I st\u00e4llet har de unders\u00f6kt hur f\u00f6r\u00e4ldrar framkallar gl\u00e4dje och skratt hos sina barn och vilken betydelse detta har f\u00f6r relationen mellan dem.<\/p>\n
Roliga ansikten och busiga lekar<\/p>\n
Resultaten visar att lek och skratt tydligen kan ha stor betydelse f\u00f6r relationen mellan barn och f\u00f6r\u00e4lder \u2013 b\u00e5de i g\u00e4llande mammor och pappor \u2013 men det fanns ocks\u00e5 intressanta skillnader.<\/p>\n
Studien omfattade 144 familjer i den kanadensiska staden Quebec med barn i \u00e5ldrarna tre till fem. Forskarna identifierade tv\u00e5 huvudtyper av beteenden som f\u00f6r\u00e4ldrar anv\u00e4nder f\u00f6r att f\u00e5 barn att skratta: Fysisk lek som kittling, brottnings- och jaktlekar, ofta \u00e5tf\u00f6ljda av f\u00f6rv\u00e4ntansskapande uttalanden som ”nu kommer jag och tar dig!”, samt r\u00f6relsebaserad humor best\u00e5ende av f\u00e5niga r\u00f6relser och ljud exempelvis roliga ansikten, dans eller lekar med ljud och r\u00f6relser.<\/p>\n
B\u00e5de mammor och pappor anv\u00e4nde tydligen strategierna i n\u00e4rap\u00e5 samma omfattning. Det visade sig emellertid finnas skillnader i hur skratt relaterades till anknytningen till mamma respektive pappa.<\/p>\n
Hos pappor s\u00e5g forskarna tydligt att lekfulla interaktioner skapade skratt, vilket skapade ett n\u00e4rmare band mellan barn och pappa. Hos mammor var kopplingen mindre direkt. D\u00e4r var det fr\u00e4mst r\u00f6relse och ljudlekar som f\u00f6rknippades med trygghet, medan skrattet i sig inte i lika h\u00f6g grad kopplades direkt till relationen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"I st\u00e4llet har de unders\u00f6kt hur f\u00f6r\u00e4ldrar framkallar gl\u00e4dje och skratt hos sina barn och vilken betydelse detta…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":191137,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[66],"tags":[80,78,79,34,31,33,32,30,81,84,83,82],"class_list":{"0":"post-191136","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-vetenskap-och-teknik","8":"tag-science","9":"tag-science-and-technology","10":"tag-scienceandtechnology","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish","16":"tag-technology","17":"tag-teknik","18":"tag-vetenskap","19":"tag-vetenskapteknik"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116232962985530861","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/191136","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=191136"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/191136\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/191137"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=191136"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=191136"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=191136"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}