N\u00e4r de f\u00f6rsta st\u00f6rre mosk\u00e9erna etablerades i Sverige under 1990-talet handlade verksamheten fr\u00e4mst om religi\u00f6sa behov. F\u00f6rsamlingarna organiserade fredagsb\u00f6ner, religi\u00f6s undervisning och sociala aktiviteter f\u00f6r sina medlemmar. <\/p>\n
Ganska snart b\u00f6rjade ocks\u00e5 en mer omfattande organisatorisk struktur v\u00e4xa fram. Mosk\u00e9erna fungerade inte bara som religi\u00f6sa lokaler. De blev ocks\u00e5 m\u00f6tesplatser d\u00e4r nya organisationer bildades: ungdomsf\u00f6reningar, studief\u00f6rbund, kvinno- och paraplyorganisationer som samlade flera f\u00f6rsamlingar.<\/p>\n
Den utvecklingen f\u00f6ljde i stort sett samma m\u00f6nster som i andra religi\u00f6sa traditioner. Kyrkor och frikyrkor har l\u00e4nge haft omfattande organisationsliv kring sina f\u00f6rsamlingar.<\/p>\n
Skillnaden var att det islamiska organisationslandskapet i Sverige v\u00e4xte fram relativt snabbt \u2013 ofta i n\u00e4ra kontakt med islamistiska internationella n\u00e4tverk.<\/p>\n
Paraplyorganisationernas roll<\/strong><\/p>\n Under 1990- och 2000-talen bildades flera nationella organisationer som samlade muslimska f\u00f6rsamlingar i Sverige. Deras syfte var i m\u00e5nga fall praktiskt. De fungerade som f\u00f6retr\u00e4dare i dialogen med staten, organiserade utbildningar och koordinerade verksamhet mellan olika lokala mosk\u00e9er.<\/p>\n P\u00e5 samma s\u00e4tt som Svenska kyrkan eller frikyrkor\u00f6relsen hade nationella strukturer beh\u00f6vde ocks\u00e5 muslimska organisationer gemensamma plattformar. Det var d\u00e4rf\u00f6r naturligt att s\u00e5dana organisationer uppstod.<\/p>\n Men eftersom m\u00e5nga av dem hade islamistiska internationella kontakter, genom teologiska utbildningar, religi\u00f6sa n\u00e4tverk eller finansiering, uppstod f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 fr\u00e5gor om ideologiska influenser.<\/p>\n Studief\u00f6rbunden och bidragssystemet<\/strong><\/p>\n En viktig del av det svenska civilsamh\u00e4llet \u00e4r studief\u00f6rbunden.Genom dem kanaliseras varje \u00e5r betydande statliga bidrag till folkbildning, utbildning och kulturell verksamhet. Flera muslimska organisationer etablerade d\u00e4rf\u00f6r studief\u00f6rbund eller samarbetade med befintliga s\u00e5dana f\u00f6r att organisera utbildning och social verksamhet. <\/p>\n F\u00f6r m\u00e5nga muslimska f\u00f6reningar blev detta en central del av verksamheten. Spr\u00e5kundervisning, kulturaktiviteter och religi\u00f6sa studier kunde organiseras inom ramen f\u00f6r folkbildningen. Den svenska staten s\u00e5g l\u00e4nge detta som en mycket positiv utveckling. Genom att inkludera muslimska organisationer i det etablerade civilsamh\u00e4llet hoppades man st\u00e4rka integrationen och skapa stabila institutioner.<\/p>\n Med tiden b\u00f6rjade ocks\u00e5 fr\u00e5gor st\u00e4llas om hur dessa organisationer fungerade och vilka ibland extrema fundamentalistiska id\u00e9er som p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt pr\u00e4glade deras verksamhet.<\/p>\n Muslimska br\u00f6draskapets skugga<\/strong><\/p>\n En del av diskussionen kom att handla om internationella ideologiska r\u00f6relser. En av de mest omtalade var Muslimska br\u00f6draskapet, en islamistisk r\u00f6relse som grundades i Egypten p\u00e5 1920-talet, som under decennier utvecklade ett omfattande internationellt n\u00e4tverk och vars m\u00e5l \u00e4r att \u2013 med ett v\u00e4ldigt l\u00e5ngt perspektiv \u2013 i flera generationer verka f\u00f6r en islamisering av v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llen, d\u00e4r m\u00e5let \u00e4r att inf\u00f6ra sharia.