{"id":183044,"date":"2026-03-06T09:13:15","date_gmt":"2026-03-06T09:13:15","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/183044\/"},"modified":"2026-03-06T09:13:15","modified_gmt":"2026-03-06T09:13:15","slug":"finlands-nationalepos-blir-finskt-filmepos","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/183044\/","title":{"rendered":"Finlands nationalepos blir finskt filmepos\u00a0"},"content":{"rendered":"

Svenskarna ser inte svensk film p\u00e5 bio l\u00e4ngre. Vi f\u00e5r dra oss till minnes Felix Herngrens Hundra\u00e5ringen som klev ut genom f\u00f6nstret och f\u00f6rsvann (2013) f\u00f6r att fina den senaste svenska filmen som lockade miljonpublik i hemlandet. Svenska Filminstitutet h\u00e4vdar att den svenska filmens st\u00e4ndiga kris beror p\u00e5 att den f\u00e5r f\u00f6r lite pengar, den mer framg\u00e5ngsrika och norska och danska filmen f\u00e5r dubbelt s\u00e5 mycket statligt st\u00f6d. <\/p>\n

Samtidigt p\u00e5 andra sidan \u00d6stersj\u00f6n \u00e4r den inhemska filmen den mest popul\u00e4ra bland den finl\u00e4ndska biopubliken och den har bara h\u00e4lften s\u00e5 mycket pengar att r\u00f6ra sig med. Den senaste succ\u00e9n Kalevala kostade drygt 60 miljoner kronor att producera (med st\u00f6d av Nordisk Film & TV-fond): det \u00e4r Antti J. Jokinens filmatisering av Elias L\u00f6nnrots nationalepos fr\u00e5n 1835.\u00a0<\/p>\n

\"\"Scen ur Antti J. Jokinens nya film Kalevala. Foto: Pressbild<\/p>\n

Ber\u00e4ttelserna i Kalevala finns i runskrifter och muntligt \u00e5terber\u00e4ttade h\u00e4rstammar dessa fr\u00e5n forntiden. Under reformationen p\u00e5 1500-talet b\u00f6rjade kyrkan f\u00f6rs\u00f6ka avv\u00e4nja befolkningen fr\u00e5n deras hedniska s\u00e4gner och riter. P\u00e5 1700-talet hade de d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6rjat gl\u00f6mma bort sitt ur\u00e5ldriga kulturarv.<\/p>\n

Efter att Sverige f\u00f6rlorat Finland till Ryssland 1809 v\u00e4cktes den nationalromantiska yran och man l\u00e4ngtade efter en grund f\u00f6r sin egen identitet och sitt eget spr\u00e5k. N\u00e5got som motsvarade Iliaden, Nibelungs\u00e5ngen eller James Macphersons skotska Ossians s\u00e5nger (1760).\u00a0<\/p>\n

Det var vad f\u00f6rfattaren och spr\u00e5kforskaren L\u00f6nnrot gav sig i kast med n\u00e4r han under 1830-talet reste runt i Finland och samlade p\u00e5 sig tiotusentals s\u00e5nger, dikter, myter, ber\u00e4ttelser och s\u00e4gner och fl\u00e4tade dem samman till ett stort versepos. <\/p>\n

Vid sidan av Johan Ludvig Runebergs svenska F\u00e4nrik St\u00e5ls s\u00e4gner (1848) och Aleksis Kivis finska Sju br\u00f6der (1870), utg\u00f6r Kalevala nu grundbulten f\u00f6r den finl\u00e4ndska identiteten.<\/p>\n

\"\"Illmatar, m\u00e5lning av Robert Wilhelm Ekman fr\u00e5n 1860. Foto: Finlands Nationalgalleri\/Wikimedia Commons<\/p>\n

Eposet inleds med den vackra skapelsemyten som tros vara \u00e5tminstone 3000 \u00e5r gammal.\u00a0<\/p>\n

Luftens dotter Ilmatar stiger ner till vattnet d\u00e4r hon ligger och flyter i hundratals \u00e5r. En dag sl\u00e5r en f\u00e5gel sig ner p\u00e5 hennes kn\u00e4 och l\u00e4gger sina \u00e4gg av guld och j\u00e4rn. Av dessa skapar Ilmatar v\u00e4rlden: skalen blir till marken och himlen, \u00e4ggvitorna till m\u00e5nen och stj\u00e4rnorna, och av \u00e4ggulan formar hon solen.\u00a0<\/p>\n

Vattnet befruktar henne och hon f\u00f6der V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen, den f\u00f6rsta m\u00e4nniskan. Han simmar i land och b\u00f6rjar d\u00e4r plantera tr\u00e4den och v\u00e4xterna som ger skapelsen liv. <\/p>\n

