inneb\u00e4ra ett \u00f6kat upptag av socker i musklerna, avslutar Ola Hansson.<\/p>\n<p><strong>Kontakt<\/strong><br \/>Ola Hansson, forskare inom fysiologi\u00a0och forskargruppschef vid translationell muskelforskning vid Lunds universitet. <a href=\"https:\/\/news.cision.com\/se\/lunds-universitet\/r\/mailto:Ola.hansson@med.lu.se\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">Ola.hansson@med.lu.se<\/a> tel: <a href=\"http:\/\/tel:+46725214643\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow\">040 39 12 28<\/a><br \/>Kristoffer Str\u00f6m, forskare vid Lunds universitet. <a href=\"https:\/\/news.cision.com\/se\/lunds-universitet\/r\/mailto:Kristoffer.strom@med.lu.se\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">Kristoffer.strom@med.lu.se<\/a> tel: <a href=\"http:\/\/tel:+4640391217\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow\">040 39 12 17<\/a><\/p>\n<p><strong>Publikation i Cell reports<\/strong><br \/><a href=\"https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S2211124726000392?via%3Dihub\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">RAB3GAP2 is a regulator of skeletal muscle endothelial cell proliferation and associated with capillary-to-fiber ratio\u202f<\/a><\/p>\n<p><strong>Finansiering<\/strong><br \/>VR, EXODIAB\/LUDC, SSF, Crafoord, Wallenberg foundation, Novo Nordisk, P\u00e5hlsson foundation, Hains stiftelse, Diabetes Wellness, Swedish Diabetes Research Foundation, Hjelt foundation, ERC-NASCENT and Region Sk\u00e5ne,\u00a0 Academy of Finland.\u00a0<\/p>\n<p>Kortfakta:\u00a0Grundforskning\/\/Peer review-granskad publikation\/\/Forskarinitierad studie\/\/Orsak-verkan-samband\/\/In vitro\/\/In vivo\/\/Ex vivo\/\/Friska frivilliga<\/p>\n<p>Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se<\/p>\n<p>Lunds universitet grundades 1666 och rankas \u00e5terkommande som ett av v\u00e4rldens fr\u00e4msta l\u00e4ros\u00e4ten. H\u00e4r finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malm\u00f6. Vi f\u00f6renas i v\u00e5r str\u00e4van att f\u00f6rst\u00e5, f\u00f6rklara och f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e5r v\u00e4rld och m\u00e4nniskors villkor.\u00a0Prenumera p\u00e5 v\u00e5rt nyhetsbrev Aprop\u00e5! d\u00e4r n\u00e5gra av v\u00e5ra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella h\u00e4ndelser: https:\/\/www.lu.se\/kategori\/nyhetsbrevet-apropa<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Forskare vid Lunds universitet har i en internationell studie identifierat en genvariant som styr kroppens f\u00f6rm\u00e5ga att bilda&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":168538,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[2630,632,15163,113,112,15165,15162,724,15164,12161,3292,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-168537","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-diabetes","9":"tag-forskning","10":"tag-genetik","11":"tag-halsa","12":"tag-health","13":"tag-idrottshlsa","14":"tag-insulin","15":"tag-lunds-universitet","16":"tag-metabolism","17":"tag-muskler","18":"tag-rehabilitering","19":"tag-se","20":"tag-svenska","21":"tag-sverige","22":"tag-sweden","23":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116089938521443322","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/168537","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=168537"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/168537\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/168538"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=168537"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=168537"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=168537"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}