<\/p>\n Br\u00f6draskapet \u00e4r inte en enhetlig organisation utan snarare en ideologisk tradition som inspirerat m\u00e5nga olika r\u00f6relser och organisationer. I Europa har forskare och journalister ibland pekat p\u00e5 kopplingar mellan vissa islamiska organisationer och denna tradition. Det handlar s\u00e4llan om formella medlemskap av v\u00e4sterl\u00e4ndskt snitt. Oftare r\u00f6r det sig om personliga n\u00e4tverk, utbildningsbakgrunder eller ideologiska influenser.<\/p>\n I Sverige blev fr\u00e5gan politiskt k\u00e4nslig. F\u00f6r vissa kritiker var br\u00f6draskapets inflytande ett exempel p\u00e5 hur islamistiska id\u00e9er kunde f\u00e5 fotf\u00e4ste i europeiska samh\u00e4llen. Andra uppfattade anklagelserna som \u00f6verdrivna och menade att de riskerade att generellt misst\u00e4nkligg\u00f6ra muslimska organisationer. Debatten kom d\u00e4rf\u00f6r att pr\u00e4glas av starka mots\u00e4ttningar.<\/p>\n Ett v\u00e4xande civilsamh\u00e4lle<\/strong><\/p>\n Oavsett hur man tolkar dessa diskussioner \u00e4r en sak tydlig: under tre decennier v\u00e4xte ett omfattande islamiskt civilsamh\u00e4lle fram i Sverige. Mosk\u00e9erna blev centrum f\u00f6r ett n\u00e4t av organisationer som sysslade med allt fr\u00e5n religi\u00f6s undervisning till social verksamhet, kultur och politisk dialog.<\/p>\n Detta civilsamh\u00e4lle var i m\u00e5nga avseenden en naturlig f\u00f6ljd av Sveriges demografiska f\u00f6r\u00e4ndring. N\u00e4r en religion v\u00e4xer i ett samh\u00e4lle uppst\u00e5r ocks\u00e5 institutioner, organisationer och n\u00e4tverk som organiserar dess verksamhet.<\/p>\n Men eftersom islam i Europa ofta \u00e4r kopplad till migration och internationella n\u00e4tverk blev utvecklingen mer komplex \u00e4n i m\u00e5nga andra religi\u00f6sa traditioner.<\/p>\n Staten och dialogpolitiken<\/strong><\/p>\n Under l\u00e5ng tid pr\u00e4glades relationen mellan staten och muslimska organisationer av en dialogmodell. Myndigheter och politiker s\u00e5g organisationerna som representanter f\u00f6r muslimska grupper i Sverige och anv\u00e4nde dem som samtalspartners i fr\u00e5gor som r\u00f6rde integration, religion och social sammanh\u00e5llning.<\/p>\n Den modellen hade sina f\u00f6rdelar. Den gjorde det m\u00f6jligt att etablera kontakt med religi\u00f6sa ledare och organisationer som hade inflytande i sina f\u00f6rsamlingar. Men den byggde ocks\u00e5 p\u00e5 ett antagande: att dessa organisationer verkligen representerade de grupper som de p\u00e5stod sig f\u00f6retr\u00e4da.<\/p>\n Med tiden b\u00f6rjade en del forskare och journalister ifr\u00e5gas\u00e4tta detta. De menade att organisationsledningar ibland hade en mer ideologisk eller politisk agenda \u00e4n de bredare muslimska grupper de sade sig representera. <\/p>\n Fr\u00e5n civilsamh\u00e4lle till politisk fr\u00e5ga<\/strong><\/p>\n Under 2010-talet b\u00f6rjade denna diskussion bli mer politiserad. Fr\u00e5gor om islamism, radikalisering och parallellsamh\u00e4llen blev allt mer centrala i den svenska samh\u00e4llsdebatten. <\/p>\n Samtidigt b\u00f6rjade s\u00e4kerhetstj\u00e4nster i Europa tala mer \u00f6ppet om hur vissa ideologiska r\u00f6relser kunde anv\u00e4nda civilsamh\u00e4llets organisationer f\u00f6r att bygga inflytande.