\"\"V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen spelar p\u00e5 sin kantele. M\u00e5lning av Johan Blackstadius fr\u00e5n 1851. Foto: Wikimedia Commons<\/p>\n

V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen \u00e4r \u201cden evige barden\u201d som likt v\u00e5r Oden vandrar runt i v\u00e4rlden som en vis gammal gubbe. Han har en magisk s\u00e5ngr\u00f6st och \u00e4r kunnig i runor och trolldom. Han spelar p\u00e5 den f\u00f6rsta karelska kantelen, str\u00e4nginstrumentet han byggt av en g\u00e4ddas k\u00e4ke och en trollh\u00e4sts tagel.<\/p>\n

V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen lever i det ljusa landet Kalevala (Karelen) och hans store rival \u00e4r den mystiske Joukahainen fr\u00e5n helvetet Pohjola (Lappland): kylans och ondskans hemvist.<\/p>\n

\"\"Joukahainen t\u00e4nker h\u00e4mnas sin syster Ainos d\u00f6d p\u00e5hejad av sin mor. M\u00e5lning av Akseli Gallen-Kallela fr\u00e5n 1897. Foto: \u00c5bo Konstmuseum\/Wikimedia Commons<\/p>\n

Joukahainen avundas V\u00e4in\u00e4m\u00f6inens vackra r\u00f6st och utmanar d\u00e4rf\u00f6r denne i en s\u00e5ngduell p\u00e5 liv och d\u00f6d. V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att dr\u00e4pa Joukahainen n\u00e4r denne erbjuder sin unga syster Aino i utbyte f\u00f6r sitt liv. Den k\u00e4rlekskranke V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen g\u00e5r med p\u00e5 det, men Aino roas inte av att beh\u00f6va \u00e4kta en skrynklig gammal gubbe och tar livet av sig genom att kasta sig i havet. Den tragedin g\u00f6r Joukahainen h\u00e4mndlysten och han f\u00f6rs\u00f6ker sedan i ett bakh\u00e5ll d\u00f6da V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen med ett armborst. <\/p>\n

\"\"Sampo smids. M\u00e5lning av Akseli Gallen-Kallela fr\u00e5n 1893. Foto: Finlands Nationalgalleri\/Wikimedia Commons <\/p>\n

Den jungfruf\u00f6dde m\u00e4stersmeden Seppo Ilmarinen har smitt himlavalvet s\u00e5 skickligt att man varken ser sp\u00e5r av t\u00e5ng eller hammare p\u00e5 det. Han \u00e4r fridsam, allvarlig, genom\u00e4rlig, men ocks\u00e5 lite dum och l\u00e4ttlurad. Olycklig och ensam smider han sig den Gyllne kvinnan av silver och guld. Men hon blir en besvikelse eftersom hon \u00e4r s\u00e5 kall och h\u00e5rd och inte alls v\u00e4rmer honom i s\u00e4ngen.<\/p>\n

Framf\u00f6r allt smider Ilmarinen den magiska artefakten Sampo, en slags kvarn som maler fram guld. Det \u00e4r den onda h\u00e4xdrottningen Louhi, Pohjolas h\u00e4rskarinna, som ger honom uppdraget mot att v\u00e4nnen V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen f\u00e5r \u00e4kta en av hennes eftertraktade d\u00f6ttrar. <\/p>\n

\"\"H\u00e4xdrottningen Louhi anfaller V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen och hans bes\u00e4ttning. M\u00e5lning av Akseli Gallen-Kallela fr\u00e5n 1896. Foto: \u00c5bo Konstmuseum\/Wikimedia Commons<\/p>\n

Senare stj\u00e4l Ilmarinen och v\u00e4nnen V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen Sampo fr\u00e5n Louhi. De tar hj\u00e4lp av den Jesuslike hj\u00e4lten Lemmink\u00e4inen, en ung och munter man som ocks\u00e5 \u00e4r vis och en skicklig s\u00e5ngare. Han d\u00f6das under \u00e4ventyret, men \u00e5teruppst\u00e5r genom sin trollkunniga mors magi. <\/p>\n

\"\"Hj\u00e4lten Lemmink\u00e4inen blir \u00e5teruppt\u00e4ckt fr\u00e5n de d\u00f6da av sin trolldomskunniga mor. M\u00e5lning av Akseli Gallen-Kallela fr\u00e5n 1897. Foto: Ateneum\/Wikimedia Commons<\/p>\n

I den nya filmen Kalevala \u00e4r det ber\u00e4ttelsen om den tragiske hj\u00e4lten Kullervo som st\u00e5r i fokus. Den unge mannens kamp mot v\u00e4rlden flyttas fr\u00e5n mytens Kalevala till 1000-talets Karelen.\u00a0<\/p>\n

