{"id":184283,"date":"2026-03-07T16:11:30","date_gmt":"2026-03-07T16:11:30","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/184283\/"},"modified":"2026-03-07T16:11:30","modified_gmt":"2026-03-07T16:11:30","slug":"satellitboomen-hotar-natthimlen-och-ozonlagret","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/184283\/","title":{"rendered":"Satellitboomen hotar natthimlen och ozonlagret"},"content":{"rendered":"

Ser du stj\u00e4rnan i det bl\u00e5? Kommande generationer kan f\u00e5 sv\u00e5rt att svara jakande, men inte p\u00e5 grund av \u00f6verdriven f\u00f6rfriskning, utan f\u00f6r att tr\u00e4ngseln \u00f6kar uppe i himlavalvet.<\/p>\n

I Kvartal (25\/2) skriver G\u00f6ran Fr\u00f6jd om det snabbt \u00f6kande antalet satelliter i jordens omloppsbana<\/a>. Idag ber\u00e4knas det handla om omkring 14 000. Till 2030 ber\u00e4knas minst en f\u00f6rdubbling ske och det totala antalet bli p\u00e5 mellan 30 000 och 50 000.<\/p>\n

Det \u00f6kade antalet satelliter b\u00e5de m\u00f6jligg\u00f6rs av forskningsframsteg, och m\u00f6jligg\u00f6r ytterligare kliv fram\u00e5t. Om det f\u00f6rr var stater som drev utvecklingen, har rymden nu blivit den privata sektorns dom\u00e4ner vilket lett till b\u00e5de innovation och pressade priser. I sammanhanget \u00e4r det sv\u00e5rt att komma runt Elon Musks SpaceX, och Starlink som tillg\u00e4ngligg\u00f6r h\u00f6ghastighetsinternet \u00f6ver hela v\u00e4rlden och inte minst p\u00e5 mer avl\u00e4gsna platser som inte n\u00e5s av kabel eller fiber. Visionerna slutar inte heller d\u00e4r, Musk vill skjuta upp och driva AI-datacenter i l\u00e5g omloppsbana.<\/p>\n

En uppenbar f\u00f6rdel med att skicka upp h\u00f6gtekonologisk utrustning i rymden \u00e4r det d\u00e4r r\u00e5der minst sagt god tillg\u00e5ng p\u00e5 energi fr\u00e5n solen som uppe i omloppsbanan inte skyms av s\u00e5dant som moln och ozonlagret. D\u00e4ruppe \u00e4r det ocks\u00e5, som artikeln p\u00e5pekar, ett slags vilda v\u00e4stern, som pr\u00e4glas av en nybyggaranda. Rymden \u00e4r, till skillnad fr\u00e5n m\u00e5nga platser p\u00e5 jorden, helt enkelt inte s\u00f6nderreglerad och \u00f6verbyr\u00e5kratiserad.<\/p>\n

Men det finns f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 problem, som tilltar i takt med att satelliterna blir fler. Som risken f\u00f6r kollisioner, som dessutom riskerar att utl\u00f6sa en slags kedjeeffekt n\u00e4r krockar mellan satelliter och rymdskrot leder till att splittras \u2013 och allts\u00e5 skapar mer rymdskrot. Dessutom kan utsl\u00e4pp vid uppskjutningar, s\u00e5v\u00e4l som att f\u00f6rbrukade satelliter som brinner upp i atmosf\u00e4ren l\u00e4mnar efter sig metaller, komma att skada ozonlagret.<\/p>\n

\n

Allt fler av de ljuspunkter vi ser \u00e4r dessutom inte stj\u00e4rnor utan just satelliter<\/p>\n<\/blockquote>\n

\u00c4ven natthimlen p\u00e5verkas. Den blir ljusare av satelliter som reflekterar solljus, s\u00e5 kallad ljusf\u00f6rorening som p\u00e5verkar b\u00e5de oss m\u00e4nniskor och ekosystem. Allt fler av de ljuspunkter vi ser \u00e4r dessutom inte stj\u00e4rnor utan just satelliter. ”Idag saknas det dock juridiska ramverk f\u00f6r att motverka m\u00e5nga av avigsidorna med rymdboomen,” konstaterar Fr\u00f6jd.<\/p>\n

Situationen i rymden riskerar att bli en allm\u00e4nningens tragedi, allts\u00e5 n\u00e4r en gemensam och fri resurs riskerar att f\u00f6rst\u00f6ras n\u00e4r det saknas ekonomiska eller andra incitament som f\u00f6rhindrar \u00f6verutnyttjande. Att m\u00e4nskligheten tagit sig s\u00e5 l\u00e5ngt \u00e4r h\u00e4ftigt, men den problematik det ger upphov till beh\u00f6ver hanteras \u2013 uppe i rymden, s\u00e5v\u00e4l som h\u00e4r nere p\u00e5 jorden.<\/p>\n

\"Mimmie<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Ser du stj\u00e4rnan i det bl\u00e5? Kommande generationer kan f\u00e5 sv\u00e5rt att svara jakande, men inte p\u00e5 grund…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":184284,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[66],"tags":[80,78,79,34,31,33,32,30,81,84,83,82],"class_list":{"0":"post-184283","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-vetenskap-och-teknik","8":"tag-science","9":"tag-science-and-technology","10":"tag-scienceandtechnology","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish","16":"tag-technology","17":"tag-teknik","18":"tag-vetenskap","19":"tag-vetenskapteknik"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116188773455377777","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/184283","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=184283"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/184283\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/184284"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=184283"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=184283"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=184283"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}