<\/p>\n I detta nya klimat hamnade m\u00e5nga muslimska organisationer under \u00f6kad granskning. Vissa organisationer kritiserades f\u00f6r att ha bjudit in kontroversiella talare. Andra anklagades f\u00f6r att sprida konservativa religi\u00f6sa id\u00e9er som ans\u00e5gs st\u00e5 i konflikt med liberala v\u00e4rderingar.<\/p>\n Debatten blev snabbt polariserad. F\u00f6r vissa handlade det om n\u00f6dv\u00e4ndig granskning av islamistiska ideologier, f\u00f6r andra om misst\u00e4nkligg\u00f6rande av muslimska organisationer som en del av civilsamh\u00e4llet.<\/p>\n Under senare \u00e5r har diskussionen b\u00f6rjat f\u00f6r\u00e4ndras. Fokus har i allt h\u00f6gre grad flyttats fr\u00e5n religi\u00f6sa id\u00e9er till organisatoriska strukturer och internationella n\u00e4tverk. I st\u00e4llet f\u00f6r att fr\u00e5ga vad olika organisationer predikar har myndigheter och forskare b\u00f6rjat fr\u00e5ga hur de \u00e4r organiserade, vilka kontakter de har och hur de finansieras.<\/p>\n Det \u00e4r en mer institutionell analys. Och det \u00e4r i detta perspektiv som mosk\u00e9erna, organisationerna och finansieringen b\u00f6rjar framst\u00e5 som delar av samma st\u00f6rre system.<\/p>\n Organisationerna var en central del av detta system. Men de existerade inte i ett vakuum. Under samma period f\u00f6r\u00e4ndrades ocks\u00e5 s\u00e4kerhetsl\u00e4get i Europa, och myndigheternas syn p\u00e5 religi\u00f6sa milj\u00f6er b\u00f6rjade gradvis f\u00f6r\u00e4ndras. <\/p>\n I n\u00e4sta del av serien granskas hur s\u00e4kerhetstj\u00e4nster och myndigheter b\u00f6rjade reagera \u2013 och varf\u00f6r fr\u00e5gan om mosk\u00e9er och internationella n\u00e4tverk i dag betraktas som en del av Sveriges s\u00e4kerhetsmilj\u00f6. <\/p>\n Ola K\u00e4llqvist \u00e4r\u00a0<\/strong>oberoende samh\u00e4llsdebatt\u00f6r. \u201dN\u00e4r religion blev geopolitik i Sverige\u201d \u00e4r en serie i fem delar. Del 4 publiceras torsdagen den 26 mars.\u00a0 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"N\u00e4r de f\u00f6rsta st\u00f6rre mosk\u00e9erna etablerades i Sverige under 1990-talet handlade verksamheten fr\u00e4mst om religi\u00f6sa behov. F\u00f6rsamlingarna organiserade…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":202073,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_share_on_mastodon":"0"},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,15842,17,21,3692,16709,24,25,28,29,15965,15,16,369,2335,18,34,16710,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":["post-202072","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","category-varlden","tag-breaking-news","tag-breakingnews","tag-featured-news","tag-featurednews","tag-geopolitik","tag-headlines","tag-huvudnyheter","tag-islam","tag-islamisering","tag-latest-news","tag-latestnews","tag-main-news","tag-mainnews","tag-muslimska-brodraskapet","tag-news","tag-nyheter","tag-politik","tag-religion","tag-rubriker","tag-se","tag-studieforbund","tag-svenska","tag-sverige","tag-sweden","tag-swedish","tag-top-stories","tag-topstories","tag-varlden","tag-world","tag-world-news","tag-worldnews"],"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/116300741747818242","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/202072","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=202072"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/202072\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/202073"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=202072"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=202072"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=202072"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}