{"id":192177,"date":"2026-03-16T15:23:10","date_gmt":"2026-03-16T15:23:10","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/192177\/"},"modified":"2026-03-16T15:23:10","modified_gmt":"2026-03-16T15:23:10","slug":"ny-bok-om-den-sista-riktiga-volvon-fran-volvo-760-till-v90","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/192177\/","title":{"rendered":"Ny bok om \u201dden sista riktiga Volvon\u201d \u2013 Fr\u00e5n Volvo 760 till V90"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r Volvo 760 GLE presenterades i februari 1982 fick det stor uppm\u00e4rksamhet. En ny Volvo var ett m\u00e5ngmiljonprojekt och viktigt f\u00f6r svensk ekonomi. Men v\u00e4gen fram till den nya bilen hade varit l\u00e5ngtifr\u00e5n s\u00e4ker och projektet hade f\u00f6rsenats med flera \u00e5r. <\/p>\n

Nu stod man d\u00e4r med en till synes linjalritad bil <\/strong>samtidigt som flera konkurrenter lanserade modeller med l\u00e5gt luftmotst\u00e5nd. Den f\u00f6r Volvo helt n\u00f6dv\u00e4ndiga framg\u00e5ngen f\u00f6r 700-serien kom inte omedelbart, men i takt med fler versioner kom ut p\u00e5 marknaden \u00f6kade f\u00f6rs\u00e4ljningen.<\/p>\n

\"VolvoOriginalet. Volvo 760 GLE -82. Foto: Volvo<\/p>\n

\"VolvoDen brant sluttande bakrutan och de kantiga linjerna skulle attrahera USA-marknaden. Samtidigt kom m\u00e5nga europeiska biltillverkare med mer aerodynamiska bilar, som Mercedes E-klass, Audi 100 och Saab 9000. Observera den kursiverade modellbeteckningen. Den anv\u00e4nder fram till och med 1985 \u00e5rs modell. Foto: Volvo <\/p>\n

Fr\u00e5n 740 till V90<\/p>\n

Fredrik Nyblads nya bok \u201dDe sista av sitt slag \u2013 Volvo 760, 740, 780, 940 och 960\u201d <\/strong>\u00e4r ber\u00e4ttelsen om hur 700-serien togs fram under den andra halvan av 1970-talet och sedan utvecklades till 760, 740 och 780 p\u00e5 1980-talet. Den forts\u00e4tter sedan med historien om 1990-talets 940 och 960 som de sista \u00e5ren d\u00f6ptes om till S90 och V90. I februari 1998 avslutades tillverkningen av 940 och S\/V90.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r intressant hur stort intresset \u00e4r idag \u00e4ven f\u00f6r de yngsta Volvo 940. M\u00e5nga ser p\u00e5 den modellen som \u2019den sista riktiga Volvon\u2019 d\u00e5 den ju hade stel bakaxel, bakhjulsdrift och motorblock av gjutj\u00e4rn. D\u00e4rav kommer ocks\u00e5 min titel, de h\u00e4r Volvomodellerna var de sista av sitt slag, s\u00e4ger Fredrik Nyblad i ett pressmeddelande.<\/p>\n

\"VolvoVolvo har erk\u00e4nt att det var ett misstag att d\u00f6pa om Volvo 960 sedan till S90 i kombin till V90 n\u00e5got \u00e5r innan modellserien lades ner. Foto: Volvo<\/p>\n

Flera specialmodeller<\/p>\n

I boken finns ocks\u00e5 alla de specialmodeller som byggdes av Yngve Nilssons Karosserifabrik. Ett kapitel \u00e4gnas \u00e5t styling och tillbeh\u00f6r och ett annat om 700-seriens motorsporthistoria. Modellbilar och leksaksbilar f\u00f6rest\u00e4llande Volvo 700\/900 finns ocks\u00e5 med och boken avslutas med en omfattande faktadel med modell\u00e4ndringar \u00e5r f\u00f6r \u00e5r.<\/p>\n

Boken \u00e4r p\u00e5 144 sidor. Det \u00e4r den tredje som ges ut av Raketbild F\u00f6rlag AB som drivs av motorjournalisten Fredrik Nyblad.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven: Ny bok om \u201dv\u00e4rldens b\u00e4sta bil\u201d \u2013 Volvo 240<\/a><\/strong><\/p>\n

\"S\u00c4PO:sDenna Volvo 760 GLE Limousine med 3 mm pansarpl\u00e5t best\u00e4lldes av S\u00e4kerhetspolisen och byggdes av Yngve Nilssons Karosserifabrik i Laholm. De byggde \u00e4ven ambulanser och likbilar \u00e5t Volvo. Foto; Fredrik Nyblad<\/p>\n

Testa dig: Quiz: Hur mycket kan du om Volvo 700 och 900?<\/strong><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"N\u00e4r Volvo 760 GLE presenterades i februari 1982 fick det stor uppm\u00e4rksamhet. En ny Volvo var ett m\u00e5ngmiljonprojekt…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":192178,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[66],"tags":[80,78,79,34,31,33,32,30,81,84,83,82],"class_list":{"0":"post-192177","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-vetenskap-och-teknik","8":"tag-science","9":"tag-science-and-technology","10":"tag-scienceandtechnology","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish","16":"tag-technology","17":"tag-teknik","18":"tag-vetenskap","19":"tag-vetenskapteknik"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116239545529471537","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/192177","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=192177"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/192177\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/192178"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=192177"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=192177"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=192177"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}