Kullervo ligger fortfarande i sin mors mage n\u00e4r hans stam massakreras av Unatmo. Modern tas till f\u00e5nga och f\u00f6der Kullervo som redan vid tre m\u00e5naders \u00e5lder h\u00f6rs sv\u00e4ra att han ska h\u00e4mnas sin familj. Unatmo f\u00f6rs\u00f6ker d\u00e5 d\u00f6da pojken, men denne \u00f6verlever allt, det g\u00e5r inte att dr\u00e4nka, elda upp eller h\u00e4nga honom.<\/p>\n

\"\"Unatmo spelas av Eero Aho i Kalevala. Foto: Pressbild<\/p>\n

N\u00e4r Kullervo blir \u00e4ldre s\u00e4ljs han som slav till smeden Ilmarinen. Kullervo \u00e4r ensam och fruktad, han har ett hett temperament och besitter en v\u00e4xande magisk f\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n

Det blir inte b\u00e4ttre av att Ilmarinens hustru Pohjan Neito, h\u00e4xdrottningens dotter, pl\u00e5gar honom av rent n\u00f6je. Till slut f\u00e5r Kullervo nog och \u00e5kallar en skock vargar och bj\u00f6rnar som sliter henne i stycken.\u00a0Kullervo flyr sedan ut i v\u00e4rlden med f\u00f6rhoppning om att finna n\u00e5gon \u00f6verlevande fr\u00e5n sin familj och ruvar p\u00e5 en gruvlig h\u00e4mnd p\u00e5 Untamo.\u00a0<\/p>\n

\"\"Den tragiske h\u00e4sten Kullervo spelas av Elias Salonen i Kalevala. Foto: Pressbild<\/p>\n

Kullervo har j\u00e4mf\u00f6rts med den grekiske hj\u00e4lten Oidipus och mot slutet av Kalevala g\u00f6r ocks\u00e5 kristendomen sin verkliga entr\u00e9 i eposet. Efter att ha \u00e4tit ett lingon f\u00f6der jungfrun Marjatta en son i ett stall. Denne blir den nye kungen \u00f6ver Karelen medan V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen sp\u00e5rl\u00f6st ger sig av. En ny tid \u00e4r kommen.\u00a0<\/p>\n

V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen \u00e5terv\u00e4nder sedan i form av Snusmumriken i Tove Jansson ber\u00e4ttelser om Mumindalen. Han \u00e4r en mystisk och vis vandrare med dunkelt f\u00f6rflutet, som spelar munspel i st\u00e4llet f\u00f6r kantele. Jansson illustrerade ocks\u00e5 i b\u00f6rjan av 60-talet J. R. R. Tolkiens barnbok Bilbo \u2013 En hobbits \u00e4ventyr (1937). Tolkien sj\u00e4lv var mycket inspirerad av just Kalevala och den finska mytologin n\u00e4r han skapade sin sagov\u00e4rld Midg\u00e5rd. Precis som i Kalevala spelar s\u00e5ngen stor roll f\u00f6r Tolkien och visst ser vi likheter mellan den gamle vise trollkarlen Gandalf och V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen.\u00a0<\/p>\n

I Finland v\u00e5rdar man sin historia och sitt kulturarv rent filmiskt. V\u00e4in\u00f6 Linnas roman Ok\u00e4nd soldat (1954) om forts\u00e4ttningskriget filmatiserades f\u00f6r tredje g\u00e5ngen som storfilm 2017. I Sverige har vi p\u00e5 senare \u00e5r sett v\u00e5r n\u00e4rhistoria skildras i Hammarskj\u00f6ld (2023) och Den svenska l\u00e4nken (2026), men man kan undra n\u00e4r Filminstitutet ska uppmuntra till storfilmer om v\u00e5rt eget mytologiska arv eller rika \u00e4ldre historia. N\u00e4r ska svensk filmkonst ska kliva in i kampen om den mjuka makten?<\/p>\n

Kalevala har svensk biopremi\u00e4r 6 mars.<\/p>\n

\"\"V\u00e4in\u00e4m\u00f6inen ger sig av fr\u00e5n Kalevala n\u00e4r kristendomen anl\u00e4nder. M\u00e5lning av Akseli Gallen-Kallela fr\u00e5n 1906. Foto: Wikimedia Commons <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Svenskarna ser inte svensk film p\u00e5 bio l\u00e4ngre. Vi f\u00e5r dra oss till minnes Felix Herngrens Hundra\u00e5ringen som…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":183045,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[104,903,7453,194,9034,34,31,33,32,30,105],"class_list":{"0":"post-183044","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-entertainment","9":"tag-film","10":"tag-historia","11":"tag-kultur","12":"tag-kulturhistoria","13":"tag-se","14":"tag-svenska","15":"tag-sverige","16":"tag-sweden","17":"tag-swedish","18":"tag-underhallning"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116181467791257861","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/183044","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=183044"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/183044\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/183045"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=183044"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=183044"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=183044"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}